Faller ett träd i skogen om ingen ser det? Behåller skogen sitt värde om den inte vårdas? Det är mycket lämpligt att älgjaktens startar veckan efter att södra Norrland drabbades av hårda vindar. Kommer älgjagande skogsägare på tillfälligt besök att få en chock av att skogen har påverkats av naturen?
Skogen kräver ständigt engagemang
"Det är tiden då skogsägare då skogsägare kommer till sin egen skog för att rekreera sig och fylla frysboxen med älgkött" skriver Karin Jonsson.
Detta är en ledartext. Det innebär att den speglar ledarsidans uppfattning i en fråga. Läs mer om ATL:s publicistiska målsättning här.
Många äger skog på platser där de inte bor och är folkbokförda. Men skogen ses fortfarande som en trygg finansiering och försäkring om än långt bort i periferin. Ett grönt guld som bara växer i värde.
Men tryggheten kan försvinna om man inte har koll och tar hand om skogen, och det är blåsten som är den stora boven. Stora skogsbränder har vi i dag få av i Sverige. De är nog så fördärvande men få. En storm kan orsaka lika mycket olycka som en brand. Nu börjar vinden komma ikapp som förstörare av värden i skogen.
De senaste åren har stormar härjat Sverige: Dagmar, Gudrun, Ivar med flera. Men blåsten som nyligen bara milt störde livet för människorna i södra Norrland, med mobilmaster som slutade fungera och enstaka träd på vägbanor, kunde inte ha kommit lämpligare veckan innan älgjakten i norra Sverige drar igång.
Det är tiden då skogsägare kommer till sin egen skog för att rekreera och fylla frysboxen med älgkött. Enligt Skogsstyrelsens mätning från 2011 bor en fjärdedel av alla skogsägare inte på orten där deras skogsskifte finns. Därför tajmade den lilla ”stormen” älgjakten perfekt.
Enligt Naturvårdsverket finns 300 000 registrerade jägare, några av dem torde också finnas bland de cirka 200 000 privata skogsägare (Skogsstyrelsen 2011) som kanske inte är i sin skog regelbundet. Det krävs på många håll ett uppvaknande så att skogsägaren tar ansvar för sin skog, annars kan det gröna guldet gå förlorat om skogen inte sköts om. Till exempel måste man se till att granbarkborren inte sprids till friska träd vidare in på andra markägares skog.
När träd faller blir det en riskyta. Ett liggande träd blir på våren och försommaren en boplats för granbarkborren som gör timret otjänligt. En miljonär kan bli förlorare på en storm och ett oengagerat öga, och på en försommar kan skogen minska enormt i värde. Skogens trygga försäkring kan förvandlas som en aktie i ett företag med en nyligen uppdagad skandal. Har barkborren väl fått fäste i ett stormfällt träd är risken stor att dess förpestande närvaro förs vidare till friska träd.
Skogsägarföreningar arbetar aktivt med att informera om granbarkborrens risker. Men fortfarande är skogsägarföreningar mest verksamma där skogen är. Och 25 procent av skogsägarna är inte där deras skog är. Det är inget fult att inte leva nära sin skog. Men hur mycket förväntar du dig att skogen ska prestera utan omvårdnad? Hur omvårdande är du för din skog?