Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 3 november

    Viltbehandlar för att rädda sin ungskog

    Valdermarsvik.

    Fler älgskador och mindre jakt blev till slut ohållbart för Eriksbergs gård. Varje år viltbehandlar man numera flera hektar ungskog för att skydda plantorna från betning. Taktiken verkar fungera.

     Granplantorna får vara gröna. Men gårdens unga tallar ser randiga ut nu, medlet sitter kvar så att de syns var de sprutade senast och därmed hur mycket träden växer.
    Granplantorna får vara gröna. Men gårdens unga tallar ser randiga ut nu, medlet sitter kvar så att de syns var de sprutade senast och därmed hur mycket träden växer. FOTO: Cecilia Persson

    Lars-Erik Sandberg har fått en randig ungskog. Talltopparna lyser vita på de ställen där den viltbehandlats de senaste tre åren.

    Nu har det blivit de nya toppskottens tur. Och det är bråttom att behandla när mycket annan föda vissnar bort i skogen.

    – Vi borde egentligen ha börjat för ett par veckor sedan. Men vi har haft så mycket att göra på åkrarna, säger Lars-Erik Sandberg, som jobbar med gården tillsammans med sina söner.

    Skador på 90 procent

    Det har gått ett par år sedan ATL senast var precis bland de här tallarna. Då var Lars-Erik Sandberg uppgiven och ledsen över den stadigt minskade älgtilldelningen för jakten, samtidigt som en inspektor på Södra vittnade om uppemot 90-procentiga skador på gårdens tallföryngringar.

    – Jag har stridit för mer älgjakt här och tagit det ända upp till förvaltningsrätten, överklagat alla beslut. Men till slut orkar man inte. Det här är ett livsverk som jag inte vill ska förstöras helt, säger Lars-Erik Sandberg i dag.

    Läs mer: Halverad älgtilldelning hårt slag mot hans ungskog

    Smakar illa

    De valde till slut att börja viltbehandla alla tallplantor som är under en viss höjd. I år är det 25 000 tallplantor som ska duschas. På några sekunder förvandlas de begärliga toppskotten till något som smakar pyton.

    – Det verkar som om det gör en väldig nytta. Det är nästan som om älgarna inte tycker om tall längre, och det är ju det vi försöker uppnå.

     Älgar finns det fortfarande gott om lokalt. Men de är mer ängsliga, kanske har den ökade vildsvinsjakten gjort dem försiktigare, tror Lars-Erik Sandberg.
    Älgar finns det fortfarande gott om lokalt. Men de är mer ängsliga, kanske har den ökade vildsvinsjakten gjort dem försiktigare, tror Lars-Erik Sandberg. FOTO: Cecilia Persson

    Samtidigt kräver det ganska många tusenlappar och arbetet måste upprepas varje höst i uppemot åtta år till, beroende på hur tillväxten ser ut de kommande åren. De räknar med utgifter på 30 000–40 000 kronor per år, lågt räknat, för både preparatet och arbetet tillsammans.

    – Det är en ganska stor kostnad. Det tycker jag inte att man ska glömma bort. Räknat på tio års tid är det en ansenlig summa, säger Lars-Erik Sandberg.

    ”Allt redan nerbetat”

     ”Vi börjar vid tio på morgonen och sedan kör vi till eftermiddagen och tidiga kvällen. Sedan blir det för daggigt och fuktigt”, berättar Lars-Erik Sandberg.
    ”Vi börjar vid tio på morgonen och sedan kör vi till eftermiddagen och tidiga kvällen. Sedan blir det för daggigt och fuktigt”, berättar Lars-Erik Sandberg. FOTO: Cecilia Persson

    Sedan fortsätter han och blinkar till:

    – Men röjningen har vi i alla fall inte så mycket problem med, för allt är redan nerbetat. Så den biten är ju inte så betungande.

    Vilket var alternativet till att viltbehandla?

    – Det finns inga alternativ. Det är ju att låta bli att sätta tall. Men jag har varit envis och velat sätta tall. Vi har en del lite sämre marker och där ska det vara tall, det är det som fungerar.

     Tillväxten har börjat ta fart igen. Hur mycket som beror på viltbehandlingen, vädret och antalet älgar i trakten är svårare att reda ut.
    Tillväxten har börjat ta fart igen. Hur mycket som beror på viltbehandlingen, vädret och antalet älgar i trakten är svårare att reda ut. FOTO: Cecilia Persson

    I Östergötland har älgstammen minskat de senaste tio åren medan annat klövvilt har brett ut sig, enligt länsstyrelsen. Men variationerna är stora lokalt och på Eriksbergs fastighet har skyddsjakt på älg beviljats flera gånger. Gårdens skogsfastighet delas dessutom av E22:an och viltstängslen blir en naturlig barriär för älgarna på båda sidor.

    Fortfarande gott om älg

    – I våras hade vi 23 älgar på ett gärde på en och samma gång, så det finns fortfarande mycket älg här, säger Lars-Erik Sandberg.

    Eriksbergs gård har också spannmåls- och rapsodling på totalt 300 hektar. Nu skyddas tallarna, men Lars-Erik undrar vilka effekterna blir på lång sikt.

    – Nu kommer detta att bli lite missvisande på älgstammen. Skadorna kommer säkert att gå ner. Då skriker ju alla: Nu har vi löst det här. Det är inte löst. Jag tror att det blir mer skador på gärdena i stället, så länge vi har de här stora viltstammarna.

     25 000 tallplantor ska viltbehandlas i år på Eriksbergs gård i Valdemarsvik i Östergötland.
    25 000 tallplantor ska viltbehandlas i år på Eriksbergs gård i Valdemarsvik i Östergötland. FOTO: Cecilia Persson

    Eriksbergs gård

    Drivs av: Fredrik Sandberg, Lars-Erik Sandbergs son.

    Typ av gård: Skogs- och spannmålsgård i Ringarum i Östergötland. Företaget utför också entreprenörsarbeten i skogen åt olika kunder.

    Åkerareal: Cirka 300 hektar spannmålsodling.

    Skogsareal: Cirka 1 670 hektar, gran och tallskog, varav cirka en tiondel är renodlade tallföryngringar. I övrigt gran och tallblandskog.

    Läs också: Viltskador kostar över 20 miljarder

    Stängslar in delar av planteringen – se ATL TV från när vi besökte Eriksbergs gård 2018:

    Relaterade artiklar

    Till toppen