Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 januari

    "Vi behöver bygga tillit"

    Större tillit mellan parterna måste till för att komma vidare med skogens tvistefrågor. Det anser utredarna i Skogsutredningen.

     Utredningen är en av punkterna i januariöverenskommelsen och fick sitt direktiv i juli 2019. 1 juli 2020 ska den vara klar, ingen förlängning ges.
    Utredningen är en av punkterna i januariöverenskommelsen och fick sitt direktiv i juli 2019. 1 juli 2020 ska den vara klar, ingen förlängning ges. FOTO: Rolf Segerstedt

    Utredaren Agneta Ögren är tydlig med att Skogsutredningen inte är en äganderättsutredning.

    – Bara att utreda äganderätten i fjällnära skog skulle leda in på samefrågan och deras rätt till marken. Då kommer vi aldrig i mål, det är jättekomplext, säger hon vid sitt anförande på Skogens Dag.

    Utredningen ska inte heller se över Artskyddsförordningen. Den utreds separat, men det är fortfarande oklart när det kommer i gång.

    Ersättningsfrågan

    – Vi ett har tydligt uppdrag att titta på hur äganderätten kan stärkas. Bland annat tittar vi på vi på ersättningsfrågor, kanske behöver lagstiftningen tydliggöras eller ersättningen ändras. Det tar också lång tid från det att myndigheterna identifierar ett skyddsvärt område tills markägaren har pengarna i handen, kan äganderätten stärkas där? Äganderätten kan också stärkas genom att se över möjligheterna att överklaga, till exempel nyckelbiotoper.

    Men hon tror inte att utredningen kommer lösa alla tvistefrågor i ett slag:

    – Det finns ingen superlösning utan det handlar om att hitta ett steg på väg, ett steg som kan accepteras av flertalet och som inte motarbetas.

     – Det är staten som gjort de internationella åtaganden, inte markägarna, och det är statens ansvar, säger Agneta Ögren.
    – Det är staten som gjort de internationella åtaganden, inte markägarna, och det är statens ansvar, säger Agneta Ögren. FOTO: Gunnar Andersson

    Nytt perspektiv

    Frågor som äganderätt och internationella åtaganden för skyddad natur kan upplevas som motstridiga. Men Tommy Ek, en av utredningens fyra sekreterare, anser att det behövs ett nytt perspektiv:

    – Det går att stärka både produktion och miljö, det är inte två vågskålar utan en väv. Med bättre föryngringar kan produktionen ökas rejält utan att det är negativt för naturvården, och genom skötsel i avsättningar kan naturvärdena höjas utan att det påverkar produktionen. Först ser vi till att stärka kvaliteten mycket både i produktionen och i naturvården, sen kan vi bråka om de där sista procenten av hur mycket som ska skyddas.

    Något exakt procenttal för hur mycket skyddad skog vi har kommer utredningen inte slå fast, enligt Tommy Ek.

    – Men vi hoppas kunna införa olika parametrar om kvalitet, representativitet, nätverk, vad som är skyddsvärt och annat som gör att vi kommer närmare ett svar. Det finns brist på tillit, mot myndigheter och mellan ideell naturvård och skogsbruket. Vi måste bygga tillit och det hoppas vi utredningen kan vara en start på, säger han.

    Statens åtagande

    Agneta Ögren tillägger:

    – Det är staten som gjort de internationella åtaganden, inte markägarna, och det är statens ansvar. Många skogsägare vill skydda skyddsvärd natur, och vi har ett uttryckligt uppdrag att se över frivilligheten.

    Vad gäller frivilligt skydd undersöker utredningen om det går att hämta goda exempel från Finland och Norge. Dessutom har de gett Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket i uppdrag att precisera vad sektorsansvaret egentligen innebär och ser också över möjligheterna för staten att ”arrendera” naturvård på begränsad tid.

    Fakta: Skogsutredningen

    Utredningen är en av punkterna i januariöverenskommelsen och fick sitt direktiv i juli 2019. 1 juli 2020 ska den vara klar, ingen förlängning ges.

    Utredningen ska lämna förslag inom fyra områden:

    Hitta balans mellan brukande och skydd i fjällnära skog

    Se över statens roll när det gäller nyckelbiotoper

    Hitta nya flexibla skydds- och ersättningsformer

    Hur ska internationella åtaganden om biologisk mångfald kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi?

    Målet är att förslagen sammantaget ska:

    Stärka äganderätten

    Bidra till att uppnå internationella åtaganden och nationella mål för biologisk mångfald

    Främja en växande cirkulär bioekonomi och näringar med bas i skog

    Läs mer på utredningens hemsida.

    Relaterade artiklar

    Till toppen