Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 18 februari

    Varsam huggning en räddning för regnskogen

    Kamerun.

    Medvetna europeiska konsumenter och motorcykelburna skogsvaktare ska rädda den sista stora regnskogen undan skövling.

    Det över metern långa Husqvarnasvärdets välslipade kedja skär de röda rotbenen av jätten sapelimahogny som huggits fram med machete ur de täta snåren. Och när sista säkra hörnet kapats knakar och brakar det 40 meter höga trädet tungt till marken.

    – Det känns på ett sätt sorgligt när en sådan här stor jätte faller ned. Men det här är ett sätt att rädda regnskogen, hur konstigt det än kan låta, att sköta skogarna på ett uthålligt och långsiktigt sätt, säger Olle Forshed, expert på regnskog på WWF.

     Att kapa ett jätteträd i regnskogen tar tid och kräver långt svärd på motorsågen.
    Att kapa ett jätteträd i regnskogen tar tid och kräver långt svärd på motorsågen. FOTO: Torbjörn Esping

    Den långa stammen med en diameter på 150 centimeter och med 40 kubikmeter gagnvirke ska sedan lunnas ut och köras till sågverket. Där blir det virket, sin fina kvalitet till trots, mest osynligt konstruktionsvirke eller mellanlägg i trägolv. Mycket skickas på export till Kina.

    Det franska skogsbolaget Pallisco CIFM, som visar upp sitt skogsbruk för ATL och WWF, är bäst i klassen. Det är det numera enda skogsbolaget i Kamerun som är FSC-certifierat, vilket innebär extra åtaganden när det gäller hänsyn till skogen och lokalbefolkningen.

     Jättestockar från regnskogen kapas manuellt på timmerplanen. Innan trädet kapas måste plankrötterna sågas bort.
    Jättestockar från regnskogen kapas manuellt på timmerplanen. Innan trädet kapas måste plankrötterna sågas bort. FOTO: Torbjörn Esping

    Pallisco har bland annat byggt skolor och vägar, står för hälsovård och samsas med samlar-jägarefolket baka som flyttar runt i skogen.

    De här åtagandena kostar pengar, pengar som bolaget inte får igen i form av högre priser på virket.

    – Det certifierade timret är nästan inte värt någonting, det finns ingen premie, vi gör det bara för en god image, säger Blandine l’Or Ougoguia, på branschföreningen GFBC i Kamerun.

     Blandine l’Or Ougoguia på branschföreningen GFBC i Kamerun.
    Blandine l’Or Ougoguia på branschföreningen GFBC i Kamerun. FOTO: Torbjörn Esping

    För att fler skogsbolag ska vilja miljöcertifiera sig krävs att de kan ta ut ett mervärde på marknaden. Och för det krävs enligt WWF att europeiska konsumenter väljer att köpa certifierat virke från regnskogen, i stället för att som i dag undvika produkter med virke från regnskogen.

    – Ja, det är verkligen viktigt att uppmuntra god skogsförvaltning i Kongobäckenet, säger Julia Young, chef för WWF:s arbete att ställa om skogssektorn i världen.

    Hållbarheten i skogsbruket i Kongobäckenet är varierande. De som sköter sig har bra koll på skogen och gör det möjligt för skogselefanter och skogsfolk att fortsätta leva i skogen. Skogen återhämtar sig tack vare att man bara hugger några få stora träd per hektar vart 30:e år.

     Olle Forshed, expert på regnskog på WWF, anser att man kan rädda regnskogen genom att hugga den.
    Olle Forshed, expert på regnskog på WWF, anser att man kan rädda regnskogen genom att hugga den. FOTO: Torbjörn Esping
     Efter regn blir vägarna svårkörda i södra Kamerun. Med ett mobilt sågverk blir en tjock stock förvandlad till reglar inne i regnskogen.
    Efter regn blir vägarna svårkörda i södra Kamerun. Med ett mobilt sågverk blir en tjock stock förvandlad till reglar inne i regnskogen. FOTO: Torbjörn Esping

    Det kliar i fingrarna att hugga mer, särskilt när lönsamheten är pressad. Intresset att sköta sig till punkt och pricka är inte lika stort hos alla som hugger.

    Det är inte ovanligt att regnskogar i världen töms på sina värdefulla stammar. Då blir de utan större värde, och då är steget är inte långt till att ersätta skogen med till exempel oljepalmsplantager.

    – Det värsta som kan hända är det kommer hit folk som inte tänker på uthållighet utan ser skogarna som gruvor, säger Olle Forshed.

     I stället för att släpa den stora stocken till sågverket kan man såga med mobilt sågverk och bära ut regel för regel.
    I stället för att släpa den stora stocken till sågverket kan man såga med mobilt sågverk och bära ut regel för regel. FOTO: Torbjörn Esping
     Enorma stockar hanteras på timmerplan vid sågverket i Kamerun.
    Enorma stockar hanteras på timmerplan vid sågverket i Kamerun. FOTO: Torbjörn Esping

    Illegal avverkning är ett stort problem. Det händer att huggarlag utan tillstånd och hänsyn invaderar skogen och fortsätter ta ut virke som det skötsamma skogsbolaget lämnat. Även om lagen är strikt så är kontrollen svag och korruptionen stor.

    – Det pågår en betydande illegal avverkning. Det är ganska organiserade grupper som utnyttjar svaga myndigheter och långa avstånd. Det är ett problem eftersom det fortfarande finns mycket högvärdigt timmer i de här fantastiska skogarna.

     Jättestockar från regnskogen kapas manuellt på timmerplanen.
    Jättestockar från regnskogen kapas manuellt på timmerplanen. FOTO: Torbjörn Esping
     Julia Young, chef för Global Forest Sector Transformation på WWF.
    Julia Young, chef för Global Forest Sector Transformation på WWF. FOTO: Torbjörn Esping

    Skogsministern Jules Doret Ndongo i Kamerun vill utrusta de statliga skogvaktarna med motorcyklar för att kunna upptäcka illegal avverkning.

    – Vi strider mot dem varje dag, det är så många som försöker hugga utan tillstånd. Nu ska vi köpa motorcyklar för att göra skogvaktarna mer mobila. Då kan vi komma nära områden där illegal avverkning utförs, säger han.

     Skogsministern Jules Doret Ndongo i Kamerun vill utrusta de statliga skogvaktarna med motorcyklar för att kunna upptäcka illegal avverkning.
    Skogsministern Jules Doret Ndongo i Kamerun vill utrusta de statliga skogvaktarna med motorcyklar för att kunna upptäcka illegal avverkning. FOTO: Torbjörn Esping
     Sapelimahogny är ett ädelträdslag blir vacker som möbelfanér.
    Sapelimahogny är ett ädelträdslag blir vacker som möbelfanér. FOTO: Torbjörn Esping

     

    Kongobäckenet

    Kongobäckenet i Afrika är världens näst största regnskog och är nästan 2 miljoner kvadratkilometer, alltså fyra gånger så stor som Sverige.

    Kongobäckenet ligger framförallt i DRC, Gabon, Kongo och Kamerun.

    I Kongobäckenet finns bland annat gorillor, schimpanser, skogselefanter, bufflar och bongo-antilop. Där bor också 75 miljoner människor från 150 etniska grupper, varav många fortfarande lever på traditionellt jägare-samlare-sätt.

    Skogsbruk bedrivs på 50 miljoner hektar, 40 procent av arealen har skogsförvaltningsplan som borgar för uthålligt skogsbruk. Produktionen av virke var 14 miljoner kubikmeter enligt senaste statistiken.

    Källa: Yale, WWF, Comifac, FAO.

     Efter regn blir vägarna svårkörda i södra Kamerun.
    Efter regn blir vägarna svårkörda i södra Kamerun. FOTO: Torbjörn Esping
     För att hindra illegal avverkning grävs broar bort längs skogsbilvägarna.
    För att hindra illegal avverkning grävs broar bort längs skogsbilvägarna. FOTO: Torbjörn Esping

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen