Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 1 december 2020

    Skogsutredaren: ”Hoppas man tar sig tid att se helheten”

    Skogsutredningen möts av kritik från de flesta håll. Men utredaren Agneta Ögren anser att utredningen innehåller många bra förslag och hoppas att kritikerna ser helheten.

     Skogsutredningen möts av kritik från de flesta håll. ”Om vi står mitt i snålblåsten så kanske vi har hamnat rätt”, säger Agneta Ögren.
    Skogsutredningen möts av kritik från de flesta håll. ”Om vi står mitt i snålblåsten så kanske vi har hamnat rätt”, säger Agneta Ögren. FOTO: Helena Gohde

    I början på veckan överlämnades Skogsutredningen till regeringen, men redan i fredags kunde ATL avslöja mycket av innehållet. Och kritiken har inte låtit vänta på sig: Miljöorganisationer, skogsindustrin och representanter för skogsägarna har redan kommit med skarpa invändningar.

    Hur känns den omfattande kritiken, Agneta Ögren, utredare?

    – Det var nästan förväntat. Vi har försökt lägga ett helhetsförslag, och då har olika parter alltid svårare att acceptera vissa delar än andra. Men står vi mitt i snålblåsten så kanske vi har hamnat rätt. Vi hoppas att man tar sig tid att se helheten.

    Just att se förslagen som en helhet är något som utredarna betonar, och Tommy Ek, en av utredningens sekreterare, tycker att det är synd att det blir mycket fokus på det man är missnöjd med och mindre på de förslag som upplevs som bra.

    – Vi får både kritik för att vi inte löst frågorna kring äganderätt och att vi inte bejakar naturvård. Men det finns många riktigt bra förslag inom bägge områdena. Nu vill alla profilera sig, och det säger mycket om tillståndet i skogen, säger han.

    Bland de förslag som de flesta verkar nöjda med nämner utredarna ersättning för nekad avverkning i fjällnära skog, flexibla biotopskyddsområden och förslaget om att nyckelbiotopsinventeringen ska ersättas med naturvärdesbeskrivningar.

    ”Man låser in sig i sitt hörn”

    Till sin hjälp har utredningen haft en expertgrupp på 20 personer. Även där har motsättningarna varit tydliga.

    – Vi hade en ansats att jobba lösningsinriktat, men det blev snabbt polariserat. Det finns stora konflikter, man låser in sig i sitt hörn och har svårt att komma ur sitt ställningstagande och se nya lösningar, säger Agneta Ögren och fortsätter:

    – Sverige har höga ambitioner både för biologisk mångfald och för en växande bioekonomi. Skogen räcker inte till allt, målen är för höga och det ger konflikter som inte ställts mot varandra tidigare. Det behövs en tydligare styrning för att prioritera mellan oförenliga mål.

    Ett exempel på ett orimligt mål ger enligt utredarna Sveriges nuvarande definition av gynnsam bevarandestatus.

    – För att nå det målet skulle ytterligare 2 miljoner hektar behöva avsättas, och det är helt orimligt. Den siffran har ingen tagit fram tidigare och den är helt orealistisk. Vi har utgått från befintliga kunskapsunderlag och är inte satta att överpröva dem. Vi anser inte att man ska vrida på den vetenskapliga bedömningen när målet inte är realistiskt, utan i stället ändra målet, säger Tommy Ek.

    Direktivet till utredningen var mycket omfattande, 22 sidor. Det har också resulterat i att slutbetänkandet blivit en rejäl lunta på drygt 1 200 sidor.

    Är det ett problem att utredningen är så omfångsrik, finns det risk att få sätter sig in i helheten?

    – Ja, det är absolut ett problem, säger Agneta Ögren.

    – Men alla bör läsa sammanfattningen på 35 sidor plus förslagsrutorna, och sedan finns konsekvensanalyser i slutet, säger Tommy Ek.

    FOTO: Gunnar Andersson

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen