Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 januari

    ”Trodde inte svamp var mer lönsamt än virke”

    Axel Johansson satsar på att höja avkastningen rejält i familjens betesskadade röjningsbestånd av björk.

    – Jag kan inte så mycket om skog, men trodde väl inte att svamp skulle vara mer lönsamt än virke.

     I stället för 300 kronor kubiken för björkmassaved ger sprängtickan 350 kronor per kilo. Om åtta år hoppas Axel Johansson kunna skörda 750 kilo per hektar, och bästa fall blir det en skörd till åtta år senare.
    I stället för 300 kronor kubiken för björkmassaved ger sprängtickan 350 kronor per kilo. Om åtta år hoppas Axel Johansson kunna skörda 750 kilo per hektar, och bästa fall blir det en skörd till åtta år senare. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions

    Axel Johansson, 18 år, har inte vuxit upp i en skogsägande familj. Men med en jägmästare till pappa har det blivit en hel del skog ändå.

    – Pappa pratar om skog varje dag. Och han har länge velat köpa egen skog, så för två år sen köpte vi strax över 100 hektar i Skattungbyn i Dalarna, berättar han.

    Drygt 20 hektar av det var röjningsskog med mycket betesskador.

    – Älgen käkade upp all tall så förre ägaren gav väl upp. Men nu står det 12 000-14 000 björkstammar per hektar som vi sliter med att röja ned till knappa 2 000 stam.

     Jobbet med att röja den nedbetade björken såg ut att leda till en minusgallring. Men sprängtickan ändrade kalkylen.
    Jobbet med att röja den nedbetade björken såg ut att leda till en minusgallring. Men sprängtickan ändrade kalkylen. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions

    Alternativ till minusgallring

    Men även björken är betad och krokig, så jobbet med röjningen av de första två hektaren såg mest ut att leda till en minusgallring om några år. Tills Axel kom att tänka på något hans pappa pratat om – att ympa in sprängticka i björkarna.

    – Sprängticka, eller chaga, efterfrågas av hälsokost- och kosmetikaindustrin. Marknadspriset är 350 kronor per kilo och marknaden växer så fort att naturligt förekommande sprängticka inte räcker till. Pappa hade liksom inte tänkt på att vi skulle ympa in det själva förrän jag undrade varför han var så trög, säger Axel Johansson.

     Av de 2 000 framröjda björkarna per hektar ympas 500 med björkticka.
    Av de 2 000 framröjda björkarna per hektar ympas 500 med björkticka. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions

    Sagt och gjort, far och son Johansson kontaktade finska företaget Kääpä Forest. De hjälpte till med ympningen av svampen på 500 stammar per hektar.

    – Det var enkelt, bara att borra hål, slå in 3 – 4 ymppluggar per träd och så täcka hålen med lite vax. Vi gjorde allt på en dag.

    Om ungefär åtta år är tickorna klara att skörda. Då kan de ge 750 kilo per hektar, och köpare finns redan.

     Nicholas O'Sullivan frän Kääpä Forest visar hur det ska gå till. Bara borra och banka in 3-4 ymppluggar per träd, och sen täcka hålen med lite vax.
    Nicholas O'Sullivan frän Kääpä Forest visar hur det ska gå till. Bara borra och banka in 3-4 ymppluggar per träd, och sen täcka hålen med lite vax. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions
     Henri Lokki, Kääpä Forest.
    Henri Lokki, Kääpä Forest. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions

    Bra kalkyl

    – Vi har avtal med företaget som hjälpte oss med ympningen, de köper skörden för marknadspris. Kalkylen ser bra ut, vi satsar 50 000 kronor per hektar och nettovinsten beräknas till 100 000 – 150 000 kronor per hektar vid skörd. Det kan också bli en andra skörd om björkarna överlever så länge.

    Under tiden kommer Axel Johansson och hans pappa röja resten av sitt björkbestånd och fortsätta ympa några hektar per år.

    – Om vi ympar in sprängticka varje år så har vi snart ett hyfsat kassaflöde från skogen. Det skulle vi inte ha annars, det mesta på fastigheten är gallrad tallskog. Visst finns det risker, brand till exempel, men det känns som en bra investering och den slår ju lönsamheten i vanligt skogsbruk med hästlängder. Jag kan inte så mycket om skog men trodde väl inte att svamp skulle vara mer lönsamt än virke.

     Sprängticka förekommer naturligt i cirka 1 av 5 000 björkar. Den omfattas inte av allemansrätten, så för att bryta, skära eller hugga loss den krävs markägarens tillstånd.
    Sprängticka förekommer naturligt i cirka 1 av 5 000 björkar. Den omfattas inte av allemansrätten, så för att bryta, skära eller hugga loss den krävs markägarens tillstånd. FOTO: Sverker Johansson/Bitzer Productions

    Medicinalväxt

    Sprängticka, med handelsnamnet chaga, har använts som medicinalväxt i flera tusen år, bland annat mot cancer. Modern forskning visar också att sprängtickan tar upp betulin från björkarna, ett ämne som har en tillväxthämmande effekt på vissa typer av cancerceller.

    Axel Johansson har själv provat chaga, och säger att det smakar lite vanilj. Men tror han på hälsoeffekterna?

    – Kanske. För mig räcker det med att marknaden tror på det och att de är beredda att betala grymt mycket mer än skogsbranschen betalar för skogsprodukter.

     Från skogen säljs sprängtickan för 350 kronor kilot. Men som färdigt hälsokostpreparat kan priserna vara uppåt tre gånger så mycket.
    Från skogen säljs sprängtickan för 350 kronor kilot. Men som färdigt hälsokostpreparat kan priserna vara uppåt tre gånger så mycket. FOTO: Axel Johansson

    Fakta: Sprängticka

    Sprängticka är en svamp som växer på cirka 1 av 5 000 björkar i norra barrskogsbältet. Själva tickan växer under barken, och gör att trädet utvecklar knotor.

    Sprängtickan kallas också chaga, som är ryska för svamp. Inom hälsokosten används den bland annat till te, kaffe och i smoothies. Det finns inga vetenskapliga belägg för dess positiva effekter men sprängtickan har ett komplext innehåll av näringsämnen; vitaminer, mineraler, betaglukan, steroler samt fytonäringsämnen som fungerar som antioxidanter.

    Sprängticka sägs ha effekt mot psoriasis och följdverkningar av diabetes samt även kunna stärka immunförsvaret. Sedan 1500-talet har den även omnämnts som botemedel för cancer. Modern forskning visar att sprängtickan tar upp betulin från björkarna, ett ämne som har en tillväxthämmande effekt på vissa typer av cancerceller.

    Sprängtickan omfattas inte av allemansrätten, så för att bryta, skära eller hugga loss den krävs markägarens tillstånd.

    Källa: Wikipedia, Svensk Hälsokost

    Axel Johansson

    Ålder: 18

    Bor: Vattholma, Uppsala

    Gör: Går tredje året på Natur-musiklinjen, naturprogrammet med fyra timmar musik i veckan.

    Övrigt: Spelar saxofon, jagar och är engagerad i familjens nyinköpta skog i Skattungbyn.

    Framtidsplaner: Bra fråga! Natur, jakt, musik, film och media är högt på listan.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen