Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 30 september 2017

    Tjäna mer på att vänta med att hugga

    Ivö,

    Slutavverka hellre senare än tidigare. Det rådet ger skogsdoktorn Jan Falck, som upprörs över skogsägarföreningarnas rekommendationer om kortade omloppstider i skogen.

    – Det är en dålig affär att avverka för tidigt, säger han.

     Ta det lugnt. Jan Falck tycker att skogsägare ska vänta så länge det går med att avverka. Långa omloppstider är bättre för privatekonomin, ger ett klimatsmart skogsbruk och fina skogsupplevelsen.
    Ta det lugnt. Jan Falck tycker att skogsägare ska vänta så länge det går med att avverka. Långa omloppstider är bättre för privatekonomin, ger ett klimatsmart skogsbruk och fina skogsupplevelsen. FOTO: Torbjörn Esping

    Södra gör det, Mellanskog och Norrskog likaså. Tre av fyra skogsägarföreningar rekommenderar sina medlemmar att korta omloppstiden och slutavverka tidigare.

    – Jag kan inte förstå att en ambitiös skogsägarförening propagerar för att sänka omloppstiden på sina skogsägares marker.

    Skogsdoktor emeritus Jan Falck funderar på om köparna pressar på för att det behövs virke till vedgården på industrin. Eller om de är rädda för stormfällningar och rötskador.

    LÄS MER: Ängelholmsskog såld för rekordpris

    – Har skogsägaren ett akut behov av pengar, då ska man avverka. Men vad skogsägaren behöver veta är att han får mycket mer pengar för sin skog om han låter skogen stå kvar.

    Stora konsekvenser

    För att belysa valsituationen har Jan Falck tagit fram olika scenarier för en grandominerad svensk medelfastighet på 100 hektar. Konsekvenserna blir stora om man sänker omloppstiden från 100 år till 60 år.

    Görs omställningen drastiskt på ett bräde blir det en jättestor engångsintäkt för skogsägaren och en jätteleverens till industrin. Men fastigheten blir till hälften ett hygge. Två tredjedelar av virkesförrådet och en del av koldioxidinlagringsförmågan försvinner.

    Om man mer sakta och försiktigt ställer om från 100 till 60-årig omloppstid blir konsekvenserna mindre. Men de framtida intäkterna från slutavverkningarna minskar med 20 procent och hälften av fastigheten kommer att bestå av ungskog.

    – Den innehåller nästan ingen finskog, säger Jan Falck, som snarare tycker att omloppstiderna ska bli längre.

    – Har du råd, så tycker jag du ska arbeta med 100 eller 110 års omloppstid, då kommer du och din familj att få ut mer av dina 100 hektar, säger Jan Falck.

    Vissa fördelar med tidig avverkning

    Det finns det som talar för att avverka tidigt. Risken för stormfällning, insektsangrepp och rötskador minskar. Och möjligheten att förnya med förädlade plantor som växer väsentligt mer. Men Jan Falck tror inte man får ut hela förädlingsvinsten.

    – När väl de förädlade plantorna kommer på hygget, i den konkurrens som där råder, så är de ofta i minoritet. Omgivande träd sår in sig.

    LÄS MER: Sågen som är snabbare än en Porsche

    Ett av skälen till att avverka tidigt är företagsekonomiskt. En kalkyl där man kräver att få igen pengarna man investerat i föryngring och skogsvård med ränta ger en kort omloppstid om räntekravet sätts normalt eller högt.

    Men Jan Falck tycker det är fel att kalkylera med ränta på skogsvårdsåtgärder i ett etablerat skogsbruk. Föryngringskostnaden har man hur som helst, och den tas dessutom av pengarna från slutavverkningen på skogskontot.

    – Förräntningen på kapitalet bundet i ett slutavverkningsbestånd är bara relevant om man har någon annan angelägen placering att jämföra med, säger han.

    – Men har man inte den situationen är det klokt att fokusera på kassaflödets utveckling i den skog som avsatts som produktionsskog.

    Sex skäl till att vänta med att slutavverka…

    • Större virkesförråd. Den högre tillväxten ger högre avverkningsvolym.

    • Intäkter. Du får mer betalt när volymen är större och kvaliteten är bättre i slutavverkningsbeståndet.

    • Kostnader. Kostnaderna för drivning och föryngring minskar.

    • Klimatet. Större virkesförråd binder mer kol. Bättre kvalitet på virket ger beständiga skogsprodukter som inte eldas i värmeverket så snart.

    • Naturvård. Större åldersfördelning och äldre skog ger mer biodiversitet.

    • Lycka. En äldre skog har större sociala värden än ungskog.

    …och fem skäl att hugga tidigt

    • Pengar. Du behöver likvida medel nu.

    • Räntan. Du ser skogsodling som en investering som ska förränta sig.

    • Luckor i skogen. Se till att alla bestånd är fullbestockade. Hugg bestånd som är skadade och luckiga.

    • Åldersfördelningen. Det kan finnas en poäng i att ha en jämn åldersfördelning i skogen.

    • Skador. Risken för röta och stormfällning ökar ju äldre och högre träden är.

    Källa: Jan Falck

    LÄS MER: Artskydd stoppar fler avverkningarLÄS OCKSÅ: Dags att pricka in högsta timmerprisetLÄS OCKSÅ: Tid för klipp i Lantmännen

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen