Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 13 april

    Häng med på bäverjakt

    Borgvik

    Att jaga bäver på våren liknar ingen annan jakt. För jägaren Daniel Johansson är det ett avbrott i vardagen och något han gör ofta och gärna.

     Daniel Johansson ser sig omkring, närsomhelst kan en bäver komma simmande nedströms på väg till bästa matplatsen
    Daniel Johansson ser sig omkring, närsomhelst kan en bäver komma simmande nedströms på väg till bästa matplatsen FOTO: Mari Nälsén

    Det är ännu tidigt på kvällen när Daniel Johansson parkerar vid kraftverksdammen intill en skogså. Han hänger på sig geväret, tar med sig skjutstödet och hänger kikaren om halsen. Det är vårens första bäverjakt och kanske är det egentligen lite tidigt på säsongen, eftersom det mörknar redan klockan sju. Då är frågan om bävern hunnit ut på födosök ännu.

    Trots att han bara är 22 år är Daniel Johansson en erfaren jägare och få har en så gedigen kunskap om bävern som han. I juni tar han examen från Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg och just nu lägger han sista handen vid examensarbetet. Det handlar om bäver.

    – Det är ett arbete om hur bävern påverkar skogen i kantzoner intill sjöar, berättar han viskande.

    Björkar i plockepinn

    Att skogen påverkas är helt klart – det syns tydligt om man blickar upp i ett av åns biflöden. Här ligger ett stort område björk och asp i ett plockepinn. Några är gnagda rakt igenom men har inte fallit.

    – Bävern gör så. Han gnager inte helt igenom stora träd utan väntar på att vinden ska blåsa ned dem. Den här förödelsen gjorde bävrarna i höstas, förklarar Daniel Johansson.

     Det ser ut som att en tornado gått fram i björkskogen. Förödelsen gjorde bäverfamiljen i höstas.
    Det ser ut som att en tornado gått fram i björkskogen. Förödelsen gjorde bäverfamiljen i höstas. FOTO: Mari Nälsén

    Under tiden vi följer ån uppströms berättar han att han jagar bäver i 20 till 30 vattendrag på ett flera kvadratmil stort område och ägnar vårarna åt att studera dem.

    – Det händer att jag bara sitter och tittar på dem i stället för att skjuta. Visste du att de talar med varandra? De låter som delfiner ungefär.

     Bävern har ätit runtom men inte helt igenom. Nu väntar bävern på att vinden ska fälla trädet och göra maten tillgänglig.
    Bävern har ätit runtom men inte helt igenom. Nu väntar bävern på att vinden ska fälla trädet och göra maten tillgänglig. FOTO: Mari Nälsén

    Man talar ofta om viltförvaltning för att gynna viltstammarna, och det är just bäverförvaltning som Daniel Johansson bedriver. I en bäverhydda finns honan och hanen och deras avkommor som stannar i hyddan tills de är ungefär tre år. Sedan flyttar de ut och skaffar sig en egen familj.

    Viktigt att spara honan

    Vill man behålla bävern på marken ska de vuxna djuren sparas och ungarna skjutas av. Det allra viktigaste är att spara honan.

    – Om honan försvinner flyttar hela familjen, berättar Daniel Johansson.

    Men eftersom han jagar på flera marker måste han lyssna på mark-ägarens önskemål. Vill markägaren att bävern skjuts bort måste det göras.

    – Men jag försöker alltid hålla stammen i schack så att de inte ställer till med skador, så jag ska slippa ta bort dem helt. Jag vill ju ha stammen kvar.

     Nybyggd damm som byggdes under förra hösten. Här har en ung bäver lämnat sin familj för att starta en ny.
    Nybyggd damm som byggdes under förra hösten. Här har en ung bäver lämnat sin familj för att starta en ny. FOTO: Mari Nälsén

    Etiken är viktig för Daniel Johansson, som anser att den brister för många bäverjägare. Han skjuter bara när bävern sitter en bit upp på land och blir kvar på platsen.

    – Många ser bävern som ett skadedjur och då spelar det ingen roll om man skjuter när bävern simmar. Risken är då stor att man skadeskjuter och den dyker och försvinner.

    Intill ån har bävern fällt två stora aspar och på andra sidan ligger matplatsen där de suttit och kalasat på pinnar. Vid asparna finns dessutom spår av kronhjort som förmodligen låtit sig smaka gratis mat.

    Spår av familjen

    Överallt syns spår efter bäverfamiljen som bor längs ån, men det är inte förrän vi ser delar av hyddan som det syns några tecken på liv. I en krök på ån syns små svallvågor gå ut från strandkanten och troligen sitter det där en bäver och äter.

     Skymningen sänker sig vid ån, bävern sitter och äter runt kröken men går inte att nå.
    Skymningen sänker sig vid ån, bävern sitter och äter runt kröken men går inte att nå. FOTO: Mari Nälsén

    Terrängen är svår och vinden ligger fel. Det går inte att smyga sig närmare. Vi får vänta helt enkelt och hoppas att den ska ta en tur nedströms.

    – Håll koll efter luftbubblor på vattenytan ifall den simmar förbi under vattnet, säger Daniel Johansson.

    Han sitter där länge och väntar, mörkret sänker sig, tre morkullor drar förbi, följda av ett trumpetande svanpar. Våren är kommen.

    När det blir för mörkt får Daniel Johansson ge upp. Det är bara att komma tillbaka en annan dag. Här finns det gott om bäver, frågan är bara om de vet lika mycket om jägaren som han vet om dem.

     Bävern gäckade ATL:s utsända under jakten i Borgvik.
    Bävern gäckade ATL:s utsända under jakten i Borgvik. FOTO: Lars Pehrson/SvD/TT

    Fakta: Daniel Johansson

    Ålder: 22 år.

    Bor: Borgvik men studerar i Skinnskatteberg.

    Yrke: Virkesköpare på Stora Enso Skog efter examen i juni.

    Jagar: Främst älg men även mycket annat.

    Fakta: Bäver

    Finns i Svealand, norra Götaland och i delar av Norrland. Under 1800-talet var bävern nästan utrotad, men i början av 1900-talet planterades ett antal djur in på olika platser i Sverige. 2005 fanns omkring 130 000 djur i Sverige.

    1973 tilläts viss jakt på bäver i områden där den stod för stora skador på skog.

    Att bävern en gång utrotades berodde på att den jagades för sin päls och för bävergället, som sades ha ”undergörande” egenskaper. Bävergället är ett sekret som både hane och hona lagrar i två pungar. Det är från början urin från bävern, som genom en kemisk process blir till en grå massa, inte helt olik ost. Bävern använder det för att revirmarkera.

    Människan trodde bland annat att bävergället kunde skapa klarhet i hjärnan. I dag används bävergäll som krydda för brännvin.

    Källa: Naturhistoriska Riksmuseet

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen