Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 8 februari

    Stor potential till förbättring

    99 av 100 gallringar hade kunnat göras bättre. Det anser Håkan Dunberg, som ser stora möjligheter med att använda nya tekniska hjälpmedel.

     ”Förr var skogsägarna på det klara med att gallring var skogsvård, nu ligger fokus på lönsamheten i åtgärden”, säger Håkan Dunberg.
    ”Förr var skogsägarna på det klara med att gallring var skogsvård, nu ligger fokus på lönsamheten i åtgärden”, säger Håkan Dunberg. FOTO: Ulf Aronsson

    Håkan Dunberg har lång erfarenhet som skogsentreprenör och ser stora möjligheter med Katams mobilapp och drönardata.

    – 99 av 100 gallringar hade kunnat göras bättre. Det är inte så att alla är dåliga, men det är så många detaljer att något alltid kan förbättras med bättre planering och uppföljning, säger han.

    Jämfört med nuvarande arbetssätt kan noggrannare planering och uppföljning innebära en merkostnad. Men Håkan Dunberg är övertygad om att vinsterna av att mäta, planera och följa upp bättre är klart större än kostnaden.

    – De stora pengarna i svensk skog finns i bättre gallring. När jag började var det nästan så att skogsägaren kom med tårta om gallringen gick plus 20 kronor per kubikmeter. Då var de på det klara med att gallring var skogsvård, nu ligger fokus på lönsamheten i åtgärden, säger han och fortsätter:

    – Få aktörer tittar på vad som är bäst för svenskt skogsbruk, utan bara på det egna behovet. Men om hela branschen gynnas så gynnas även jag.

    Planerare på heltid

    För att göra nytta behöver data från drönarbilderna hamna hos entreprenören som ett traktdirektiv. Ofta görs dessa i dag av inköparna, som har varierande kvalitet på indata, kunskaper, tid och/eller intresse för uppgiften.

    – De som gör direktiven har ofta för lite praktisk kunskap om entreprenörernas verklighet. Samtidigt är det för dyrt att sätta en maskinförare på att göra planeringen, att ställa maskinen kostar 1 400–1 800 kronor per timme. I kedjan skulle det behövas personal som jobbar med planering på heltid, då kan traktdirektiven göras både bättre och snabbare, säger Håkan Dunberg.

    Samtidigt kan planerarna fungera som en länk mellan praktikerna i skogen och beställarsidan, menar han.

    – Med bättre planering kan entreprenören göra ett bättre jobb och bli mer effektiv. Med digitala data kan de också lämna en kvalitetsuppföljning till beställaren som i sin tur kan använda det som en service och kvalitetsgaranti till skogsägaren.

     Med digitala data över skogen kan både gallring och uppföljning förbättras.
    Med digitala data över skogen kan både gallring och uppföljning förbättras. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

    Håkan Dunberg

    Ålder: 57

    Bor: Eksjö

    Gör: Skogs- och trädgårdshandel i Korsberga

    Bakgrund: Jobbat som skogsentreprenör i 38 år, och har även tilldelats Föreningen Skogens Guldkvist för sitt arbete, innan han sålde sitt företag med 16 maskiner 2019.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen