Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 2 juni

    ”Bristande rutiner inte orsak till felavverkning”

    Oskar Meidal, bolagsjurist hos Sveaskog, anser inte att bristande rutiner ligger bakom felavverkningen av över 400 träd på Marcus Werjefeldts mark.

     ”När vi gör avverkningar utgår vi från att uppdragsgivaren, markägaren, haft kontakt med ägarna till grannfastigheterna”, säger Sveaskogs bolagsjurist Oskar Meidal (till vänster). Till höger järnröret som Sveaskog använt som hörnmarkering för sin snitsling.
    ”När vi gör avverkningar utgår vi från att uppdragsgivaren, markägaren, haft kontakt med ägarna till grannfastigheterna”, säger Sveaskogs bolagsjurist Oskar Meidal (till vänster). Till höger järnröret som Sveaskog använt som hörnmarkering för sin snitsling. FOTO: Fredrik Persson och Ulf Aronsson

    När Sveaskog avverkade på hans grannfastighet rök även 400 träd på fel sida gränsen till Marcus Werjefeldts skog. Först efter flera kontrollmätningar gav bolaget med sig och erkände felet.

    Det inträffade berodde bland annat på olika uppfattningar om vilken fastighetsgräns som egentligen gäller. Enligt Marcus Werjefeldts granne, som genomfört snitslingen av den planerade avverkningen tillsammans med en inköpare från Sveaskog, utgår gränsen från ett nedbankat järnrör i bakkant på fastigheten och följer ett dike.

    – Men enligt Lantmäteriet har de aldrig satt något järnrör där, gränsmarkeringen ska vara två stenar lagda som ett ”T”, säger Marcus Werjefeldt, som i stället mätt upp sin fastighet utifrån fastighetskartan med hjälp av GPS.

    Tvister ovanligt

    Enligt Sveaskogs bolagsjurist Oskar Meidal är det ovanligt med tvister gällande intrång på grannmark vid avverkningar.

    – Normalt brukar vi utgå från fastighetskartan och GPS när vi snitslar ett hygge. Sedan söker vi gränsmarkeringar, oftast finns många så det är sällan något problem, säger han.

    – Visst sker misstag ibland. Men det är inte med uppsåt och då ber vi om ursäkt, försöker rätta till det och kompensera. Ersättningen brukar vara virkesvärdet och det kan bli lite extra som kompensation. I det här fallet stämmer inte den snitslade gränsen med fastighetskartan och röret som snitslingen utgår från stämmer inte, fortsätter han.

    Kontaktar inte grannar

    Utöver själva den felaktiga avverkningen är Marcus Werjefeldt också upprörd över att han inte kontaktats inför snitslingen. Men enligt Sveaskog hanterar bolaget normalt sett inte kontakter med ägare till grannfastigheter inför en avverkning.

    – Vi utgår från att uppdrags­givaren, markägaren, haft de kontakterna, säger Oskar Meidal.

     Vid avverkning på grannfastigheten gick Sveaskog över gränsen till hans fastighet, anser Marcus Werjefeldt.
    Vid avverkning på grannfastigheten gick Sveaskog över gränsen till hans fastighet, anser Marcus Werjefeldt. FOTO: Ulf Aronsson

    Både Sveaskogs och Marcus Werjefeldts GPS-er visar att snitslingen satts fel i förhållande till fastighetskartan. Men varför inköparen missat gränsen både vid snitslingen och vid den kontroll som Marcus Werjefeldt senare begärde kan Oskar Meidal inte förklara.

    – Det var olyckligt med järnröret, säger han.

    Erbjuds ersättning

    Björn Ros, skoglig assistent hos Sveaskog, utvecklar:

    – Med GPS-en kan vi konstatera att avverkningen inte stämmer med fastighetskartan. Men juridiskt är det inte fastighetskartan som gäller, gränsen utgår från fasta rågångspunkter i terrängen och de markeras med rösen, stensättningar eller Lantmäteriets rör. Men i det här fallet saknades trovärdiga gränsmarkeringar.

    Läs mer: Fick rätt mot bolaget efter felavverkning av 400 träd

    Sveaskog har nu erbjudit sig att ersätta Marcus Werjefeldt för de träd som maskinavverkats på fel sida om gränsen enligt fastighetskartan. Oskar Meidal har också uppmanat markägarna att kontakta Lantmäteriet för att få fastslaget var gränsen verkligen går. Men det är inte billigt – enligt Lantmäteriet kan det röra sig om en kostnad på 50 000–60 000 kronor, något exakt pris går inte att sätta eftersom debiteringen görs per timme.

    Relaterade artiklar

    Till toppen