Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 september 2017

    Svårt pricka högsta priserna i svängningarna

    Det är svårt att pricka in och avverka när timmerpriserna är som högst. Ofta gör skogsägaren en avverkningsanmälan när priserna är på väg upp. Men i år kan skogsägare ha gjort rätt – och för dem som ännu inte bestämt sig är det hög tid.

     Jämför avverkningsanmälningar år för år med timmerpriserna i grafiken nedan.
    Jämför avverkningsanmälningar år för år med timmerpriserna i grafiken nedan. FOTO: Kerstin Davidsson

    Timmerpriset är det viktigaste för rotnettot när en skogsägare slutavverkar. Därför är det lönsamt att skriva kontrakt när timmerpriserna är som högst.

    Men det är inte så lätt att välja exakt rätt tillfälle, visar ATL:s genomgång av avverkningsanmälningar och timmerpriser de senaste tio åren.

    – Det är svårt att vara taktisk och pricka in rätt, säger Magnus Juntikka som är virkeschef på Skogssällskapet.

    Diagrammet visar avverkningsanmälningarna från 2007 till 2016, samt timmerpriserna under dessa år.

    Rätt tillfälle

    I år kan dock skogsägare ha valt rätt tillfälle för avverkningsanmälan. Sågverken hade en stark efterfrågan på sina trävaror under våren, samtidigt som avverkningsviljan var låg och de rotstående lagren små.

    Flera områden i södra Sverige hade drabbats av mindre stormar de senaste åren, och lokalt var det ont om avverkningsmogen skog.

    För att få upp kontrakteringen höjde sågverken timmerpriserna i södra Sverige i april i år. Prishöjningen spred sig sedan norrut under våren och sommaren.

    – I södra Sverige var det en hög anmälan i början av 2017 och den var absolut nödvändig eftersom anmälningstakten under andra halvan av 2016 var alldeles för låg, säger Mattias Forsberg som är marknadskoordinator på Sveaskog.

    Priskänsligheten större

    Under årets första åtta månader ökade arealen som är anmäld för avverkning med 29 procent i södra Sverige, jämfört med motsvarande period i fjol, enligt statistik från Skogsstyrelsen.

    I södra Sverige är priskänsligheten större än de delar av Sverige där andelen bolagsskog är stor. Därför blir svängningarna större i Götaland.

    I södra Norrland, balansområde 2, var arealen avverkningsanmäld skog svag under hösten 2016 och takten 2017 har inte varit tillräckligt hög för att kompensera det bortfallet. Mattias Forsberg tror att orsaken är att prisbilden är lite otydlig.

    FOTO: Istock

    Har försvagats

    Prishöjningen i våras bestod i södra Sverige av dels en listprishöjning, dels en premie. Men på grund av att dollarn och pundet har försvagats de senaste månaderna har lönsamheten försämrats för sågverken.

    Därför kan inte skogsägarna vänta sig ytterligare prishöjningar.

    – Premien finns kvar, men försvinner någon gång under hösten, säger Santhe Dahl som är koncernchef för Vida.

    Anna Malmqvist som är försäljningschef på Sveaskog i södra Sverige tycker att skogsägarna ska sköta skogen enligt planen.

    – Men jag tror att det är ett bra läge att avverka nu för jag tror inte det blir någon ytterligare premie framöver, för utbudet av virke är i gång, säger hon.

    Stormar har påverkat mycket under senare år:

    2007 var ett stormår för södra Sverige, då stormen Per slog till i januari och många var tvungna att avverka. På grund av det stora utbudet av virke från stormen Gudrun två år tidigare hade virkespriserna gått ner.

    2010 var det många skogsägare i södra Sverige som inte hade så mycket att slutavverka. Samtidigt hade sågverken en bra efterfrågan och god konkurrenskraft på utländska marknader på grund av en svag svensk krona. Dessutom skedde en form av ompositionering på den sydsvenska inköpsmarknaden och flera sågverk anställde virkesköpare. Suget efter råvara var stort, och timmerpriserna steg.

    Stormen Dagmar i december 2011 fällde 4,5 miljoner kubikmeter i södra Norrland och Mellansverige.

    Stormarna Hilde och Ivar i november och december 2013 fällde tillsammans 11,5 miljoner kubikmeter i Norrland.

    Stormarna Simone respektive Sven fällde drygt 2 miljoner kubikmeter i södra Sverige.

    2014 hade Storbritannien börjat bygga igen efter finanskrisen. Många sydsvenska sågverk upplevde stark efterfrågan, och dessutom stärktes pundet mot kronan, vilket gjorde att sågverken hade råd att betala mer för timret.

    November 2015 fällde stormen Gorm cirka 2 miljoner kubikmeter i södra Sverige.

    Januari 2016 fällde stormen Egon 2,5-3 miljoner kubikmeter i södra Sverige.

    LÄS MER: Nu står SCA på egna benLÄS OCKSÅ: Dröj med avverkning för naturens skullLÄS MER: Lantmäteriet får hård kritik från departementet

    Relaterade artiklar

    Till toppen