Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 26 april 2019

    Stora problem med multiskadad ungskog i norr

    Under de senaste tio åren har angreppen av aggressiva former av svampsjukdomar ökat kraftigt på ungskogarna i Norr- och Västerbotten. Framförallt är det tallen som drabbats men även granen angrips numer regelbundet av svampangrepp.

     Naturvårdspecialisten Erik Normark på Skogsstyrelsen.
    Naturvårdspecialisten Erik Normark på Skogsstyrelsen. FOTO: Erik Normark
     Begynnande skador av törskate på de senaste barromgångarna på tall.
    Begynnande skador av törskate på de senaste barromgångarna på tall. FOTO: Erik Normark

    Regionens ungskog av tall är dessutom allvarligt skadad av älgbetning, man använder nu begreppet multiskadad ungskog.

    – Tidigare angrep törskatesvampen några få grenar på enstaka, lite äldre träd, berättar skogskonsulenten Per-Arne Malmberg på Skogsstyrelsen i Kalix.

    – Träden fortsatte att växa om än i lite långsammare takt. Men för cirka tio år sedan började en aggressivare form av svampen angripa unga träd i Tornedalen och det är nu bara en tidsfråga innan angripna träd dör.

     Skogskonsulenten Per- Arne Malmberg på Skogsstyrelsen i Kalix.
    Skogskonsulenten Per- Arne Malmberg på Skogsstyrelsen i Kalix. FOTO: Per Arne Malmberg
     Törskatesvamp angrepp skapar sår i stammen när angreppet sprider sig från barren på grenarna.
    Törskatesvamp angrepp skapar sår i stammen när angreppet sprider sig från barren på grenarna. FOTO: Erik Normark

    På tio år har den aggressiva formen spritt sig ner till Västerbotten. Framför allt är det tall som planterats i frisk och bördig blåbärsmark som drabbats. På dessa marker har många skogsägare fått hela bestånd angripna och varit tvingade att ta bort hela ungskogen och plantera nytt. Lärkträd har blivit populära att plantera i Tornedalen för att undvika nya skador.

    – Med facit i hand är det bara att konstatera att man inte borde ha planterat tall på dessa typiska granmarker, fortsätter Per-Arne Malmberg.

    Älgbetsskador och knäckesjuka

    De kraftiga älgbetsskadorna gör tallarna extra sårbara för svampangrepp och ofta är ungskogen även angripen av knäckesjuka, som tillsammans skapat begreppet multiskada.

    Skogsstyrelsen ser allvarligt på problemet och man rekommenderar att alla angripna träd röjs eller gallras bort för att björk och gran i stället ska växa till sig.

    – Vi går tvärs emot våra egna rekommendationer men frågan är om det räcker, säger Per-Arne Malmberg.

    För att få en överblick av skadornas omfattning har Skogsstyrelsen nyligen gjort en satellitbildsanalys som indikerar att en fjärdedel av all ungskog mellan 18 och 28 år är i dåligt skick. Sammanlagt handlar det om 95 000 hektar i Västerbotten och Norrbotten.

    – Vi har goda grunder att anta att även skogen under 18 år är skadad i samma omfattning, säger naturvårdspecialisten Erik Normark på Skogsstyrelsen.

    Skvattramrost och granrost

    Även ungskog av gran drabbas alltmer regelbundet av svampangrepp. Skvattramrost och granrost angrep tidigare unga granar enstaka år, med långa mellanrum på 15-20 år och med begränsade skador som följd. Numer sker angreppen varje år och leder till att många unga träd dör till slut.

     Granar som dukat under av återkommande svampangrepp.
    Granar som dukat under av återkommande svampangrepp. FOTO: Erik Normark
     Fruktkroppar av skvattramrost på granbarr, Heinävuoma, Norrbotten.
    Fruktkroppar av skvattramrost på granbarr, Heinävuoma, Norrbotten. FOTO: Erik Normark

    Orsakerna till varför svampangreppen blivit aggressivare och sker mer regelbundet är det ingen som känner till. Det finns en misstanke om att klimatförändringar orsakar ett ändrat beteende hos skadesvampar i norra Sverige genom ökad värme och nederbörd.

    Professor Jan Stenlid vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi på SLU säger att den aggressiva formen av törskatesvampen kan vara en mutation. Men det kan även handla om att tall planterats på mark där gran eller löv tidigare vuxit.

    – Det kan vara skogskovallen som trivs på dessa marker och som fungerar som värdväxt för den aggressiva varianten av törskatesvampen som gör att den sprids effektivt i landskapet, säger Jan Stenlid.

    Långsamma förändringar

    Älgbetesskador och svampsjukdomarnas spridning i ungskogarna i norr är något som pågår varje dag. Förändringarna sker långsamt och skogsägarna vänjer sig sakta vid situationen.

    – Vi måste ta situationen på största allvar, säger Erik Normark vid Skogsstyrelsen.

    – Nu måste det tas ett samlat grepp om situationen och åtgärda problemet med älgskador och kraftfullt reducera älgstammen. Mer än varannan ung tall i Sverige är betesskadad av älg! I Tornedalen och i norra kustlandet är situationen ännu värre. Dessutom måste vi snabbt komma igång med olika försök för att få kunskap om hur svampangreppen ska kunna hanteras. Vi måste ge skogen en chans att växa upp!

    Svampangreppen sprider sig

    • De första tecknen på den aggressiva törskatesvampen upptäckte man i Tornedalen för cirka 10 år sedan. Därefter har den spridit sig ner till Västerbotten men man har även sett angrepp i Jämtland.

    • På ungskog av tall är det angrepp av törskate, snöskytte, knäckesjuka och gremmeniella som tillsammans med älgbetesskador skapar multiskadorna. På gran är det svampangrepp av granrost, grankotterost och skvattramrost som numer regelbundet angriper unga granar.

    Så ska multiskadorna mildras

    I Skogsstyrelsens rapport 2019/10: ”Multiskadad ungskog i Västerbotten och Norrbotten- möjliga åtgärder för att mildra problemen” ges följande förslag för att åtgärda problem i multiskadade ungskogar:

    Viltförvaltning

    • En viltförvaltning som styr mot fastställda acceptabla skadenivåer i Skogsstyrelsens viltpolicy vilket innebär en kraftig och snabb sänkning av älgstammen

    Skörd

    • Där det i övrigt är lämpligt, använd kalhyggesfria metoder.

    • Sträva efter att ringbarka aspar i stället för att avverka dem.

    • Prioritera framtidsträd av björk.

    • Undvik att lämna levande törskatesjuka tallar.

    • Ringbarka från skördare åtkomliga aspar i kantzoner och trädgrupper.

    • Friska tallar lämnas som naturvärdes- och framtidsträd.

    Återväxt

    • Överväg hyggesvila eller hyggesbränning.

    • Använd plantering i första hand.

    • Använd frö från fröplantage med hög registrerad överlevnad i Skogforsks plantval.

    • Var noga med markberedningens kvalitet.

    • Var noga med god plantlagring i fält.

    • Var noga med planteringens kvalitet.

    • Registrera stambrev i register eller plan.

    Röjning

    • Utbilda röjare för bortröjning av skadade träd.

    • Planera för röjning vid 2–3 meters höjd.

    • Röj beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

    Gallring

    • Utbilda maskinförare för utgallring av skadade träd.

    • Planera för första gallring vid 12–13 meters höjd.

    • Gallra beståndsanpassat och gynna de mest vitala träden oavsett trädslag.

    Relaterade artiklar

    Till toppen