Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 18 november 2018

    Viltet väcker debatt i produktionsdiskussionen

    Förädlade plantor, bättre skogsskötsel och en mer aktiv klövviltsförvaltning. Det är några av de åtgärder som enligt Skogsstyrelsen kan höja produktionen med tiotals miljoner kubikmeter per år.

     – Skogsstyrelsen föreslår en viltförvaltning av storebrorsmodell där man säger till markägare och jägare att "ni vill fel", och som strider mot äganderätten, säger Anders Nilsson.
    – Skogsstyrelsen föreslår en viltförvaltning av storebrorsmodell där man säger till markägare och jägare att "ni vill fel", och som strider mot äganderätten, säger Anders Nilsson. FOTO: Ulf Aronsson
     Klövviltstammarna kostar skogsbruket mycket stora belopp, enligt rapporten.
    Klövviltstammarna kostar skogsbruket mycket stora belopp, enligt rapporten. FOTO: Ann Lindén

    Nyligen publicerade Skogsstyrelsen remissversionen av sin rapport från samverkansprocessen om skogsproduktion. Bakgrunden är Sveriges politiska beslut att ha netto noll-utsläpp år 2045, och för att klara det behöver skogen producera mer.

    13 insatsområden

    Rapporten pekar ut 13 insatsområden och enligt Erik Normark, skogsskötselspecialist på Skogstyrelsen, är det framför allt tre som har tyngd.

    – En aktiv klövviltförvaltning, bästa möjliga skogsodlingsmaterial och en skötsel för hög tillväxt, ökad miljöhänsyn och högt virkesvärde. De är det absolut mest viktiga eftersom de berör så stora arealer vilket ger en enorm hävarm, säger han.

    Enligt rapporten är potentialen för ökad tillväxt flera tiotals miljoner kubikmeter per år. Däremot definieras inget produktionsmål för skogen, något som var ett av de uttalade målen när samverkansprocessen inleddes. Men det har de inte lyckats med, enligt processgruppen på grund av att flera stora skogsföretag absolut motsatte sig att definiera produktionsmål.

    Dyrt med klövvilt

    Däremot sätter rapporten siffror på samhällets kostnad för en överstor klövviltstam: 16-22 miljarder kronor per år, inklusive trafikskador och tappade förädlingsvinster. Sverige har världens tätaste älgstam och enda lösningen för att minska skogsskadorna är en kraftfull minskning av älgstammen. Med en halvering skulle Sverige hamna på samma älgtäthet som Lettland men fortfarande en bra bit över finländsk nivå, står det i rapporten.

     – Mottagare för rapporten är hela Sverige, skogsägarna och alla som är verksamma i skogen. Förhoppningsvis kan den leda till en rådgivningssatsning liknande den om Rikare Skog, säger Erik Normark.
    – Mottagare för rapporten är hela Sverige, skogsägarna och alla som är verksamma i skogen. Förhoppningsvis kan den leda till en rådgivningssatsning liknande den om Rikare Skog, säger Erik Normark. FOTO: Ulf Aronsson

    Men enligt Anders Nilsson, Jägareförbundet, är kostnaden på 22 miljarder kronor per år helt orimlig. Han håller inte heller med om att viltskador skulle vara ett av de tre största hindren för ökad skogsproduktion.

    – Viltstammarna kan behöva sänkas på sina håll, men Skogsstyrelsens sammanlagda analys ser jag som en krigsförklaring mot viltförvaltningen, viltet och jägarna. Forskningen visar att mängden tall är viktigare för den procentuella andelen skador än viltstammens storlek. Och Skogsstyrelsen har själva starkt bidragit till utvecklingen med lövbrist och monokulturer genom tidigare rådgivning.

    Risker för mångfalden

    En av de föreslagna åtgärderna kring viltet verkar dock alla parter vara överens om: en gemensam förvaltning för allt klövvilt.

    Delvis kritiska mot rapporten är också Naturskyddsföreningen. De har deltagit i arbetet men anser att förslagen ger alltför stora risker för skogens ekosystem och biologiska mångfald. För att se över möjliga produktionsökningar måste termerna ”hållbart skogsbruk” och ”skogar med höga naturvärden” först definieras, anser de, men tillägger att de ändå stöder flera av förslagen i rapporten.

    Oklar fortsättning

    Men frågan är vad som händer med rapporten framöver? Vem är mottagare och vem har ansvaret och resurserna för att åtgärderna genomförs? Möjligen ligger svaret i själva samverkansprocessen, som involverat många representanter för skogsbruk, forskning och ideell naturvård. Enligt rapporten är 20 företag ombud för 70 procent av den avverkningsanmälda arealen i landet. Samtliga dessa 20 har säkert redan nåtts av samverkansprocessen eller remissen.

    Fotnot: Rapporten om förbättrad skogsproduktion är ute på remiss till den 12 februari 2019.

    13 insatsområden för ökad lönsam skogsproduktion

    Aktiv klövviltförvaltning

    Hantera skadeorsaker utöver klövviltet

    Bästa möjliga skogsodlingsmaterial

    Skötsel för hög tillväxt, ökad biodiversitet och högt virkesvärde

    Skogsskötsel för andra samhällsmål

    Infrastruktur viktig för skogsförvaltning

    Främmande trädslag

    Dikesrensning och skyddsdikning

    Skogsgödsling

    Fördjupade rådgivningsinsatser

    Forskning och utveckling

    Adaptiv förvaltning

    Förvaltning, uppföljning och ständiga förbättringar

    Relaterade artiklar

    Till toppen