Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 26 mars

    Södra kräver översyn av artskyddsförordningen

    I ett uttalande kräver medlemmarna i Södra stopp för artskyddsärenden tills ersättningsfrågan är utredd.

     Södra och Skogsstyrelsen är oftast eniga om vilka träd som ska sparas för miljöhänsyn i skogen.
    Södra och Skogsstyrelsen är oftast eniga om vilka träd som ska sparas för miljöhänsyn i skogen. FOTO: Torbjörn Esping

    Under de senaste två veckorna har Södras 36 skogsbruksområden hållit sina årsmöten. Totalt har mötena samlat över 5 000 av medlemmar som samtliga ställt sig bakom ett gemensamt uttalande om en översyn av artskyddsförordningen.

    ”Tillämpningen av den så artskyddsförordningen föder misstro och riskerar att hämma både skogsinvesteringar och tillväxten samhället”, skriver de i uttalandet.

    Rätt till ersättning

    De hänvisar också till den senaste regeringsdeklarationen där det genom januariöverenskommelsen framgår att äganderätten till skogen ska värnas och markägare få rättmätig kompensation vid inskränkningar i ägande- och brukanderätt.

    ”Vi uppmanar därför myndigheter och regering att införa ett moratorium, ett tillfälligt stopp av alla pågående och nya artskyddsärenden, till dess att frågan om rättmätig ekonomisk kompensation vid inskränkningar i ägande- och brukanderätten har utretts”, avslutas uttalandet.

     Knäroten är en av de arter som satt stopp för avverkningar med hänvisning till artskyddsförordningen. Nu kräver skogsägare inom Södra att artskyddsärendena stoppas tills ersättningsreglerna setts över.
    Knäroten är en av de arter som satt stopp för avverkningar med hänvisning till artskyddsförordningen. Nu kräver skogsägare inom Södra att artskyddsärendena stoppas tills ersättningsreglerna setts över. FOTO: Per-Olov Eriksson/IBL Bildbyrå

    Artskyddsförordningen

    Artskyddsförordningen består av tre delar: Svenska fridlysningsregler, EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet. Uppmärksammade artskyddsärenden i Sverige har bland annat varit kopplade till svampen bombmurkla, blomman knärot samt lavskrika och tjäder. I de artskyddsärenden där markägare stämt staten har markägarna fått rätt: Staten kan inte stoppa pågående markanvändning utan att betala ersättning. Hur stor den ersättningen ska vara är dock ofta fortfarande oklart.

    Tidslinje

    1979: EU antar fågeldirektivet som gäller alla vilda fåglar.

    1992: EU antar Art- och habitatdirektivet som gäller 1 000 arter av vilda djur och växter.

    1995: Sverige blir medlem i EU och EU:s direktiv ska därmed omvandlas till svensk lagstiftning.

    2001: Efter kritik från EU-komissionen gör Sverige flera ändringar i lagstiftningen för skydd av arter.

    2008: Nuvarande artskyddsförordning införs.

    Mars 2014: Miljöministern Lena Ek tillsätter en utredning för att se över artskyddsförordningen. Men någon utredning genomförs aldrig.

    Juni 2014: Regeringen beslutar att art- och habitatdirektivet ska implementeras fullt ut.

    Hösten 2014: De första avverkningarna stoppas med hänvisning till art- och habitatdirektivet.

    Oktober 2015: I en utvärdering av miljömålen kommer Naturvårdsverket till slutsatsen att artskyddslagstiftningen behöver utredas.

    Juni 2016: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutar om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Samtidigt begär de att regeringen utreder om artskyddsförordningen är ”tillämpbar, effektiv och rättssäker”.

    Februari 2017: Markägaren vinner i Mark- och miljööverdomstolen i målet om bombmurklan.

    Maj 2018: Regeringen lovar att se över artskyddsförordningen, men direktiven för utredningen dröjer.

    Januari 2019: Enligt januariöverenskommelsen ska artskyddsförordningen ses över så att den effektivt och rättssäkert skyddar hotade arter och är tydlig gentemot markägare om när de har rätt till ersättning.

    Relaterade artiklar

    Till toppen