Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 september

    Skotarens fader har ritat en ny skotare

    Filipstad.

    Lars Bruun, som en gång i tiden uppfann skotaren, har nu ritat en ny skotare som enligt honom både är effektivare och skonsammare än dagens.

    – Den kommer att konkurrera ut alla andra, säger han.

     Skotarens fader Lars Bruun, 86, har ritat en ny skotare.
    Skotarens fader Lars Bruun, 86, har ritat en ny skotare. FOTO: Torbjörn Esping

    Lars Bruun är mycket kritisk till skogsmaskinsutvecklingen. Den lätta skotare han var pappa till i början av 1960-talet har förvandlats till ett stort, tungt och långsamt monster som gör stora skador i skogen med sin bandade boggi.

    – Det är inget vett i skogen i dag. Det har blivit allt större maskiner tills det helt har spårat ur, säger Lars Bruun.

    För den ursprungliga skotaren utgick Lars Bruun från en BM 350 boxer, tog bort framhjulen, satte på en midja och kopplade på sin egenkonstruerade skotarvagn. Ekipaget fick en kran och kunde lasta 9,5 ton. Bruunetten är fortfarande i dag den vanligaste registrerade modellen av skotare.

    Dagens största skotare, Tigercat 1085C, lastar 25 ton virke och väger i sig själv, obandad, 27 ton. Över 50 ton ska alltså köra på från hygget till avlägget.

     Enligt Lars Bruun vinglar inte den nya skotaren så mycket.
    Enligt Lars Bruun vinglar inte den nya skotaren så mycket. FOTO: Torbjörn Esping

    Minskar körskadorna

    Lars Bruuns nya skotare, som tidningen Skogen var först med att berätta om, bygger i grund och botten på samma idéer som för 60 år sedan. Ännu så länge finns den bara på ritbordet, men tanken är att det ska vara en maskin som lastar 10 ton och som i sig väger mindre än lasset.

    Vikten kan bantas tack vare färre hjul, kärran har ingen boggi. Och genom specialstål, eller till och med titan, i stället för vanligt gjutjärn i konstruktionen.

    Små snabba hydrauliska ställdon ser till att lasset aldrig lutar i sida när hjulet går över en sten eller stubbe eller ner i ett hål. Att maskinen aldrig lutar betyder också att vikten fördelas jämt över hjulen, vilket minskar körskadorna. Dessutom blir förarmiljön mycket bättre. Och vägen behöver inte vara så bred, vilket sparar träd i gallringsskogen.

    Midjestyrningen är alltså borta på den nya skotaren. I stället är alla fyra hjulen styrda vilket gör att vändradien blir liten, bara 10 meter, och framkomligheten i skogen blir bra.

     Den nya skotaren ska han finansiera med sin uppfinning om hur hushållsavfall ska tas hand om.
    Den nya skotaren ska han finansiera med sin uppfinning om hur hushållsavfall ska tas hand om. FOTO: Torbjörn Esping

    ”Dubbelt så fort”

    Den nya skotaren drivs av bränsleceller som ger ström till de individuella elmotorerna i hjulen och till hydraulpumpen. Energiförbrukningen i kranarbetet minskas med Lars Bruuns gamla uppfinning Ecomate, som återvinner energin i lyfta laster.

    – Den drar garanterat 50 procent mindre energi under kranarbete och bara en bråkdel, kanske 25 procent, under transportarbete.

    Högre effektivitet är en förstås förutsättning för att den nya skotaren ska kunna konkurrera med dagens befintliga skotare, att det går att köra ut mer virke per timme. Lars Bruun säger att hans nya skotare rycker fram mer än dubbelt som fort.

    – Jag sätter en miljon mot vilken stor maskin som helst att den här producerar dubbelt så mycket, säger han.

     Han tycker dagens skotare gör för stor skada i skogen.
    Han tycker dagens skotare gör för stor skada i skogen. FOTO: Torbjörn Esping

    Enligt Skogforsk är det dock tveksamt om det räcker att maskinen går snabbare i terrängen för att göra den effektivare.

    – Vi har räknat på liknande koncept. En snabb, men liten, maskin betalar sig inte på kortare avstånd, säger Rolf Björheden, professor och seniorforskare på driftsystem på Skogforsk.

    Lars Bruun presenterade redan för några år sedan idéer till en ny skotare för Skogforsk. Det blev inget samarbete då, men Rolf Björheden hoppas att Lars Bruun vill träffa Skogforsk igen.

    – Alla vill ha en maskin som inte gör markskador, som är billigare än dagens maskiner och som dessutom är effektivare med bättre arbetsmiljö, säger han.

    – Det Lars Bruun beskriver är en våt dröm för alla som håller på med transporter i skogen.

    ATL TV från 2016: 30 år med MiniBruunett

    Lars Bruuns patent

    Uppfinnaren Lars Bruun har ett antal patent registrerade, sju i den amerikanska databasen och 22 i den svenska databasen (året då patentet lämnats in inom parentes):

    Trädfällningsaggregat (1973)

    Sätt att skörda skog samt maskin för genomförande av sättet (1975)

    Anordning vid timmertransportfordon för förhindrande av att lasten förskjutes framåt i fordonets längsriktning (1978)

    Upparbetningsmaskin (1978)

    Anordning för att vid en upparbetningsmaskin frammata träd eller stammar längs en matningsbana (1979)

    Motordrivet fordon med midjestyrning (1990)

    Anordning vid boggi (1990)

    Midjestyrt fordon (1990)

    Anordning vid motorkedjesåg (1991)

    Anordning vid svängningsdämpande hydraulcylindrar (1992)

    Stolsfundament (1993)

    Hydraulsystem vid lyftkran (1995)

    Anordning vid hydrauliskt manövrerad lyftkran (1996)

    Anordning vid hydrauliskt manövrerad skördarkran (1998)

    Lyftcylinder i slutet system (1998)

    Hydraulsystem vid fordon med energiåtervinning (1999)

    Mobil hanteringsanordning med hydraulkrets (1999)

    Mobil hanteringsanordning (2001)

    Hydrauldrivet armsystem med flytreglering (2001)

    Anordning och metod för mobil flishantering (2008)

    Transport och basfordon för skogsbruket och närliggande områden (2012)

    Hushållsmaskin för hantering av hushållsavfall (2013)

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen