Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 november 2020

    50 nya förslag för skogen

    Avskaffa nyckelbiotoper, avsättningar ska vara frivilliga och ersättningen skattefri. Det är några av förslagen i Skogsutredningen som ATL tagit del av på förhand.

     Skogutredningen vill se tydliga politiska mål för skogen och beslut om vad som krävs för att vi ska nå våra internationella åtaganden.
    Skogutredningen vill se tydliga politiska mål för skogen och beslut om vad som krävs för att vi ska nå våra internationella åtaganden. FOTO: Mostphotos

    ”Förhoppningen är att alla hittar något de tycker är bra och att de kan acceptera det som de tycker är mindre bra.” Så har utredaren Agneta Ögren tidigare sagt om Skogsutredningen, som överlämnas på måndag.

    ATL har tagit del av utredningen på förhand och med runt 50 förslag är chansen stor att åtminstone den första halvan av Agneta Ögrens förhoppning infrias. Frågan är hur det blir med acceptansen för det som uppfattas som mindre bra. Samtidigt avråder utredarna från att plocka russinen ur kakan och betonar att förslagen hänger ihop och måste ses som en helhet.

    Har redan fått kritik

    Redan innan utredningen presenterats har den fått kritik för att handla för lite om äganderätt och för mycket om biologisk mångfald. Men av de tre frågor som väckt mest debatt om äganderätten de senaste åren, nyckelbiotoper, fjällnära skog och Artskyddsförordningen, lämnar utredningen förslag om de två första.

    Nyckelbiotoper avskaffas och ersättning ska ges för all fjällnära skog med höga naturvärden (se separat artikel). Artskyddsförordningen ses just nu över i en separat utredning.

    Det mycket omfattande direktivet gav utredningen namnet ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen”. Inom flexibla skyddsformer föreslås bland annat naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn och bestånd med naturvårdande skötsel, möjlighet till buffertzoner runt biotopskyddsområden, tidsbegränsade formella områdesskydd och ”väntansavtal”, det vill säga naturvårdsavtal i avvaktan på beslut om formellt skydd.

    Miljöbalken ska tillämpas

    Vad gäller naturvård i skogen får både myndigheter och politiker sig en släng av sleven.

    Bland annat konstaterar utredarna att Skogsstyrelsen inte implementerat Miljöbalken i skogen, trots att den är tillsynsmyndighet enligt Miljöbalken. Men utredningen anser att Miljöbalkens kunskapskrav och regel om bevisbörda ska tillämpas i skogen. Markägaren ska därför ha kunskap om vilka natur- och kulturvärden som finns på sina marker och också kunna redovisa hur de påverkas av en avverkning.

    LÄS MER: Skogsutredningen vill avskaffa nyckelbiotoper

    Mål för biologisk mångfald

    Politikerna får av utredningen i hemläxa att besluta om vad Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald egentligen innebär och att ställa upp tydliga mål för dem.

    Men det innebär samtidigt att det behövs avvägningar mellan olika samhällsmål för hur skogen ska användas.

    Med nuvarande återrapportering för gynnsam bevarandestatus skulle ytterligare 3–4 miljoner hektar behöva avsättas. Samtidigt innebär till exempel färdplanen för ett fossilfritt Sverige och skogsindustrins förväntade tillväxttakt att det kan behövas upp till 80 procent mer råvara fram till 2050. Önskelistan är helt enkelt för lång och någon måste prioritera.

    Enligt januariavtalets punkt 26 har politikerna inte så lång betänketid. Den 1 juli nästa år ska en ny lagstiftning baserad på utredningens förslag finnas på plats.

    Här är några av Skogsutredningens förslag

    Formella avsättningar ska bygga på frivillighet och markägarinitiativ.

    Ersättningen vid skydd av skog ska vara skattefri.

    Se över reglerna för lägsta slutavverkningsålder, ransoneringsreglerna och tillämpningen av begreppet brukningsenhet.

    Ersättning för natur­vårdande skötsel.

    Ersättning för all fjällnära skog med höga naturvärden.

    Inför tidsbegränsade områdesskydd.

    Biotopskyddsområden ska även kunna omfatta en buffertzon.

    Naturvårdsavtal för förstärkt hänsyn, till exempel för produktion av kvalitetsvirke.

    Naturvårdsavtal i väntan på beslut om formellt skydd.

    Inför kunskapskrav i Skogsvårdslagen. Markägaren ska kunna visa vilka natur- och kulturmiljövärden som finns, hur de påverkas av en åtgärd samt hur Skogsvårdslagens krav ska efterlevas.

    Skogsstyrelsen slutar registrera nyckelbiotoper.

    Utveckla en metodik för att objektivt beskriva förhållanden som kan ha betydelse för biologisk mångfald i skogen. Till skillnad från nyckelbiotoper görs ingen naturvärdesbedömning i dessa så kallade naturmiljöbeskrivningar.

    Gör om Sveaskogs ekoparker Böda, Halle- och Hunneberg, Hornslandet och Hornsö till nationalparker.

    Ta till vara möjligheten till naturturism i skyddad natur.

    Informationskampanj till skogsägare för att öka tillväxten och klimat­anpassningen, minska skogsskadorna och öka den naturvårdande skötseln.

    Utred vilka incitament som krävs för att minska viltskador.

    Avreglering av skogsbruk för planteringar gjorda efter 1900 på tidigare åkermark.

    Utveckla system för upp­följning av miljöhänsyn vid avverkning.

    Utvärdera naturvärden på impediment.

    Regeringen bör besluta vad Sverige behöver göra för att uppnå sina internationella åtaganden om biologisk mångfald i skogen. Politiken måste utgå från mätbara, tidsatta och genomförbara delmål som är avvägda mot andra samhällsmål.

    Tillsätt en nationell sam­ordnare för skogsprogrammet och flytta ut skogs­programmet från regeringskansliet.

    Sätt mål för en ökad hållbar tillväxt och utforma en bioekonomisk strategi för skogen. Målen för hållbar tillväxt i skogen vägs mot andra samhällsmål och strategin bör lyfta fram mångbruk.

    Tillsätt ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen och gör en bristanalys för biologisk mångfald.

    Utforma ett tidssatt och konkret handlings­program för biologisk mångfald, nedbrutet på länsnivå. Handlingsprogrammet bör utgå från ett landskaps­perspektiv och sektors­ansvaret tydliggöras.

    Satsningar på ökad kvalitet både på produktions- och naturvårdsytor. Det minimerar konflikterna mellan bioekonomi och naturvård.

    Källa: Skogsutredningen

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen