Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 29 september 2017

    Skogssverige vill ha vägledande dom om lavskrika

    På fredag i nästa vecka kommer mark- och miljödomstolens dom i målet om lavskrikan. Skogsbruket hoppas på en principiellt vägledande dom.

    Det som började med några helt vanliga avverkningsanmälningar för fem skogbrukare i Arbrå i södra Hälsingland, har blivit Skogssveriges mest kända sedan skogsägarna nekats att avverka med hänvisning till Artskyddsförordningen och lavskrikans bevarandestatus.

    Fallen har blivit uppmärksammade genom att skogsbrukare fått helt nej att avverka, att det i förlängningen kan handla om flera hundra hektar skogsmark som påverkas och att de inte får någon ersättning eftersom marken inte får något formellt skydd.

    Stora konsekvenser

    Per-Olof Löfgren lämnade in en avverkningsanmälan på 11 hektar och för honom får det stora ekonomiska konsekvenser.

    – Det handlar om ungefär en miljon kronor, säger han.

    Dagen före förhandlingarna i mark- och miljödomstolen i Östersund i juni i år ändrade sig Skogsstyrelsen när det gäller hans och ytterligare en av de fem skogsbrukarnas ärende. Vid en närmare granskning konstaterades att det finns tillräckligt med skog i kvar i dessa områden efter en avverkning för att lavskrikan ska kunna finnas kvar.

    LÄS MER: Lättad skogsägare vill se rättvisa för alla

    Alla fem ärenden ligger dock kvar hos mark- och miljödomstolen för beslut. De två som fått ändrat besked från Skogsstyrelsen måste invänta domstolens beslut innan de kan avverka.

    – Skogsstyrelsen har sagt att om jag drar tillbaka min överklagan så får jag tillåtelse att avverka, men tänk om länsstyrelsen överklagar igen. Jag vågar inte lita på myndigheterna så jag väntar, säger Per-Olof Löfgren.

    ”Domen kan ju överklagas”

    Han är ganska optimistisk och tror domen ger tillåtelse till avverkning för alla fem skogsbrukare. Men han tror inte att domen sätter punkt för hela historien.

    – Domen kan ju överklagas, säger Per-Olof Löfgren.

    LÄS MER: Markägarna som fått avverkningsförbud utan ersättning

    Markägarna har fått hjälp av LRF och Mellanskog att driva och bekosta överklagandet av myndighetsbeslutet till mark- och miljödomstolen. Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor vill att domstolen ska säga något om de principiella frågorna.

    – Jag vill att domstolen ska säga något om huruvida myndigheterna med stöd av Artskyddsförordningen kan göra långtgående inskränkningar i pågående markanvändning, och göra det utan att markägare får ersättning, säger Gunnar Lindén.

    Det här är Artskyddsförordningen

    Artskyddsförordningen består av tre delar: Svenska fridlysningsregler, EU:s Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektivet.

    1979: EU antar Fågeldirektivet som gäller alla vilda fåglar.

    1992: EU antar Art- och habitatdirektivet som gäller 1 000 arter av vilda djur och växter.

    1995: Sverige blir medlem i EU, EU:s direktiv ska därmed omvandlas till svensk lagstiftning.

    2001: Efter kritik från EU-kommissionen gör Sverige flera ändringar i lagstiftningen för skydd av arter.

    2008: Nuvarande Artskyddsförordning införs.

    Mars 2014: Miljöminister Lena Ek tillsätter en utredning för att se över Artskyddsförordningen. Men någon ansvarig utredare utses aldrig och regeringen meddelar heller inga direktiv till utredningen.

    Juni 2014: Regeringen beslutar att Art- och habitatdirektivet ska implementeras fullt ut.

    Hösten 2014: De första avverkningarna stoppas med hänvisning till Art- och habitatdirektivet.

    Oktober 2015: I en utvärdering av miljömålen kommer Naturvårdsverket till slutsatsen att artskyddslagstiftningen behöver utredas.

    Juni 2016: Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket beslutar om gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden. Samtidigt begär de att regeringen utreder om Artskyddsförordningen är “tillämpbar, effektiv och rättssäker”.

    Februari 2017: Markägaren vinner i Mark- och miljööverdomstolen i målet om bombmurklan.

    LÄS OCKSÅ: Lavskrika i fokus efter bombmurklaLÄS OCKSÅ: Lavskrikan – varsågod att avverkaLÄS OCKSÅ: Arga skogsägare kräver lagändring

    Relaterade artiklar

    Till toppen