Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 8 april

    ”Skogsägarna är värda ett bättre öde”

    Efter 30 år som skogsreporter är Rolf Segerstedt kritisk mot ett ensidigt skogsbruk som utarmar skogen.

    – Skogsägarna är värda ett bättre öde och bättre modeller för skötseln, säger han.

    – Det är samma skogsbruk överallt. Samma metod och samma maskiner. Det är en insikt som krupit på mig över åren och det känns inte rätt, det borde finnas fler sätt att bruka skogen.

    Det säger Rolf Segerstedt, tidigare skogsreporter på Sveriges största skogstidning, Land Skogsland/Skogsbruk.

     – Kanske var boken ett sätt att avprogrammera mig från skogsbruk. Nu kommer jag istället ägna mig åt det som är roligt i skogen, säger Rolf Segerstedt som också är en hängiven och prisbelönt naturfotograf.
    – Kanske var boken ett sätt att avprogrammera mig från skogsbruk. Nu kommer jag istället ägna mig åt det som är roligt i skogen, säger Rolf Segerstedt som också är en hängiven och prisbelönt naturfotograf. FOTO: Rolf Segerstedt

    I sin nya bok ”Varningsrop över hyggeslandet” ger han en mörk bild av naturhänsynen i den svenska skogen: Ett ensidigt skogsbruk med trakthyggen som fragmenterar, undergräver mångfalden och minskar skogens motståndskraft mot förändringar. Skogslandet Sverige har blivit hyggeslandet Sverige, anser han.

    Frihet utan variation

    Skogsvårdslagen 1994 skulle innebära frihet under ansvar, och slutet på en hård statlig styrning. Men i realiteten har massa- och pappersindustrin hela tiden dikterat villkoren. I stället för en frihet med större variation har det blivit tvärt om. Argumentet bakom ensidigheten har varit ekonomin, men det håller inte, anser Rolf Segerstedt.

    – Det finns fler sortiment i skogen än timmer och massaved. Det går att få ut mer, och det finns skogsägare som gör det, säger han.

    Dessutom finns andra värden som kan tas till vara: Turism, upplevelser, jakt, med mera.

    – Och hur lönsamt är trakthyggesbruk är över tid? Man får mycket pengar i handen vid en slutavverkning, men hur mycket är det egentligen är när man drar ifrån kostnaden för markberedning, plantor, plantskydd, plantering, hjälpplantering, röjningar, gallringar och underväxtröjning?

    – Med plockhuggning eller blädning får skogsägaren i stället ut mindre summor men oftare. Jag kan inte säga exakt hur lönsamt det är, men man slipper att marken blir kal och den skogliga kontinuiteten bryts, vilket är förödande som jag ser det.

    Fel fokus

    Men trots att trakthyggesbruk framhålls som det enda ekonomiska alternativet har rotnettot realt fallit i årtionden. Och här är Rolf Segerstedt starkt kritisk till skogsägarnas företrädare, LRF Skogsägarna och LRF, som inte drivit på för att lyfta fram billigare och mindre intensiva skötselmodeller som skulle kunna öka lönsamheten, ge robustare skogar och gynna hållbarheten.

     I boken "Varningsrop över hyggeslandet" är Rolf Segerstedt skarpt kritisk till det skogsbruk han sett utvecklas under sina 30 år som skogsreporter.
    I boken "Varningsrop över hyggeslandet" är Rolf Segerstedt skarpt kritisk till det skogsbruk han sett utvecklas under sina 30 år som skogsreporter. FOTO: Rolf Segerstedt

    De driver inte heller på för högre virkespriser, trots att industrin gör stora vinster, anser han. I stället för att ta tag i lönsamheten gömmer de sig bakom frågan om äganderätt, en icke-fråga enligt Rolf Segerstedt eftersom inga politiska röster har höjts för att ändra dagens äganderättsprinciper. Med understöd från branschorganisationen Skogsindustrierna luras skogsägarna att fokusera på äganderättskampen för att hålla blickarna borta från skogsägarföreningarna, bolagen och låga virkespriser.

    Hur ser du på din egen roll i detta efter 30 år som skogsreporter?

    – Jag har inte drivit någon egen linje utan skrivit om det som varit journalistiskt intressant och förmedlat det andra sagt, på gott och ont. I början skrev vi en del om alternativa metoder hos självverksamma. Men det var före 1994, och då var det i princip emot lagen. Efter 1994 blev det mindre kontroversiellt och intressant att skriva om.

    – Men mest har jag skrivit om stora maskiner som hugger ned mycket skog så fort som möjligt. Därför känner jag ett visst ansvar för alla stora hyggen man ser. Skogsägarna är värda ett bättre öde och bättre skötselmodeller. Och så önskar jag att de inte ser inspektorerna som rådgivare, utan som de inköpare de är.

    Rolf Segerstedts slutsatser för ett långsiktigt hållbart skogsbruk:

    Stoppa kalhyggen i skogar med lång kontinuitet.

    Stabila ekosystem är avgörande för att klara klimatet.

    Ökad variation krävs i skogsbruket.

    Låg lönsamhet och älgskador är ett hot – inte nyckelbiotoper.

    En naturvårdsfond kan stärka branschens sektorsansvar.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen