Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 3 april

    ”Alla inblandade vet att hans skog blir helt värdelös”

    Åre.

    Att få sin skog registrerad som nyckelbiotop kan ge stora ekonomiska konsekvenser för enskilda skogsägare. Värden på tiotals miljoner går förlorade när stora områden registreras.

    – För mig är det helt oförståeligt att vi har en process som kan få gå till på det sättet, säger skogskonsulten Fredrik Eliasson.

     Att skogen fortsätter brukas är avgörande för glesbygdskommuners överlevnad, enligt skogskonsulten Fredrik Eliasson: ”I norra Sverige kommer majoriteten av skatteintäkterna från skogsbruket.”
    Att skogen fortsätter brukas är avgörande för glesbygdskommuners överlevnad, enligt skogskonsulten Fredrik Eliasson: ”I norra Sverige kommer majoriteten av skatteintäkterna från skogsbruket.” FOTO: Marion Palm

    Att få 235 hektar skog registrerad som nyckelbiotop hör inte till vanligheterna. Men det blev verklighet för en skogsägare som ATL talat med som vill ­vara anonym.

    – Alla inblandade vet att hans skog i och med den här klassificeringen blir helt värdelös. Att det kommuniceras med ett antal brev och ingenting mer är för mig helt oförståeligt. Här pratar vi om värden på kanske 15–20 miljoner kronor, säger skogskonsulten Fredrik Eliasson.

    Han har engagerat sig i nyckelbiotopsfrågan och varit i kontakt med två skogsägare ATL talat med. Skogsägarna är kritiska till hur Skogsstyrelsen hanterat, kommunicerat och underbyggt beslutet att registrera områden i deras skog som nyckelbiotoper. Båda har sina skiften Jämtland i nordvästra Sverige, som enligt Skogsstyrelsen är den del av landet där det finns störst areal nyckelbiotoper.

    – För mig är det helt oförståeligt att vi har en process som kan få gå till på det sättet. Det handlar inte enbart om uteblivna ersättningar, som i sig borde vara en självklarhet, utan också om att skogarna tas ur produktion, säger Fredrik Eliasson.

    ATL TV: Ingen gräns för stora nyckelbiotoper

    Långdragen process

    Skogsägaren Jan Edlund har fått 27 hektar skog registrerad som nyckelbiotop på ett skifte som ligger intill ett stort naturreservat. Han förvärvade fastigheten, som till hälften ligger ovan gränsen för fjällnära skog, i slutet av 2018. I juli 2019 lämnade han in en avverkningsanmälan, och efter vad han menar var en ”utdragen och onödigt krånglig process” fick han i slutet av februari i år avslag.

    Han upplever att kommunikationen från Skogsstyrelsens sida brustit på flera sätt, men nu när beslutet kommit ska Jan Edlund ta ställning till om han ska stämma staten på ersättning eller inte.

     ”Det vore bättre med en fastställd ersättningsform i stället för konfiskeringsform som i dag”, säger skogsägaren Jan Edlund om nyckelbiotopsregistreringar.
    ”Det vore bättre med en fastställd ersättningsform i stället för konfiskeringsform som i dag”, säger skogsägaren Jan Edlund om nyckelbiotopsregistreringar. FOTO: Peter Bartholdsson

    Stort rotnetto påverkas

    Den andra skogsägaren som ATL varit i kontakt med fick över 235 hektar av sin skog registrerad som nyckelbiotop.

    – Jag blev mycket förvånad när jag fick beskedet. På ett skifte pekades 95 procent av den produktiva skogen ut som nyckel­biotop. Det är ett ganska stort rotnetto som blir påverkat för oss, säger skogsägaren som vill vara anonym.

    Någon muntlig kontakt med Skogsstyrelsen, eller information om att inventeringen skulle göras, fick skogsägaren inte förr­än den var i gång.

    Skogsägaren kom i kontakt med Fredrik Eliasson som uppskattar avverkningsvärdet till 15 miljoner kronor.

    – Det känns väldigt tråkigt att vi inte har ett rättssäkert system för hur det här ska gå till i det läget att samhället vill spara de här stora arealerna.

    Han menar också att det är viktigt för glesbygdskommunernas överlevnad att skogen fortsätter brukas.

    – Skogsbruket skapar jobb lokalt och för många landsbygdskommuner i norra Sverige kommer majoriteten av skatteintäkterna från skogsbruket. Det är viktigt att den skatteintäkten finns kvar.

    Nyckelbiotop går att överklaga

    För en tid sedan kom en domstol för andra gången på kort tid fram till att registrering av en nyckelbiotop är ett beslut som kan överklagas. Nu har Skogsstyrelsen överklagat domen för att få den prövad i högre instans. De båda skogsägarna som ATL varit i kontakt med säger att de just nu väljer att avvakta för att se om domen står sig.

    Fredrik Eliasson tycker det är bra att frågan gått till domstol och hoppas även att Skogsutredningen kan ge klarhet i hur höga naturvärden ska skyddas. Men när det gäller hur arbetet för att identifiera höga naturvärden ska se ut om nyckelbiotopsbegreppet slopas poängterar han att man först måste komma överens om hur stora arealer som ska avsättas.

    – Någonstans så kommer ändå själva urvalskriteriet att bli den viktiga delen, eftersom FSC kommer att ta fasta på en nivå, oavsett om det utpekats eller inte. Jag tror vi måste landa i hur mycket som behöver sparas för att värna biologisk mångfald, annars kommer det bara att uppstå nya biotoper för avsättning så snart man inte städar i skogen, och det känns inte smart.

    Skogsägaren Jan Edlund håller med.

    – Genom att använda nyckelbiotoper för att skydda skog görs ett intrång i ägande- och brukanderätten. Det vore bättre med en fastställd ersättningsform i stället för konfiskeringsform som i dag.

    Störst areal nyckelbiotoper i nordväst

    Skogsägarna ATL varit i kontakt med har skiften i Åres och Krokoms kommuner i Jämtland. Nordvästra Sverige är den del av landet där det finns störst areal nyckelbiotoper, enligt Skogsstyrelsen. En rapport från 2016 visar att det i Jämtlands län då fanns 84 000 hektar registrerade nyckelbiotoper, vilket motsvarar 3,2 procent av den produktiva skogsarealen i länet. 2019 inventerade skogsstyrelsen 1 030 hektar nyckelbiotoper på privat mark.

    30 procent av slutavverkningsskogarna i nordvästra Sverige håller nyckelbiotopskvalitet, enligt Skogsstyrelsen.

    Källa: Skogsstyrelsen

    Fakta: Så gjordes värderingen

    Laserscanning av fastigheten visar att volymen ligger i spannet 40 000 – 50 000 m3. Detta har multiplicerats med rotnettot som är uppskattat på 300 till 400 kronor per m3, beroende på efterfrågan och konjunktur.

    Den uträkningen gör att man hamnar inom spannet 12-20 miljoner kronor.

    ”Skulle området lösts in istället så skulle marknadsvärdet multipliceras med 1,25 vilket i sin tur egentligen ger ännu högre rotnettovärden”, säger konsulten Fredrik Eliasson till ATL.

    Jämförelse

    Enligt Rikskogstaxeringen låg det genomsnittliga virkesförrådet över laglig slutavverkningsålder på produktiv skogsmark, exklusive formella avsättningar, i nordvästra Sverige på 149 m3/hektar under perioden 2000–2018 i de 15 kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk, Arjeplog, Sorsele, Storuman, Vilhelmina, Dorotea, Strömsund, Krokom, Åre, Berg, Härjedalen, Älvdalen och Malung-Sälen.

    Exakta priser på rotnetto finns det inga bra kalkyler för.

    I Skogsforsks kalkyler anges inte rotnetto, men genom att räkna på intäkter minus utgifter hamnar man runt 250 kronor per m3. Men det varierar naturligtvis beroende på skog.

    Källa: Riksskogstaxeringen, Skogsforsk,

    Konflikten om nyckelbiotoper

    Skogsägaren får ingen ersättning för avsättning av nyckelbiotoper.

    Bolag som är certifierade enligt FSC eller PEFC köper inte virke från nyckelbiotoper. Så gott som inga aktörer på marknaden handlar med virke från nyckelbiotoper, oavsett om virket kommer från en skogsägare som valt att certifiera sitt skogsbruk eller inte.

    Att Skogsstyrelsen klassificerat en skog som nyckelbiotop ger inte någon formell skyddsstatus, men i praktiken innebär klassificeringen stopp för avverkning.

    Källa: Skogsstyrelsen

    Fjällnära skog

    Den produktiva skogsmarksarealen ovan gränsen för fjällnära skog är 1 197 000 hektar, motsvarande cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken i Sverige.

    Av de fjällnära skogarna har 46 procent av arealen ett formellt skydd i form av nationalpark, naturreservat eller biotopskydd. Ytterligare 6 procent är frivilligt avsatt.

    Den produktiva fjällnära skogsmarken ägs av 3 250 ägare varav staten är största ägare. De enskilda ägarna äger tillsammans 28 procent.

    Källa: Skogsstyrelsen

    Relaterade artiklar

    Till toppen