Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 20 januari

    Få ingrepp en kassako i Hyssna

    Hyssna.

    De tycker att det gängse svenska skogsbruket är en katastrof. Med småskaligt, närmast ingreppsfritt skogsbruk anser bröderna Eriksson att tillväxten kan tredubblas och pengarna hamna i rätt fickor – skogsägarnas.

     Bröderna Johannes och Anders Eriksson där de trivs som bäst. I skogen, bland träden. ”Du vet, vi kan jobba tio timmar i skogen tillsammans och ändå ringa varandra på kvällen för att diskutera mer skog”, skrattar Anders Eriksson.
    Bröderna Johannes och Anders Eriksson där de trivs som bäst. I skogen, bland träden. ”Du vet, vi kan jobba tio timmar i skogen tillsammans och ändå ringa varandra på kvällen för att diskutera mer skog”, skrattar Anders Eriksson. FOTO: Oskar Sjölander

    Mörkret sänker sig när vi vandrar inåt i granbeståndet utanför Hyssna i Västergötland. Just här har bröderna Anders och Johannes Eriksson huserat sedan 1979. Men de föddes mer eller mindre i skogen. Och sedan dess lever de och andas träden, marken och allt som får det de älskar allra mest att frodas.

    – Vi bestämde oss när vi var tre år. Det vara bara skogen som gällde, säger Johannes Eriksson.

    ”Hyssna-bröderna” går sin egen väg. Deras dom mot dagens skogsbruk är hård som en ekkärna och listan är lång över allt som görs fel.

    Till syvende och sist, menar de, handlar det om resultatet. Svart på vitt finns facit över det svenska skogsbrukets misslyckande i antalet kubikmeter ett hektar ger vid slutavverkning.

    – Snittet i Götaland i dag är på runt 260 kubikmeter per hektar. Men här har vi ju bestånd som har över 1 000 kubik per hektar, säger Johannes Eriksson.

    – Och det på 37 år, hojtar Anders Eriksson.

    Saknas bevis

     Noggrann dokumentation över tillväxten är A och O för bröderna. Det är på siffror de bygger sina slutsatser om hur skogen ska skötas.
    Noggrann dokumentation över tillväxten är A och O för bröderna. Det är på siffror de bygger sina slutsatser om hur skogen ska skötas. FOTO: Oskar Sjölander

    Vi går vidare.

    Problemet är maskinerna, menar de. Stora, tunga kolosser som packar marken där plantorna ska sättas.

    – Det mest näringsrika skiktet i jorden lyfts ju bort! Det är klart att det inte växer. Det finns ju ingen biologisk forskning som styrker dagens markberedning, säger Anders Eriksson.

    Vi når fram till brödernas lilla skotare. 1,37 meter är allt som behövs när den smyger sig fram utan större åverkan.

     Trissor med årsringsbredder är bara en bråkdel av brödernas dokumentation som de visar upp vid besök.
    Trissor med årsringsbredder är bara en bråkdel av brödernas dokumentation som de visar upp vid besök. FOTO: Oskar Sjölander

    Och just det, åverkan. Pratar vi gallring anser bröderna att skogsägarna ska sluta upp med det. Bättre att göra ingenting än att släppa in en gallringsmaskin.

    – Dagens stora maskiner kräver fyra-fem meter breda vägar och på tok för många. Det finns siffror som visar att 300 huvudstammar per hektar stryker med bara för att maskinerna ska komma åt att gallra, säger de.

    – En sådan här fin huvudstam tas ju ned i dag bara för att man ska komma åt den lille därborta, säger Anders Eriksson och pekar med sin pinne.

    När bröderna gallrar fäller de med motorsåg och vinschar varsamt trädet till vägen och traktorprocessorn.

    Simmar mot strömmen

     Anders och Johannes Eriksson menar att dagens skogsbruk är anpassat efter de stora, tunga maskinerna. I stället borde maskinerna anpassas efter skogen, som deras egna skotare som endast mäter 1,37 meter på bredden.
    Anders och Johannes Eriksson menar att dagens skogsbruk är anpassat efter de stora, tunga maskinerna. I stället borde maskinerna anpassas efter skogen, som deras egna skotare som endast mäter 1,37 meter på bredden. FOTO: Oskar Sjölander

    Plötsligt är vi framme vid brödernas provyta. Här gör de mätningar på numrerade stammar. Deras pappa var lärare och siffror är de noga med. De vet att de har rätt.

    Det stämmer inte att de bästa stammarnas tillväxt hämmas om man gallrar mindre, menar de. Tvärtom.

    – Medeldiametern blir mindre med vårt sätt, men det är ju för att vi kanske har 2 000 stammar jämfört med ett hårt gallrat bestånd som knappast har 1 000. Men skulle man jämföra de 1 000 grövsta i ett sådant bestånd med de 1 000 grövsta här så är våra grövre, säger Johannes Eriksson och fortsätter:

    – Skulle Susanna Kallur ha sprungit lika fort om hon inte haft någon bakom sig? Nej, just det.

     Johannes Eriksson visar hur bröderna bygger sina hägn. Den senvuxna granen spikas ihop och håller nätet mycket stabilt.
    Johannes Eriksson visar hur bröderna bygger sina hägn. Den senvuxna granen spikas ihop och håller nätet mycket stabilt. FOTO: Oskar Sjölander

    Deras sätt att bruka skogen, varsamt och med få ingrepp, stamkvistning och med hägn, översätts inte bara i en större tillväxt. I kronor och ören för skogsägaren har de också en siffra: 150 000 kronor mer per hektar under en omloppstid på 70 år, hävdar de. För att inte tala om alla kostnader som sparas in på slopad gallring.

    Om man är så kritiska som ni är, blir man bitter till slut?

    – Nej, nej, nej. Vi vill ju bara det bästa, säger Anders Eriksson när vi slagit oss ner för kaffe.

    Johannes Eriksson håller med:

    – Vi är glada laxar som simmar mot strömmen. Och det tänker vi fortsätta att vara.

    Anders och Johannes Eriksson

    Ålder: 64 år.

    Bor: I Hyssna, Västergötland.

    Gör: Äger 80 hektar av gran, lärk, björkskog och blandskog med tall. Samt förvaltar och erbjuder rådgivning åt andra.

    Bröderna Erikssons skogsfilosofi i tre punkter:

    1. Gallra mindre. Ingen andra, tredje och fjärde gallring. Eller ingen gallring alls. ”Allt är bättre än att släppa in en stor gallringsskördare i beståndet.”

    2. Satsa på lärk och björk. ”Dubbel vinst på hälften av tiden”, som de säger. Plantera inte gran. Plantera heller inte tall, den ska frösås eller föryngras med hjälp av frötallar, men viltproblematiken måste lösas först.

    3. Lär känna din egen skog. Vilka förutsättningar finns? Vad behöver göras? Ifrågasätt inspektorns rekommendationer och sök fakta. Öka mångfalden.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen