Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 6 juni

    Fler frågor än svar om skogen

    Många synvinklar och problem belystes när miljö- och jordbruksutskottet höll en öppen utfrågning om skogen. Och på åtminstone några punkter verkade de flesta överens.

     Den öppna utfrågningen om skogen som resurs och livsmiljö hölls den 4 juni.
    Den öppna utfrågningen om skogen som resurs och livsmiljö hölls den 4 juni. FOTO: Shutterstock/TT resp TT

    Kanske kunde det ses som ett startskott för den nya regeringen när miljö- och jordbruksutskottet häromdagen höll en öppen utfrågning om skogen som resurs och livsmiljö. Genom representanter för forskning, industri, miljö, skogsägare och myndigheter gavs en allsidig beskrivning av olika svårigheter att gå vidare med de likställda målen för produktion och miljö.

    Och på åtminstone några punkter verkade de flesta vara överens. Dels att 31 procent av den svenska skogsmarken redan är undantagen från brukande, dels att det behövs bättre incitament för skogsägare att utveckla och bevara höga naturvärden.

    Målkonflikt

    Men att 31 procent är undantagen från brukande innebär inte nödvändigtvis att målen för skydd av skog är uppfyllda. De 31 procenten omfattar formellt skydd såväl som frivilliga avsättningar och impediment. Dessutom saknas statistik över vad som är skyddat, och enligt Per Angelstam, SLU, är fragmenteringen fortfarande alldeles för stor, utom möjligtvis längs fjällkedjan.

    – Mycket tyder på att med dagens förutsättningar går det inte samtidigt att uppnå både miljö- och produktionsmålen, åtminstone inte i samma skog, konstaterade Annika Nordin, Future Forests, SLU.

     – Vägen framåt är att skogspolitiken tydligare definierar målen för produktion och miljö, sa Annika Nordin.
    – Vägen framåt är att skogspolitiken tydligare definierar målen för produktion och miljö, sa Annika Nordin. FOTO: SLU

    Och en orsak till det är att målen i många fall är otydliga.

    – En del av preciseringar till miljömålet Levande skogar är så svepande att de inte kan nås ens om all mänsklig verksamhet i Sverige uppnås, kommenterade Magnus Kindbom, LRF Skogsägarna.

     Magnus Kindbom efterlyste en bioekonomistrategi, äganderättsutredning samt att myndigheterna styrs upp för högre rättssäkerhet och att skogsägarnas positiva drivkrafter tas till vara.
    Magnus Kindbom efterlyste en bioekonomistrategi, äganderättsutredning samt att myndigheterna styrs upp för högre rättssäkerhet och att skogsägarnas positiva drivkrafter tas till vara. FOTO: LRF

    ”Utopiska landskapsmål”

    Enligt Annika Nordin är målen för Levande skogar en blandning av konkreta, i bästa fall mätbara, mål och ”utopiska landskapsmål” som egentligen är förhandlingsfrågor. Vägen framåt är att skogspolitiken definierar både miljö- och produktionsmålen tydligare, ansåg Annika Nordin.

    Och miljövård på landskapsnivå kanske kan vara genomförbart för staten och de större skogsbolagen, men där ägandet är uppsplittrat på många enskilda blir det svårare.

    – Lita på mångfalden, föreslog Torgny Persson, Skogsindustrierna.

     – Långsiktig virkesförsörjning är viktigt för industrins fortsatta investeringar, sa Torgny Persson, Skogsindustrierna.
    – Långsiktig virkesförsörjning är viktigt för industrins fortsatta investeringar, sa Torgny Persson, Skogsindustrierna. FOTO: Skogsindustrierna

    Utred äganderätten

    Tillit var också en fråga som Magnus Kindbom, LRF Skogsägarna, återkom till. Lösningen på att höga naturvärden nu kan ses som en ekonomisk belastning för skogsägaren är att klarlägga äganderätten samt att i mycket högre grad jobba med frivillighet, ansåg han.

    Han fick också visst medhåll av Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningen.

    – Det är sorgligt att det finns en oro för att få höga naturvärden på sin mark. Det behövs mer pengar till ersättning. Men miljömålen är inte satta för skojs skull, och det viktigaste att göra nu är att bygga upp en faktabas, sa hon och beklagade att den nya nyckelbiotopsinventeringen stoppats.

     – Varför vill vi inte veta hur läget är i skogen, frågade Johanna Sandahl som ville se en faktabas om värden i skogen.
    – Varför vill vi inte veta hur läget är i skogen, frågade Johanna Sandahl som ville se en faktabas om värden i skogen. FOTO: Urban Brådhe

    – Varför vill vi inte veta hur läget är i skogen? Det finns en debatt om vad vi ska göra med kunskapen, men det är en annan fråga.

    Om utskottet fick alla sina frågor besvarade är oklart, men sammanfattades av Jessica Rosencrantz (M), andre vice ordförande:

    – Jag uppfattar ett medskick till politiken om att hitta en rimlig modell för att kombinera frihet under ansvar med att våga konkretisera mål och regelverk så det är möjligt för aktörerna att ställa upp på kraven.

     – Det är en klok strategi att satsa på skogsbruk med hög tillväxt och använda råvaran för substitution jämfört med att lagra kol i skogen, sa Göran Berndes, Chalmers.
    – Det är en klok strategi att satsa på skogsbruk med hög tillväxt och använda råvaran för substitution jämfört med att lagra kol i skogen, sa Göran Berndes, Chalmers. FOTO: Jan Yxell

    Relaterade artiklar

    Till toppen