Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 23 januari

    Samebyn Girjas vinner över staten

    Girjas sameby vinner en mångårig tvist mot staten. Högsta domstolen ger samebyn ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska i området.

    – Det känns fantastiskt skönt när tio års prövning är över. Nu börjar ett nytt kapitel, säger Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby.

     Tvisten har pågått sedan 2009 då Girjas stämde staten.
    Tvisten har pågått sedan 2009 då Girjas stämde staten. FOTO: Anders Wiklund/TT

    Högsta domstolen (HD) slår fast i sin dom att samebyn har denna rätt som en följd av urminnes hävd. Samebyn får därmed upplåta småviltsjakt och fiske utan statens samtycke.

    Tvisten har pågått sedan 2009 då Girjas stämde staten – och handlar om vem som ska ha upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns områden ovanför odlingsgränsen.

    Staten yrkade att det är den, i form av markägare, som har rätt att bestämma över jakt och fiske, medan samebyn enbart har rätt att utöva jakt och fiske.

    Girjas å sin sida yrkade att samebyn ensam ska äga upplåtelserätten till det. Det är en rättighet som de anser tillkommer genom urminnes hävd, en juridisk rätt som bygger på att man under lång tid har brukat marken. Och HD ger alltså samebyn rätt i dagens dom.

     Högsta domstolen ger samebyn ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska i området.
    Högsta domstolen ger samebyn ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska i området. FOTO: Anders Wiklund/TT

    ”Består fortfarande”

    Sten Andersson, ledamot i HD och referent i målet, förklarar att samebyns argumentation inte har godtagits med grund i rennäringslagen.

    Däremot har den vunnit målet med hänvisning till just urminnes hävd. Domstolen finner att det i vart fall i mitten av 1700-talet hade utvecklats en rätt för enskilda samer att styra över jakten och fisket i området. Denna rätt gick under 1800-talet över till medlemmar i samebyn.

    – Rättigheter som uppkommit av urminnes hävd består fortfarande, säger Sten Andersson.

    Domen har enbart verkan mellan parterna, säger ledamoten Sten Andersson, men han understryker att HD:s domar har en prejudicerande roll vilket gör att domen kommer påverka andra samebyar.

    Domstolen är enig om domslutet, som krävt mycket arbete.

    – Det har varit ett mycket omfattande mål tidsmässigt, det är ett av de större mål som Högsta domstolen handlagt under många, många år, säger Anders Eka, ledamot i HD och ordförande i målet.

    Applåder i salen

    Efter att ledamöterna i Högsta domstolen presenterat sitt resonemang utbröt applåder i salen.

    – Det känns fantastiskt skönt när tio års prövning är över. Nu börjar ett nytt kapitel, säger Matti Blind Berg, ordförande i Girjas sameby, till TT.

    Han säger att det är svårt att sätta ord på känslan som infann sig när de fick ta del av beslutet.

    – Det är svårt att förklara i ord, det var en stor glädje för samebyns äldre medlemmar som dragit i gång det här och levt med det här.

    Matti Blind Berg vill analysera domen innan han kan säga vad den kan komma att innebära för andra samebyar.

    – Det som har varit tufft är den retorik som statens advokater började med i Gällivare. Jag trodde inte det språkbruket levde kvar på 2000-talet.

    Han blev i slutänden inte förvånad av utfallet.

    – Ärligt talat inte, men det är väldigt kluvet. Rent förnuftsmässigt så kändes det som att vi skulle få rätt, säger Matti Blind Berg.

     Girjas samebys ordförande, Matti Blind Berg.
    Girjas samebys ordförande, Matti Blind Berg. FOTO: Emma-Sofia Olsson/TT

    Regeringen analyserar

    Åsa Larsson Blind, förbundsordförande i Samernas riksförbund, säger att det är en stor dag.

    – Vi är otroligt glada över den argumentation som rätten har fört och på det sätt som den har gjort det, säger hon till TT.

    Hur domen påverkar andra samebyar är i dagsläget oklart, säger hon.

    – Det ser ut som att vi har fått ett klargörande av rättsläget.

    Justitiekansler (JK) Mari Heidenborg säger att det är skönt med ett avslut.

    – Jag säger också grattis till Girjas sameby. Jag ska nu ta del av den här domen ordentligt, säger hon.

    Vad domen får för konsekvenser är svårt att säga, enligt JK.

    – Vad jag kan säga så här långt är att centralt i HD:s dom är att man använt bestämmelsen om urminnes hävd på ett sätt som man inte har tillämpat den tidigare.

    Kan krävas lagändringar

    Det är också för tidigt att säga om det krävs lagändringar efter HD:s dom.

    – Mitt uppdrag är slut nu, nu är det en fråga för regering och riksdag, säger Heidenborg.

    – Det har varit en väldigt lång process, det är alltid olyckligt när det blir så långa processer men den har å andra sidan handlat om historiska skeenden, och båda sidor har närmast fått ägna sig åt forskningsverksamhet för att fastställa vad som hänt under de här århundradena.

    Enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) kommer den prejudicerande domen påverka andra samebyar, samer som inte ingår i samebyar, och jakt och fiske. Hon säger att det kan krävas lagändringar och kanske utredningar för att reda ut vad och hur saker behöver ändras.

    – Vi behöver titta på hur domen är formulerad och jag utesluter inte att det här kan få andra juridiska konsekvenser heller. Det är därför viktigt att vi gör ett gediget arbete med att både analysera vad domen faktiskt säger och vilka åtgärder vi behöver vidta för att hantera konsekvenserna av den.

    Hon syftar bland annat på vad domstolens resonemang om urminnes hävd kan betyda generellt.

    Detta har hänt

    Sedan 1993 har allmänheten haft möjlighet att jaga i större delen av den svenska fjällkedjan. De statliga länsstyrelserna sköter tillstånd och återrapportering.

    Den fria småviltjakten har lett till upprepade protester från samiskt håll. De har bland annat hävdat att de är bäst lämpade att avgöra var jakt kan ske utan att störa renarna.

    Girjas sameby, med stöd av Svenska samernas riksförbund, stämde staten 2009. Rättegången i Gällivare tingsrätt hölls sex år senare.

    Girjas yrkade på att ensamt få styra över jakten och fisket inom samebyns område ovan odlingsgränsen. Tingsrätten gav samebyn rätt i sin dom februari 2016.

    Medan samiska representanter fällde glädjetårar över domen kom oroliga kommentarer från jägarhåll, som befarade att småviltjakten skulle begränsas eller bli mycket dyrare med samisk beslutanderätt.

    Staten överklagade domen och hovrättsförhandlingar hölls i slutet av 2017. Hovrätten meddelade sin dom den 23 januari 2018, där de kom fram till att Girjas har större rätt än staten till jakten och fisket inom samebyns område, men att samebyn inte har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt- och fiskerätt.

    Domen uppfattades av många som otydlig och överklagades av båda parter. I september 2018 beviljades målet prövningstillstånd i Högsta domstolen. Huvudförhandlingen pågick i sex veckor och avslutades i oktober 2019, tio år efter att processen inletts i Gällivare tingsrätt.

    Girjas sameby

    Girjas sameby är en fjällsameby i Norrbottens län. Samebyn har sina åretruntmarker i Gällivare kommun.

    Samebyn sträcker sig från inlandet mellan Gällivare och Kiruna, ut till landsgränsen mot Norge. Girjas avlånga yta har i likhet med andra samebyars uppstått av att den naturligt följer renarnas vandring.

    I Sverige finns det 51 samebyar. En sameby är inte en by, utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs.

    Relaterade artiklar

    Till toppen