Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 6 december 2016

    ATV: Säkrare körning med utbildning

    – Jag har bara haft en som inte var nöjd efter utbildningen, säger instruktören Benny Bäcklund. Det var min pappa som när han insåg hur farlig fyrhjulingen är blev förbannad för att jag låtit honom köra utan utbildning tidigare.

     Hur uppför sig fyrhjulingen med negativt kultryck? Benny Bäcklund utformar en övning som är tydlig, lätt att standardisera och samtidigt säker.
    Hur uppför sig fyrhjulingen med negativt kultryck? Benny Bäcklund utformar en övning som är tydlig, lätt att standardisera och samtidigt säker. FOTO: Ulf Aronsson

    Säker Skog kan inte beskrivas som något annat än en succé. Mellan 2005-2015 har föreningen utfärdat hela 100 000 motorsågskörkort. Visst fanns lite gnäll i början ”vad kan jag som huggit skog i 30 år lära mig på en sågkurs?”. Men efter att ha genomgått utbildningarna verkade de flesta inse att det finns potential att jobba både säkrare och bättre.

     Benny Bäcklund besegrar backen.
    Benny Bäcklund besegrar backen. FOTO: Ulf Aronsson

    Nu går Säker Skog vidare och utformar utbildningar för ett annat farligt arbetsredskap: Fyrhjulingar.

    – Det finns både en efterfrågan och ett behov av utbildning för de här maskinerna, säger Tomas Gullberg, verksamhetsledare på Säker Skog. De som nyttjar en fyrhjuling är säkert lika många som de som nyttjar motorsågar, och det är fler olyckor och dödsfall med fyrhjulingarna.

    Hög tyngdpunkt och svajig väghållning kombinerat med starka motorer och körning i svår terräng gör olycksrisken hög, förklarar Tomas Gullberg.

     Hur uppför sig fyrhjulingen med negativt kultryck? Benny Bäcklund utformar en övning som är tydlig, lätt att standardisera och samtidigt säker.
    Hur uppför sig fyrhjulingen med negativt kultryck? Benny Bäcklund utformar en övning som är tydlig, lätt att standardisera och samtidigt säker. FOTO: Ulf Aronsson

    – Väldigt många skogs- och jordbrukare har de här maskinerna hemma men törs inte använda dem eftersom de insett att det är riskabelt.

    Han får medhåll av Benny Bäcklund och Arne Heimdahl som vi träffar på Botkyrka Motorbana. Bägge är instruktörer i fyrhjulskörning och håller på att gå igenom vilka moment och övningar som ska ingå i Säker Skogs utbildningar.

    – Jag har bara haft en som inte var nöjd efter utbildningen, säger Benny Bäcklund. Det var min pappa som när han insåg hur farlig fyrhjulingen var blev förbannad för att jag låtit honom köra den utan utbildning tidigare.

    – Fyrhjulingen är ett oerhört bra arbetsredskap och många vill kunna göra mer i egen skog. Men då måste man ha kunskap, fortsätter han.

    Utbildningar på A- och B-nivå lanserades under våren, och efter sommaren ska även utbildningen för C-nivå vara klar. För A-nivån ligger kraven lite högre än för transportstyrelsens förarbevis, vilket innebär genomgång av gällande regelverk samt körövningar i lätt terräng. B-nivån omfattar mycket körning med släp, backning och lastsäkring. C omfattar avancerad skogskörning.

     Arne Heimdahl utbildar 130-140 personer per år i körning med fyrhjulingar. Hittills har det varit mycket elbolag och räddningstjänsten, men nu ökar intresset även bland privatpersoner.
    Arne Heimdahl utbildar 130-140 personer per år i körning med fyrhjulingar. Hittills har det varit mycket elbolag och räddningstjänsten, men nu ökar intresset även bland privatpersoner. FOTO: Ulf Aronsson

    – Vi tänker oss också olika tillägg på C för diverse specialinriktningar; räddningstjänst, elbolag, utkörning av virke, vinschhantering etcetera. Vi tror det är en styrka att ha ett C-grundkort och sen olika tilläggsutbildningar för till exempel hydraulvagn och lastteknik. Om du jobbar på ett elbolag behöver du inte kunna lasta stockar.

    Hittills är just elbolag och räddningstjänsten de som mest efterfrågat utbildningar i körning med fyrhjulingar. Men intresset ökar även från privatpersoner.

    – I grunden är utbildningen till för att öka säkerheten, men samtidigt får man ett ökat användningsområde. Genom Säker Skog kan vi också säkerställa att utbildningarna är lika och på samma nivå över hela landet. Nu har det varit stor variation mellan olika utbildningarna, alla har haft sin egen utformning, säger Benny Bäcklund.

    – Med utbildning får man ett större utnyttjandeområde. Alla hjälpmedel gör mer nytta med utbildning, avslutar Arne Heimdahl.

     Instruktörerna Arne Heimdahl och Benny Bäcklund diskuterar övningar som ska ingå i Säker Skogs utbildning på C-nivå.
    Instruktörerna Arne Heimdahl och Benny Bäcklund diskuterar övningar som ska ingå i Säker Skogs utbildning på C-nivå. FOTO: Ulf Aronsson

    Fyrhjulingar: Vad gäller?

    Fyrhjulingar kan delas in i olika fordonsslag beroende på användning; moped klass I, terränghjuling, motorcykel, traktor a och b samt motorredskap klass I och II. För varje fordonsslag gäller olika regler. Gemensamt är dock krav på förarbehörighet och hjälm samt att terrängkörning normalt är förbjudet.

    Undantag från terrängkörningslagen gäller om fyrhjulingen används för vissa typer av yrkesverksamhet, till exempel i samband med jord- och skogsbruk.

    De registreringsformer som är mest aktuella för fyrhjulingar som används i egen skog och som ”gårdsmaskiner” är terränghjuling eller traktor.

    Som terränghjuling kan maskinen bli lite billigare eftersom den inte behöver anpassas för vägkörning. Den är heller inte skattepliktig men det krävs förarbevis, som kan tas från 16 års ålder, eller kör-/traktorkort utfärdat före 2000. Å andra sidan får terränghjulingen inte köras på allmän väg och i max 20 kilometer per timme på enskild väg.

    Som traktor klass a gäller en maxhastighet på 40 kilometer i timmen, och det behövs traktorkort eller körkort med minst behörighet AM. För b-traktor är maxhastigheten 50 kilometer i timmen och det krävs minst B-körkort. Både terränghjulingar och traktorer måste trafikförsäkras.

    Källa: Transportstyrelsen

    Fyrhjulingar: Risker

    Totalt finns drygt 100 000 fyrhjulingar i Sverige. Varje år säljs 7 000- 8 000 nya, och försäljningen ökar. I takt med ökande försäljning ökar också olyckorna. Varje år dödas i snitt cirka 6 personer i olyckor med fyrhjulingar och cirka 1 700 personer skadas.

    • 90 procent av olyckorna är singelolyckor.
    • På väg stod vältningar för 70 procent av olyckorna, utanför väg var motsvarande siffra 60 procent.
    • Huvudskador står för mer än 50 procent av de dödliga skadorna på väg.
    • 60 procent av förarna vid dödsolyckor var alkoholpåverkade.
    • 40 procent av skadefallen på och utanför väg var barn under 15 år.

    Källor: Länsförsäkringar, VTI, Trafikverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen