Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 17 december 2019

    Referensnivån för avverkning klubbad

    Sverige kommer att begära en referensnivå för avverkning som motsvarar 92 procent av tillväxten.

    John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna, hade hoppats på en högre procentsats.

    – Jag gick väl inte därifrån helt nöjd, säger han.

     Avverkningen är en del av EU:s verktyg för att mäta om ett medlemsland lever upp till sina klimatåtaganden.
    Avverkningen är en del av EU:s verktyg för att mäta om ett medlemsland lever upp till sina klimatåtaganden. FOTO: Helena Gohde

    Efter att frågan om den svenska skogens klimatbidrag bollats fram och tillbaka mellan regeringskansliet, riksdagens Miljö- och jordbruksutskott och SLU är den mest kontroversiella delen slutligen avgjord.

    I dag, tisdag, accepterade Miljö- och jordbruksutskottet en referensnivå för avverkning som motsvarar 92 procent av tillväxten.

    – Vi fick stöd för att gå vidare med referensnivån och förbereda en bokföringsrapport för att skicka in till EU-kommissionen, säger Hans Nilsagård, ämnesråd på Näringsdepartementet.

    Missnöje över procentsatsen

    Nästan ett år efter att utskottet sa nej till en referensnivå på 92 procent, vilket tvingade fram en ny beräkning av SLU som i sin tur nobbades av EU-kommissionen, blir det alltså det ursprungliga förslaget, om än med ett lite annat underlag, som skickas till EU-kommissionen.

    John Widegren, landsbygdspolitisk talesperson för Moderaterna, är besviken.

    – Jag gick väl inte därifrån helt nöjd. Jag hade in i det längsta försökt få till någon sorts majoritet med KD, SD och Centerpartiet för en högre procentsats på referensnivån.

    Nu blev det i stället en majoritet, dit även Moderaterna sällade sig, för regeringens förslag. De som vill se utrymme för högre avverkning innan referensnivån överskrids sätter nu sitt hopp till ett uppdrag som Miljö- och jordbruksutskottet skickade med sitt godkännande.

    SLU ska än en gång se över underlaget för nivåns beräkning, bland annat vad det gäller effekten av stormar och hur förrådsuppbyggnaden påverkas när inte hela tillväxten avverkas.

    Ny justering?

    Regeringen ska också återkomma med en beskrivning av hur den beaktat balansen mellan olika kriterier för referensnivån i den så kallade LULUCF-förordningen.

    – Det skulle eventuellt kunna påverka referensnivån men i så fall får vi ansöka om det senare under våren, säger John Widegren.

    Regeringen ska återrapportera till utskottet i början av nästa år. Det är oklart i vilken grad det är möjligt att ändra referensnivåförslaget efter att det skickats till EU-kommissionen.

    EU-kommissionen ska ha Sveriges förslag senast den sista december. Den granskas sedan på EU-nivå för att godkännas senast den 31 oktober nästa år.

    Lantbruksmarkens klimatrapportering

    Land Use, Land Use Change and Forestry, på svenska ofta sammanfattande kallat markanvändning, är en egen sektor inom klimatrapporteringen som omfattar skogsmark och jordbruksmark.

    Enligt EU:s LULUCF-förordning, antagen 2018, ska sektorn uppnå nettonollutsläpp under perioden 2021 till 2030. För att kunna se om målet nås ska alla medlemsländer ha bokföringsplaner där en referensnivå för avverkning av skog ingår.

    Referensnivån ska baseras på avverkningen under åren 2000 till 2009. Överskrids referensnivån kan det få effekter för vilka utsläppsminskningar som måste göras på andra håll.

    Relaterade artiklar

    Till toppen