Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 1 november 2001

    Rationalisering i skogen utrotar agentyrket

    Sågverksbranschen rationaliseras. Enheter slås ihop och mellanled tas bort, men alla tror inte på att större sågverk blir mer effektiva.

    Den svenska skogen växer så det knakar.
    Tillväxten är mycket större än vad som används,
    och risken finns att efterfrågan på skogsägarnas
    gröna guld kommer att minska. Den inhemska träindustrin
    är i kris, och våra konkurrentländer har egen
    skog eller importerar från Ryssland.

    Bland sågverken pågår det en våldsam
    strukturomvandling för att vända lönsamhetstrenden.
    Ett 50-tal sågverk har lagts ner eller gått i konkurs
    sedan slutet av 1990-talet och de som blir kvar slås ihop
    till större enheter. Det gäller att matcha tidens nya
    melodi där stora köpare pressar priserna och kräver
    snabba leveranser.

     
    Små enheter ekonomiska

    Alla är inte övertygade om att det är
    bra för näringen med stora sågverksföretag.
    En av dem är Bertil Sandström, som varit ordförande
    i Svenska Trävaruagentföreningen och just pensionerats
    efter 45 år på agenturen Baltic Wood Products i Stockholm.

    — Vi har alltid tyckt att de små enheterna arbetar
    oerhört ekonomiskt, genom att de har lite administrativ personal.
    De stora enheterna vräker på med personal på
    kontoren. När det är dålig lönsamhet måste
    det vara ännu svårare att få det att gå
    ihop om man inte kan hålla nere sådana kostnader,
    säger han.

    Bertil Sandström framhåller att de sågverk
    där ägaren är kunnig och själv är inblandad
    i produktionen generellt sett går bättre. Storleken
    betyder inte allt, men han uppskattar att en volym mellan 75 000
    och 150 000 kubikmeter sågad vara om året fungerar
    bra i dagsläget. De 20 största sågverkskoncernerna
    i Sverige ligger på mellan 200 000 och 1,5 miljoner kubikmeter
    och bland dem går många med förlust.

    — Man säger alltid att det blir synergieffekter vid
    sammanslagningar, men jag vet inte om det stämmer så
    bra på sågverksindustrin, säger Bertil Sandström.

     
    Agentdöd

    Hans egen yrkesgrupp är en av dem som drabbas
    hårt av förändringarna. Agenterna förmedlar
    varor från sågverken till köpare inom eller utom
    landet och får provision från sågverken på
    den volym som levereras. Några procent på varje billass
    eller tågvagn går till agenten, och när kostnader
    ska kapas ligger agenten risigt till.

    — Vi går mot våran död med den här
    utvecklingen. En kollega i Finland säger ”Hur tror du det
    känns att arbeta som trävaruagent när det bara
    finns fem sågverk?” En överdrift, men Finland har gått
    väldigt lång i sin strukturrationalisering och oerhört
    många enheter har gått upp i bolag där, säger
    Bertil Sandström.

    I dag finns ett 40-tal agenter i Sverige. Återväxten
    är liten, och framtiden för dem som finns kvar ligger
    på den inhemska marknaden eller på specialmarknader,
    tror Bertil Sandström.

    — Att arbeta på till exempel Japan är inte så
    lätt för sågverken. Det kan vara skönt att
    ha en agent som sköter kontakterna, säger han.


    Tina Andersson

    Relaterade artiklar

    Till toppen