Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 5 februari

    Raps och träavfall i ny spånplatta

    Helsingborg.

    Protein från raps kan bli framtidens bindemedel i spånskivor. Idén har framgångsrikt testats tillsammans med spån från återvunnet trämaterial.

    Den ser ut som vilken spånskiva som helst, men innehåller återvunnet träavfall och växtprotein från raps.

    – Det här är den allra första spånplattan i världen med rapskaka som bindemedel, säger professor Mahmood Hameed och visar upp en bit spånskiva inne på sitt kontor i Helsingborg.

    Råmaterialet är återvunnet trä som finfördelats. Som bindemedel används rapskakor som blivit över efter att oljan pressats ur rapsfröna. Kakorna innehåller olika typer av proteiner som fungerar som bindemedel när de under hårt tryck pressas samman med trämaterialet.

     Professor Mahmood Hameed har testat olika naturliga bindemedel.
    Professor Mahmood Hameed har testat olika naturliga bindemedel. FOTO: Hans Dahlgren

    Att använda helt organiskt bindemedel har flera fördelar. Materialet går att återanvända upp till fem gånger. Teoretiskt kan alltså det kol som lagrades i trädet när det växte bindas under mycket lång tid.

    – När man använder träavfall som råvara, istället för att bränna det, så bidrar man till att minska koldioxidutsläppen.

    När materialet till sist inte ska återvinnas längre går det att exempelvis rötas till biogas. Eftersom det inte innehåller några gifter kan rötresterna användas som gödning.

    – Då sluter man kretsloppet för ett träd, säger Mahmood Hameed.

    I dagens spånplattor används ofta bindemedel som innehåller det cancerframkallande ämnet ureaformaldehyd.

    – Det är en utmaning för forskare i hela världen att hitta alternativ utan formaldehyd.

     Bara en bråkdel av allt träavfall materialåtervinns idag. Det mesta eldas till bioenergi.
    Bara en bråkdel av allt träavfall materialåtervinns idag. Det mesta eldas till bioenergi. FOTO: Hans Dahlgren

    Mahmood Hameed har också testat andra organiska bindemedel. Albumin, som är ett protein utvunnet ur grisblod, har visat sig fungera bra, men där var marknaden tveksam till de etiska aspekterna. Ett annat lyckat försök, som han nu sökt globalt patent på, är att använda tanniner från ett trädslag i Sydamerika. I hans process har han lyckats ersätta 40 procent av bindemedlet PMDI med tanniner. PDMI är ett fossilt bindemedel fritt från formaldehyd, men dyrare än de formaldehydbaserade.

    Mahmood Hamid är professor i träteknik och träindustri. Han har arbetat vid universiteten i Damaskus i Syrien, Göttingen i Tyskland och Linnéuniversitetet i Växjö. Till Sverige kom han 2014 i samband med kriget i Syrien. I dag är han ansluten till Lunds Universitet/Campus Helsingborg och leder nu olika forskningsprojekt på det kommunala återvinningsbolaget NSR:s dotterbolag Vera Park Circularity.

     Plattorna består av tre lager. I den översta är det trädgårdsavfall som använts som råmaterial till mellanskiktet.
    Plattorna består av tre lager. I den översta är det trädgårdsavfall som använts som råmaterial till mellanskiktet. FOTO: Hans Dahlgren

    Totalt har han utvecklat och testat ett 15-tal typer av spånplattor med olika innehåll av träavfall och naturliga bindemedel.

    – Vi har lyckat få innovativa varianter av spånplattor som uppfyller europeiska normer för både konstruktion och möbler, säger han.

    Nu har man ansökt om pengar från Vinnova för att tillsammans med tyska forskare optimera limsystemet baserat på naturliga proteiner. Enligt Mahmood Hameed har såväl byggbranschen som möbelindustrin och bindemedelstillverkare visat intresse för systemet.

    Han tror också att rapsodlarna kan påverkas i förlängningen.

    – När man kommer att använda det som råvara till ett nytt bindemedelssystem ökar rapskakan i värde. Så det är bra i perspektivet av cirkulär ekonomi.

     Spånplattorna ser ut som vanliga spånplattor.
    Spånplattorna ser ut som vanliga spånplattor. FOTO: Hans Dahlgren

    En bråkdel återvinns i dag

    Enligt den offentliga statistik som finns materialåtervinns omkring 21 000 ton träavfall per år i Sverige. Av det är det bara 870 ton som handlar om konventionell materialåtervinning, resten komposteras eller rötas.

    Samtidigt eldas över 2 miljoner ton träavfall upp i värmeverk och ytterligare 45 000 ton eldas upp utan energiåtervinning.

    Av de drygt 2 miljoner ton trä som ingår i statistiken klassas omkring 83 000 ton som ”farligt” träavfall, vilket innebär att det är behandlat på ett sätt som inte gör det lämpligt att vidare hanteras utan bränns av den anledningen.

    Källa: SCB/Naturvårdsverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen