Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 22 juli 2018

    Rådjur ger ledtrådar om fästingar

    Grimsö, Bergslagen

    Svenska rådjur kan ge viktiga ledtrådar om fästingburna sjukdomar. Särskilt när det gäller borrelia har rådjuren överraskat forskarna.

    – Det verkar nästan som om de tvättar ren fästingen på borrelia, säger doktoranden Kristina Kjellander.

    Med signalmottagaren i högsta hugg ger sig forskarassistenten Madeleine Christensson, doktoranden Pia Kjellander och studenten Maike Hütt ut i skogarna vid Grimsö i Bergslagen. Rådjuren i markerna här, några mil från Lindesberg, kan vara världens mest väldokumenterade. Många har sändarhalsband, andra spåras på andra sätt.

     Forskningsprojektet RåFäst handlar bland annat om sambandet mellan rådjur och fästingar och därför samlas fästingar in från bland annat rådjurskid.
    Forskningsprojektet RåFäst handlar bland annat om sambandet mellan rådjur och fästingar och därför samlas fästingar in från bland annat rådjurskid. FOTO: Cecilia Persson

    Det är ingen slump att det sker just här. Grimsö forskningsstation är navet för viltforskning i Sverige.

    Snart har det första rådjurskidet, en liten hane, hittats. Den veckogamla ungen ligger och trycker i ett snår. När han var nyfödd fick han en liten sändare om halsen, han mättes och vägdes. Den här gången ska viktiga blodprov tas och varje fästing på den lilla kroppen samlas in. Forskarna vill lära sig mer om samspelet mellan fästingar och deras värddjur och där har rådjuren en viktig roll.

    – Vi behöver mer kunskap om fästingar. Vi vet väldigt lite om fästingekologi över huvud taget. Eftersom vi ser en ökning av både fästingar och patogener (ämnen som kan orsaka smittor, reds. anm.) behöver vi lära oss mer om hur man övervakar fästingar och fästingburna sjukdomar, säger Pia Kjellander.

     Rådjuren som lever ute i skogarna utanför Grimsö forskningsstation några mil från Lindesberg i Bergslagen kan vara världens mest väldokumenterade. I flera generationer har rådjuren följts och varje år när rådjurskiden kommer till världen ska nya kid märkas, blodprov ska tas och vikt ska noteras. På bilden syns Madeleine Christensson, Maike Hütt och Pia Kjellander.
    Rådjuren som lever ute i skogarna utanför Grimsö forskningsstation några mil från Lindesberg i Bergslagen kan vara världens mest väldokumenterade. I flera generationer har rådjuren följts och varje år när rådjurskiden kommer till världen ska nya kid märkas, blodprov ska tas och vikt ska noteras. På bilden syns Madeleine Christensson, Maike Hütt och Pia Kjellander. FOTO: Cecilia Persson

    Med ett varmare klimat kan fästingarnas utbredning fortsätta att öka och i deras spår kommer sjukdomar som borrelia, TBE och fästingfeber. Förutom sorkar och fåglar, är rådjur riktiga fästingmagneter. Bara några dagar efter födseln har de flesta kid redan flera fästingar på kroppen.

    ”Något händer med fästingen i rådjuret”

    I uppemot en tredjedel av fästingarna i Sverige finns borreliabakterier, som kan orsaka flera allvarliga besvär. Men något verkar hända med borreliabakterierna när fästingarna suger blod från ett rådjur. Bakterierna minskar i antal hos fästingen – men verkar inte överföras till rådjuren och växa i antal där.

    – Antalet borreliabakterier sjunker i en fästing ju längre tid den har sugit på ett rådjur. Någonting händer med borrelian. Det är väldigt intressant. Det verkar nästan så att fästingen tvättas ur på borrelia när de sitter på ett rådjur, säger Pia Kjellander.

     Rådjurskiden får även öronmärken. Sedan projektet startade har över 1200 rådjur märkts. Förutom i Grimsö studeras också rådjur i Stockholms skärgård, där problemen med fästingburna sjukdomar är större än i Bergslagen.
    Rådjurskiden får även öronmärken. Sedan projektet startade har över 1200 rådjur märkts. Förutom i Grimsö studeras också rådjur i Stockholms skärgård, där problemen med fästingburna sjukdomar är större än i Bergslagen. FOTO: Cecilia Persson

    Det kan forskarna säga eftersom de också tar prover på fästingar i andra utvecklingsstadier som har en högre andel borreliabakterier och som suger blod från andra värddjur, som sorkar.

    – En del tycker att vi ska reducera stammen för att minska på borrelian, men det är inte så vi tror att det ligger till, säger Pia Kjellander.

    Torkan drabbar fästingar

    Ute i de nyhuggna skogarna utanför forskningsstationen fortsätter sökandet efter kid. Det är det första kidets tvillingsyster som ska undersökas. Forskarna vet att rågeten är i närheten, men hon syns eller hörs inte. Rådjur är diskreta, och mindre fästingbitna än vanligt i torkan.

     Trots den mänskliga hanteringen har det inte blivit vanligare att rågetterna överger kiden, eller att dödligheten ökar, enligt forskarna.
    Trots den mänskliga hanteringen har det inte blivit vanligare att rågetterna överger kiden, eller att dödligheten ökar, enligt forskarna. FOTO: Cecilia Persson

    När de små ungarna undersöks ligger de fogliga som små knähundar i forskarnas famnar. När proverna har tagits släpps kiden tillbaka och får växa upp i fred från människan – även om deras rörelser i naturen övervakas en del tack vare sändarhalsbanden.

    Just innan rådjurskidet ska släpps tillbaka i frihet tas den lilla strumpan av. Nästan yrvaken blinkar den, de långa ögonfransarna glänser i sommarsolen. Den ligger still när den läggs tillbaka i snåret.

    – De har ju som strategi att inte fly utan ligga kvar. Det gör de ju ganska utsatta, samtidigt blir de ju väldigt svåra att upptäcka.

     Fästingar samlas in och undersöks.
    Fästingar samlas in och undersöks. FOTO: Cecilia Persson

    Hur påverkas de av hanteringen, riskerar de inte att överges på det här sättet?

    – Det påverkar dem inte så mycket. Det är ett stressfullt moment för dem, men det pågår under väldigt kort tid. Vi har inte sett någon ökning av dödligheten eller något sådant.

     Ett 40-tal personer jobbar på Grimsö Forskningsstation.
    Ett 40-tal personer jobbar på Grimsö Forskningsstation. FOTO: Cecilia Persson

    Grimsö Forskningsstation

    Bildades 1974, då i Naturvårdsverkets regi. I dag är Grimsö Forskningsstation en del av SLU:s verksamhet, men forskare från olika lärosäten forskar här. Ett 40-tal personer arbetar på stationen.

    Här pågår forskning om vilda djur, bland annat rovdjur och fåglar.

    Forskarna har tillgång till ett forskningsområde som sträcker sig över 13 000 hektar. Dessutom finns flera labb, bland annat ett genetiskt labb, kokrum med mera på forskningsstationen.

    Viltskadecenter

    Viltskadecenter (VSC) är en del av Grimsö Forskningsstation och är Sveriges nationella centrum om vilt och viltskador. På viltskadecentrum bedrivs både forskning och informationsverksamhet. Verksamheten ska bidra till att minska de skador och konflikter som uppstår i bland annat jord- och skogsbruket på grund av vilda djur.

    Borrelia

    Borrelia är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika. Sjukdomen sprids av fästingar som har borreliabakterier i sin tarmkanal.

    Du blir oftast inte smittad om du tar bort fästingen direkt, eftersom det tar tid för bakterierna att överföras från fästingen till dig.

    Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet och lederna och tar då längre tid att läka. Källa: Vårdguiden.

    Relaterade artiklar

    Till toppen