Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 15 december 2005

    Placeringstips till stormdrabbade skogsbönder

    Använd försäkringspengarna för stormskogen till att köpa ny skog skattefritt. Det är en av möjligheterna för stormdrabbade skogsägare.

    Skogsägare måste tänka igenom sin skattesituation noga kommande deklarationer, menar Karl Olofsson, jägmästare och fastighetsmäklare på LRF Konsult skogbyrån i Kristianstad. Foto: Härje Rolfsson
    Skogsägare måste tänka igenom sin skattesituation noga kommande deklarationer, menar Karl Olofsson, jägmästare och fastighetsmäklare på LRF Konsult skogbyrån i Kristianstad. Foto: Härje Rolfsson

    I dagarna åker LRF Konsult skogsbyrån runt och informerar skogsägare i stormområdet om hur de ska handskas med pengarna som kommer in efter stormen. Om det kommer in några pengar.

    – Det är inte alla som får några större pengar. Det är inte säkert det blir något netto alls, speciellt om skogsägaren inte hade försäkring, säger Karl Olofsson, jägmästare och fastighetsmäklare på LRF Konsult skogbyrån i Kristianstad och tillägger att kommande två deklarationsår förmodligen kommer att bli de viktigaste i skogsägarens liv.

    Dyrt att vara snabb

    Han tar ett exempel från den egna byrån. En skogsägare fick cirka sex hektar nedblåst, ungefär 1050 m3fub (fast under bark). För det fick han 235 000 kr. Det blir cirka 220 kronor per m3fub, med 60 procent timmer och 40 procent massaved. Skogsbolaget drog av 145 000 för avverkningen. En mycket hög kostnad på 140 kronor per m3fub, eller två och en halv gång den normala avverkningskostnaden. Avräkningsnotan blev på ynka
    90 000.

    – De som var kalla och väntade med avverkningen har klarat sig bäst. Det var mycket dyrt att avverka direkt efter stormen.

    Den här skogsägaren hade försäkring och fick 120 000 i ersättning för bland annat för tidig och fördyrad avverkning från försäkringsbolaget.
    – Detta påverkar resultatet rejält för skogsägaren. Det var bara 50 procent i Skåne och 30 procent i Småland som hade stormförsäkring.

    Om skogsägaren också får en skattereduktion från staten på cirka 40 000 får han totalt 250 000 kronor för sin stormskog.
    – Det är ändå en kraftig försämring. Före stormen hade skogsägaren kanske fått närmare 400 000 kronor för virket.

    Men hur ska skogsägaren bäst placera sina 250 000 kronor? Vad rekommenderar skogsbyrån?

    – Beroende på vilken skogsägare du är finns olika alternativ att utnyttja. Vill du expandera och fortsätta med ditt skogsbruk? Eller är du en äldre skogsägare som kanske vill använda pengarna till pensionen eller till ett generationsskifte.

    Försäkringspengarna kan skogsägaren sätta in på en ersättningsfond. Med de pengarna kan skogsägaren köpa nya skogsfastigheter med obeskattade pengar. Men de kan också stå kvar i fonden i tre år, för att sedan tas ut.

    Skogskontot

    Annars kan skogsägaren som vanligt sätta av pengarna för virket och försäkringsersättningen på skogskontot, men då en stor del av skogsägarna använder sig av betalningsplaner kommer de inte att kunna göra avdrag för framtida återväxt i kommande deklaration.

    Många äldre skogsägare har också samlat på sig stora möjligheter att få låg skatt på skogspengar. De har byggt upp stora så kallade räntefördelningsunderlag, vilket innebär att de kan plocka ut hela stormersättningen ur företaget till låga 30 procent i skatt.

    – Tänk i första hand att pengarna skall räcka till utgifterna i skogsföretaget, därefter att få så låg skatt som möjligt. Överskottet kan man laborera med i olika sparandeformer eller konsumtion, säger Karl Olofsson.

    Härje M4 Rolfsson

    Relaterade artiklar

    Till toppen