Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 15 februari

    Organisation och kunskap nyckeln till bättre brandberedskap

    Större fokus på skogsbrändernas början och avslutning är effektivaste sättet att begränsa skadorna.

     Organisationen fokuserar på att mycket snabbare än i dag kunna slå ut små bränder innan de får fäste.
    Organisationen fokuserar på att mycket snabbare än i dag kunna slå ut små bränder innan de får fäste. FOTO: Rolf Segerstedt

    Flammande eldhav, skenande brandfronter, vattenbombning och panikartad evakuering. Det är lätt, och förståeligt, att fokus hamnar på det stora och spektakulära när det gäller skogsbränder. Men vad gäller att hindra att de uppkommer och begränsa skadorna är det viktigare att fokusera på brändernas inledning och avslutning än på när de rasar som hårdast.

    Det stod klart när KSLA nyligen arrangerade ett seminarium med brandutredare Jan-Åke Björklund och representanter för skogsbruket, forskningen och räddningstjänsten.

    Jan-Åke Björklundkonstaterade att samhällets resurser, inräknat stödet från EU, i allt väsentligt räckt till vid förra sommarens bränder, och att det aldrig går att dimensionera en beredskap för alla eventualiteter. Dessutom släcks inte de riktigt stora bränderna av människor, det kan bara vädret göra, och det påverkas inte av samhällets resurser.

    Skogsbrandsutredningen fokuserar därför inte så mycket på mer resurser utan på bättre organisation och högre kunskap. Organisation för att mycket snabbare än i dag kunna slå ut små bränder innan de får fäste, ”alla skogsbränder kan släckas med en kaffekopp – vid rätt tidpunkt”, som någon sa vid bränderna i Ljusdal i somras. Kunskap för att förstå vilka bränder som är riktigt riskabla och hur de då kan uppföra sig.

     Riktigt stora bränder släcks inte av människor, det kan bara vädret göra. Därför behövs större fokus på kraftfulla insatser i inledningen och bättre organiserad eftersläckning.
    Riktigt stora bränder släcks inte av människor, det kan bara vädret göra. Därför behövs större fokus på kraftfulla insatser i inledningen och bättre organiserad eftersläckning. FOTO: Daniel Melin

    Mer fokus behöver också läggas på brändernas avslutning, och när insatsledningen överlämnar ansvaret för eftersläckningen till markägaren. Det framgick också tydligt av siffror som presenterades av Anders Granström, SLU, som undersökt bränderna i Ljusdal. 73 procent av den brunna arealen utgjordes av bränder som återstartade, det vill säga där insatsledningen först bedömt dem som släckta men som senare flammat upp igen.

    Frågan varför inget hände efter branden 2014 och efterföljande utredning finns dock inget svar på. Förhoppningsvis blir det andra gången gillt, och inrikesminister Mikael Damberg har åtminstone signalerat att regeringen tar brandutredningen på större allvar denna gång, detta efter ”många års försummelse”, för att citera den förra brandutredaren Aud Sjökvist.

    Till toppen