Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 9 februari

    Olönsamt med 74 ton

    De nya timmerbilarna på 74 ton har hittills inte alls gett de vinster man hoppats på. Vägnätet med bärighetsklass 4 är ännu för litet och nyttan försvinner när man måste köra med de tyngsta lastbilarna på vanlig bärighetsklass 1-väg.

     Själanders åkeri, med bas i Näsånger i Västernorrland, kör rundvirke med en bil som får lasta 74 ton.
    Själanders åkeri, med bas i Näsånger i Västernorrland, kör rundvirke med en bil som får lasta 74 ton. FOTO: Skogforsk

    Många av det 50-tal riktigt tunga timmerbilar som rullar i Sverige har inte fullt lass på bilen. Enligt statistik från Skogforsk är lastfyllnaden bara 94 procent, vilket kan jämföras med en vanlig 64-tonnare, som har 99 procents lastfyllnad i medel.

    Det finns två orsaker till att 74-tonnarna inte lastar upp till hela bruttovikten. Utrymmet inom bankarna är begränsat. Trots högre tillåten vikt är det fortfarande bara tre travar på bilen.

    – Det är svårt att få till fulla lass när det är torrt virke med låg densitet och krokiga stammar. Eller korta sortiment, säger Daniel Noreland, forskare inom driftssystem på Skogforsk.

     Daniel Noreland, forskare på Skogforsk.
    Daniel Noreland, forskare på Skogforsk. FOTO: Skogforsk

    Tvingas köra på BK 1

    Det största problemet är att vägnätet som tillåter lastbilar upp till 74 tons bruttovikt, med bärighetsklass 4 (se faktaruta), fortfarande är begränsat.

    BK 4-vägnätet har ökat och är nu över 3 000 mil eller 20 procent av det allmänna vägnätet. Men fortfarande tvingas de tyngsta lastbilarna ofta köra på de vanliga BK 1-vägarna på väg från skogen till industrin.

    – För att kunna utnyttja bruttovikten måste man ha en obruten kedja av BK 4-väg. Har man inte det så är det BK 1-lastning som gäller rakt av, säger Daniel Noreland.

    Och eftersom själva bilen väger mer med större motor och extra axlar måste lasset då vara lättare än på en 64-tonsbil.

    – Då är de tyngre fordonen inte alls optimala. Vi har ju järn att dra runt på.

    Att 74-tonnarna inte lastar fullt gör att nyttan av bilarna blir lägre. Kostnaden ökar kraftigt om lassfyllnaden minskar. Skillnaden mellan 90 och 100 procents lassfyllnad är enligt Skogforsk 430 kronor per lass och 130 000 kronor per år och bil.

    Sämre lassfyllnad ger också högre utsläpp av koldioxid i stället för lägre som man räknat med.

    – Om man har ett litet vägnät och andelen 74-tonsfordon blir för hög så kommer koldioxid-utsläppen att öka och kostnaderna att öka, säger Oskar Gustavsson, forskare på Skogforsk.

     Oskar Gustavsson, forskare på Skogforsk.
    Oskar Gustavsson, forskare på Skogforsk. FOTO: Sven Tegelmo/Skogforsk

    ”Går för långsamt”

    Stora Enso har satsat på tyngre timmerbilar. Det senaste året har nyttolasterna på bilarna som kör på BK 4-vägar ökat med 330 kilo i medel. Men i och med att de nya stora lastbilarna också måste trafikera BK 1-vägar, och då med mindre nyttolast, har Stora Ensos nyttolaster på timmerbilar totalt sett minskat med 60 kilo i medel mellan 2019 och 2020.

     Jörgen Olofsson, transportchef på Stora Enso.
    Jörgen Olofsson, transportchef på Stora Enso. FOTO: Lasse Arvidson/Stora Enso

    – Det är ju märkligt att utvecklingen går bakåt men det går helt enkelt för långsamt att implementera BK 4, säger Jörgen Olofsson, transportchef.

     Henrik von Hofsten, projektledare på Skogforsk.
    Henrik von Hofsten, projektledare på Skogforsk. FOTO: Sven Tegelmo/Skogforsk

    Effektiviteten och lönsamheten med 74-tons timmerbilar kommer att öka i och med att mer av vägnätet blir BK 4. Det krävs minst 50 procent BK 4-vägar för att en 74-tons lastbil ska bli lönsam. Kanske är det fel att investera i en sådan bil just nu.

    – Man ska tänka sig för om man ska köpa ett nytt timmerekipage. Och hålla koll på vad man har för vägar, säger Henrik von Hofsten, projektledare på Skogforsk.

    ATL TV från 2018: 74-tons lastbilsekipage på svenska vägar

    LÄS MER: Nytt förslag vill minska lastbilarnas maxvikt

    Fakta Bärighetsklass 4

    Bärighetsklassen avgör vilka fordonsvikter som är tillåtna på vägen.

    2018 öppnades de första vägnäten i Sverige med den nya bärighetsklassen BK 4. De förs­ta 785 milen har enligt Skogforsk nu ökat till drygt 3 000 mil, vilket motsvarar 20 procent av det allmänna vägnätet.

    BK 1: Max 64 tons bruttovikt tillåts.

    BK 2: Max 51,4 tons bruttovikt tillåts.

    BK 3: Max 37,5 tons bruttovikt tillåts.

    BK 4: Max 74 tons bruttovikt om ekipaget har 9 axlar. Har ekipaget 8 axlar är bruttovikten max 70 ton. Längden är densamma som på BK 1, högst 25,25 meter.

    Källor: Skogforsk och Trafikverket

    Fakta Så stor andel av vägnätet är BK4

    Enligt Skogforsk krävs det att hälften av vägnätet har bärighetsklass 4 för att det ska löna sig med 74-tons-fordon. Enligt Transportstyrelsen kommer 33 procent att vara uppgraderat år 2023 och 40 procent 2025. När 50 respektive 100 procent av vägnätet kommer att vara uppgraderat har Trafikverket inga uppgifter på. Det beror på kommande nationell plan.

    Enligt Skogforsk kommer utbyggnaden att göra störst nytta i Västra Götalands, Hallands och Jönköpings län där i princip inga vägar har öppnats. Dessutom skulle skogsbruket tjäna mycket på att fler vägar i södra Norrlands inland skulle öppnas, eftersom det finns mycket virke att hämta där.

    Källa: Skogforsk

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen