Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 februari

    Ökade insatser i avsatt skog

    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gör en satsning för att minska spridningen av granbarkborrar från avsatt skog.

    – Åtgärderna är välkomna men kommer alldeles för sent, säger Carl-Wiktor Svensson (M).

     Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gör en satsning för att minska spridningen av granbarkborre från formellt skyddad skog.
    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket gör en satsning för att minska spridningen av granbarkborre från formellt skyddad skog. FOTO: Mats Carlén, Skogsstyrelsen

    Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har fått hård kritik för att ha varit passiva med att hindra spridning av granbarkborrar från formellt skyddad skog. Avsättningarna fungerar som yngelhärdar där barkborrarna sprids till intilliggande mark, anser kritikerna. Men nu ökar myndigheterna sina åtgärder.

    Skogsstyrelsen ansvarar för biotopskyddsområden och naturvårdsavtal, och för deras del innebär satsningen en ökning från åtgärder för 800 000 kronor i 25 områden under 2019 till åtgärder för 3 miljoner kronor i cirka 100 områden under 2020. Bekämpning görs genom barkning av färska vindfällen samt fällning och barkning av angripna träd. Dessutom planeras en särskild satsning på 4 miljoner kronor till fällor och fångstvirke i anslutning till skyddad skog.

    Identifiera riskskogar

    Samtidigt har Naturvårdsverket fått regeringsuppdrag att göra en vägledning för länsstyrelsernas insatser i nationalparker och naturreservat. Arbetet omfattar att identifiera riskskogar, en prioritering av var akuta åtgärder krävs samt att se över vilka åtgärder som är lämpliga och tillåtna enligt miljöbalken. Redan till årets svärmningssäsong i slutet på maj ska det vara klart.

    Men någon ersättning till drabbade markägare blir det inte. Enligt myndigheterna har de inte mandat att betala ut ersättning, som också skulle ses som statsstöd och därför först måste godkännas av EU. Dessutom anser de att det skulle bli svårt att slå fast att angrepp verkligen förorsakats av spridning från avsatt mark.

    – Vi får väl se hur JO ser på saken, kommenterar

    Carl-Wiktor Svensson (M) från Mörlunda, som tidigare JO-anmält Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen för passivitet, och bland annat krävt ersättning.

    För sent

    Om åtgärderna i övrigt säger han:

    – Det är jättebra och välkommet. Men det kommer för sent, vi har påtalat problemen i 1,5 år och det var först när regleringsbreven kom i julas som det började hända något. Nu har markägare runt i kring fått utföra samma åtgärder fyra, fem sex gånger samtidigt som länsstyrelsen sagt att reservaten inte är något problem på landskapsnivå. Det är ett tecken på nonchalans mot de som drabbats att inte ha arbetet mer proaktivt.

    Han tror också att det kan bli svårt med genomförandet:

    – Resurser till sommaren borde redan vara upphandlade. Riskkartor är bra för att veta var man ska börja leta, men för sök och plock måste man nöta sulor och det blir nog svårt för en förvaltare som sitter med tio till 15 reservat att hinna med.

    Relaterade artiklar

    Till toppen