Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 24 november

    Nytt förband kan ersätta grishud på brännskador

    Ett nytt svenskt förband av cellulosa för behandling av brännskador väntas få ett internationellt genombrott. Särskilt viktigt kan det bli i Mellanöstern där standardbehandlingen med grishud av religiösa skäl inte kan användas.

    Det nya förbandet har också visat sig kunna läka bensår som omkring 40 000 svenskar lider av i dag.

     Mårten Skog och Petter Sivlér hos S2 Medical AB har utvecklat ett intelligent bandage för svårläkta sår.
    Mårten Skog och Petter Sivlér hos S2 Medical AB har utvecklat ett intelligent bandage för svårläkta sår. FOTO: Peter Holgersson AB

    För att förstå varför de nya behandlingarna väntas få ett stort internationellt genombrott måste man förstå vad som har hänt i brännskadevården de senaste decennierna.

    Sverige var länge världsledande när det gällde användningen av odlad hud för att behandla svåra brännskador – men för ungefär fem år sedan infördes hårda internationella restriktioner mot den typen av behandling. Då återstod att använda mänsklig hud från avlidna personer eller grishud som förband, innan patientens egen hud växt fram eller om ny hud behövde transplanteras till brännskadade områden. Det förstnämnda är komplicerat och dyrt och grishud har på senare tid visat sig skapa svår ärrbildning.

    Religiösa aspekter

    Därför väntas förbandet epiprotect, som utvecklats av doktoranderna Mårten Skog och Petter Sivlér på Universitetssjukhuset i Linköping, få betydelse för behandlingen av stora sår. Det bygger på det cellulosabaserade materialet eiratex som har en nanostruktur som liknar mänsklig hud.

    Förbandet är lätt att sätta på, det kan täcka stora ytor, det andas, stoppar bakterieangrepp och det fuktar brännskadan – vilket minskar smärtan för patienten. Det har testats i Linköping med mycket goda resultat.

    – Det blir ett väldigt tilltalande alternativ till nekrohud (mänsklig) eller grishud. Fördelarna är dels att man kommer bort från de religiösa aspekterna, men nya studier har också visat att epiprotect har väldigt fina egenskaper för att läka kroniska sår (bensår). Det kan ligga på under längre tid och skapa den mikroskorpa som behövs, säger professor Folke Sjöberg, medicinskt ledningsansvarig på brännskadeavdelningen i Linköping och internationell auktoritet på området.

    Folke Sjöberg har också varit handledare för Mårten Skog och Petter Sivlér.

    – Vården av kroniska sår kostar omkring 3 miljarder kronor årligen i Sverige och det är ett väldigt stort lidande förenat med att ha oläkta sår, fortsätter han.

    Hudborr

    För bensår kan epiprotect bli den enda behandlingen som behövs, men för stora brännskador krävs även annan vård. Mårten Skog och Petter Sivlér har för det utvecklat en ny metod för att utvinna hudceller. Det handlar om instagrafen, en liten nåltunn borr som förs in i huden och plockar upp celler.

    – När vi transplanterar hud i dag använder vi det yttersta lagret, men nu visar forskning att djupare lager har mycket större tillväxtpotential. Med en borr av det här slaget kan man få ut nya typer av celler och man kan misstänka att det handlar om celler som skapar hårsäckar och talgkörtlar och det ger huden en mer komplett konstruktion i slutändan, säger Folke Sjöberg.

    Att doktorander i sin forskning gör en lovande upptäckt är inte helt ovanligt, men här kan det alltså handla om två. Skog säger till TT att en starkt bidragande förklaring är forskningsklimatet i Linköping där det är raka rör mellan universitet och sjukhus. Och de båda doktoranderna har förmågan att ”tänka utanför lådan”, tillägger han.

     Ett övningssår bandageras under instruktion av Petter Sivlér och Mårten Skog, den 24 oktober 2018 i Linköping.
    Ett övningssår bandageras under instruktion av Petter Sivlér och Mårten Skog, den 24 oktober 2018 i Linköping. FOTO: Peter Holgersson AB

    ”Inget magiskt”

    – Det första vi arbetade med var utvecklingen av labbodlad hud och den första frågan vi fick från klinikerna var ”jaha, vad ska vi lägga ovanpå, ska det vara grishud eller något annat? Vi insåg snabbt att det som saknades var ett riktigt bra förband och det tog vi först som ett litet sidoprojekt. Men sidospåret har vuxit och blivit epiprotect, säger Skog.

    Epiprotect har barriäregenskaper som ett ”riktigt bra förband ska ha”, enligt Skog som tror att behandling av bensår kanske kommer att bli det viktigaste området för produkten.

    – Det är där som det kan göra störst skillnad. Många människor med kroniska sår får sina ben amputerade och det finns studier som visar att efter tre år är mindre än hälften av de patienterna i livet.

    Vård av brännskador och kroniska sår

    Det stora problemet med omfattande brännskador är att infektionsrisken är mycket stor. Det kan leda till blodförgiftning och skador på organ.

    2004 brännskadades omkring elva miljoner människor världen över så pass allvarligt att de behövde läkarvård, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt FN-organet dör uppskattningsvis 180 000 människor till följd av brännskador varje år.

    Det nyutvecklade cellulosaförbandet epiprotect har testats vid bland annat Universitetssjukhuset i Linköping och vid Suez Canal University, som är arabvärldens ledande brännskadesjukhus. Forskningsresultat har publicerats i den ansedda vetenskapliga tidskriften Burns.

    I Sverige beräknas minst 40 000 personer lida av bensår, enligt Socialstyrelsen.

    Innovationen instagrafen, en tunn borr för transplantation av hudceller, kommer att testas kliniskt i Linköping under det kommande halvåret.

    Innovationsmyndigheten Vinnova har stöttat utvecklingen av epiprotect. Intresset är stort inför en kommande börsnotering av upphovsmännen Mårten Skogs och Petter Sivlérs bolag.

    Till toppen