Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 27 november 2018

    Sverige närmare centralstyrd älgförvaltning

    Staten vill ta ett större grepp om älgförvaltningen. Målen har varit för otydliga och skadorna i skogen och trafiken är för stora, anser Naturvårdsverket som på tisdagen lämnade in nya förslag till regeringen.

     Nu ska målen i älgförvaltningen bli tydligare, både för att stötta älgförvaltningsarbetet lokalt, och för att nå bättre resultat.
    Nu ska målen i älgförvaltningen bli tydligare, både för att stötta älgförvaltningsarbetet lokalt, och för att nå bättre resultat.

    Naturvårdsverket målar tillsammans med Skogsstyrelsen upp en rad problem med den nuvarande älgförvaltningen.

    Som ATL tidigare rapporterat har viltskadorna ökat de senaste tre åren. Avskjutningsmålen nås inte och det finns stora brister i både uppföljning, planering och styrning inom älgförvaltningen.

    För första gången finns nu flera gemensamma och preciserade mål och måltal för älgförvaltningen. Det gäller både för älgstammen och viltskador.

    – Skogsstyrelsens har bidragit med de skogliga målen och tillsammans med Naturvårdsverket kan vi nu än mer kraftfullt arbeta gemensamt för att få dagens älgförvaltning att leverera resultat, säger Christer Kalén, viltskadeexpert på Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

    Med start år 2019 vill Naturvårdsverket varje år följa upp hur målen för älgförvaltningen nås på lokalt.

    – Vi planerar att sammanställa och analysera resultaten på länsnivå och sammantaget för Götaland, Svealand och Norrland. Resultaten kommer att stämmas av med berörda aktörer. Områden som inte uppfyller målen kommer vi att erbjuda stöd i det fortsatta arbetet, säger Carl-Johan Lindström, vilthandläggare på Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

    ”Markägare har ett ansvar”

    Älgstammen ska vara i balans med betesresurserna, och antalet älgar ska därför anpassas mer till skogen än tidigare. Även antalet trafikolyckor med älgar, rovdjurstrycket och mängden beteskador i området ska påverka avskjutningen på ett tydligare sätt.

    – Antalet älgar ska vara anpassade till målsättningarna för skogens utveckling och den biologiska mångfalden. Markägare har också ett ansvar, fler markägare behöver föryngra med tall för att en balans ska uppnås, säger Carl-Johan Lindström.

    För skogens del framgår det nu tydligt att högst fem procent av ungtall får skadas av viltbete varje år. På marker som passar både för tall och gran ska minst en fjärdedel föryngras med tall. I ungskog ska lövträd som ek, rönn, sälg och asp öka i antal för att på sikt kunna nå målet om tio stammar per hektar i den äldre skogen. Älgstammen behöver vara i balans med betesresurserna på ett tydligare sätt.

     Trafikolyckor med älg blir ett allt större problem. Antalet älgolyckor ska utgöra ett av underlagen för att bestämma lämplig avskjutningsnivå inom älgförvaltningsområdena.
    Trafikolyckor med älg blir ett allt större problem. Antalet älgolyckor ska utgöra ett av underlagen för att bestämma lämplig avskjutningsnivå inom älgförvaltningsområdena.

    Nationell förvaltningsplan för kronhjort och älg

    Nästa år ska Naturvårdsverket också ta fram en nationell förvaltningsplan för älg och kronhjort. I en del län, till exempel i Östergötland, har klövviltstammarna vuxit kraftigt och ökat konkurrensen om födan i skogen.

    – Förvaltningsplanen ska främja både kvaliteten på klövviltstammarna och minska skadorna som älg och kronhjort orsakar. Planen blir en viktig styrning för aktörernas arbete i den regionala och lokala förvaltningen, säger Carl-Johan Lindström.

    SE MER: SE ATL TV:s reportage om markägaren som tar striden om älgförvaltningen till domstol:

    Nya måltal i skogen

    * Högst 5 % (2 % i områden med låg bonitet) tallstammar har årligen uppkomna viltskador orsakade av hjortdjur.

    * Minst 85 % tallstammar är oskadade av hjortdjur. Målet möjliggör att 7 av 10 föryngrade tallstammar förblir oskadade när inventerad ungskog uppnått 5 meters höjd.

    * Förekomst av viltskador på gran indikerar en obalans mellan skog och vilt. Situationen betraktas som allvarlig när andelen gran med årligt uppkomna viltskador överskrider 1 %.

    * Utpräglade tallmarker föryngras inte med gran. På marker som passar både för tall och gran föryngras minst en fjärdedel med tall.

    * I unga bestånd där rönn, asp, sälg eller ek (RASE) naturligt förekommer finns ett tillräckligt stort antal stammar för att uppnå långsiktig målsättning om minst tio vuxna trädindivider per hektar i den äldre skogen. För att detta mål ska uppnås ska det i den oröjda ungskogen enligt Älgbetesinventeringen finnas följande inslag av RASE.

    Källa: Naturvårdsverket

    Relaterade artiklar

    Till toppen