Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 25 september

    Ny lag skapar turbulens i litauisk skog

    Rezekne, Lettland

    Presidentens veto kördes över och efter årsskiftet blir det inte tillåtet att äga mer än 1 500 hektar skog i Litauen. Men exakt hur lagen är utformad och vilken effekt den får på marknaden är oklart.

     – På sikt tror jag att den inhemska skogspolitiken måste gå mot en liberalisering för att inte hämma landets utveckling, säger Per Bergenheim, VD för Skogssällskapets förvaltningsbolag i Baltikum.
    – På sikt tror jag att den inhemska skogspolitiken måste gå mot en liberalisering för att inte hämma landets utveckling, säger Per Bergenheim, VD för Skogssällskapets förvaltningsbolag i Baltikum. FOTO: Skogssällskapet/Ulrika Lagerlöf Lagerlöf

    En ny lag har satt den litauiska skogsmarknaden i gungning. Lagen begränsar skogsägandet till maximalt 1 500 hektar för såväl företag som privatpersoner, inklusive nära släktingar.

    – Det har varit en pågående diskussion i flera år. Men i våras var frågan helt död, säger Per Bergenheim, VD för Skogssällskapets förvaltningsbolag i Baltikum.

    Men det ändrades snabbt efter att Gitanas Nauseda tillträtt som ny president den 12 juli. 23 juli klubbade parlamentet en ny proposition om att begränsa ägandet med en överväldigande majoritet.

    – Bakom ligger en stark lobby för lantbruket och den gröna sidan som vill att skogen inte ska brukas kommersiellt. Samtidigt har Litauen tidigare fått kritik från OECD för att bara utnyttja 30-35 procent av skogens kapacitet, och landet behöver en skogsindustri för att öka sysselsättningen och exportintäkterna, säger Per Bergenheim.

    Enligt parlamentet är motivet till den nya lagen att undvika konsolidering som leder till intensivt skogsbruk och att minska konsekvenserna av miljöpåverkan från industriell avskogning. Men spelet bakom är mer komplicerat än så. I Litauen sorterar inte skogen under lantbruksdepartementet utan hör till miljödepartementet och hanteras av inte mindre än 41 olika myndigheter. Presidenten har tidigare föreslagit att de 41 myndigheterna ska reduceras till en. Men det förslaget mötte motstånd och nu blir det i stället en kompromiss med en minskning till 21 myndigheter, enligt Per Bergenheim. Samtidigt kan lantbruket gynnas av det nya lagförslaget. Fastigheterna omfattar ofta både skogs- och jordbruksmark och om den nya lagen får priserna på skog att sjunka så blir det även billigare att köpa fastigheter som också omfattar jordbruksmark.

    I slutet på augusti lade president Nauseda in sitt veto mot den nya lagen. Men bara två veckor senare kördes vetot över av ett nytt beslut i parlamentet och den nya lagen ska nu träda i kraft den 1 januari nästa år.

    – Presidenten har överklagat till den litauiska konstitutionsdomstolen och skogsindustrin har anmält det till EU-domstolen för att det hämmar konkurrensen. Men det är processer som tar lång tid. Och exakt hur den nya lagen är utformad eller kommer tillämpas vet vi inte, det blir offentligt först i december, säger Per Bergenheim.

    Klart är dock att de som redan har mer än 1 500 hektar skog inte kommer tvingas att sälja. Flera stora investerare har intressen i litauisk skog, till exempel Ikea, Green Gold och flera utländska fonder. De måste nu tänka över sina strategier och vilka signaler den nya lagen sänder ut om framtida möjligheter för skogssektorn. Inledningsvis har reaktionerna varit starka.

    – Vissa skogsägare vill sälja av allt medan andra försöker köpa på sig så mycket som möjligt innan lagen träder i kraft. Min egen uppfattning är att det kommer vara turbulent en tid, med stigande priser fram till årsskiftet. Sen kommer priserna att sjunka med en avvaktande marknad i två – tre år.

    – Men på sikt tror jag att den inhemska skogspolitiken måste gå mot en liberalisering för att inte hämma landets utveckling. Om skogsnäringen inte får utvecklas oroar det stora investerare. Hela regelverket är väldigt stelbent, till exempel är de lägsta avverkningsåldrarna 101 år för tall och 81 år för gran. Samtidigt är det stora problem med rotröta, även på tall, och åldersreglerna innebär att stora värden riskerar att ödeläggas när skogen inte får avverkas, säger Per Bergenheim.

    Litauens skogar

    Ungefär en tredjedel av Litauen, drygt 2 miljoner hektar, är skogsmark. Hälften av skogen ägs av staten och cirka 40 procent är privatägd. Cirka 70 procent av skogen brukas medan resten har någon typ av skydd. 2009 var tillväxten nästan 14 miljoner kubikmeter och avverkningarna knappt 6 miljoner kubikmeter.

    Tall är det vanligaste trädslaget och finns på 35 procent av skogsmarken. Björk och gran täcker 22 respektive 21 procent, al står för 13 procent, asp 4 procent, och övrigt löv täcker 4 procent.

    Efter intensivt brukande och återplantering under 1950-1970-talet är medelåldern på skogarna låg. För att få hög kvalitet har många bestånd anlagts med hög stamtäthet, över 10 000 stammar per hektar. Eftersatt skötsel gör nu att många bestånd riskerar att få problem med instabilitet, snöbrott och stormar.

    Källa: FAO, HD Forest, State Forest Service Lithuania

    Relaterade artiklar

    Till toppen