Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 9 april

    Ny karta ska minska körskador i skogen

    Körskador i skogsmark är ett stort problem som ger fula sår i marken, men framför allt påverkas vattenkvaliteten i vattendrag och sjöar av sedimenten som transporteras bort. Nu hoppas SLU-forskare att en ny sorts kartor ska lösa problemet.

     Markskador efter skogsmaskin, Södermanland.
    Markskador efter skogsmaskin, Södermanland. FOTO: Bengt Ekman/Naturfotograferna/TT

    Ambitionen inom skogsbruket är alltid att minimera körskador, men utan exakta kartor som visar var det är blött går det inte att planera körvägen för att undvika skador.

    Doktoranden William Lidberg på SLU i Umeå har i en avhandling skapat en ny typ av kartmaterial som innehåller detaljerad information om skogens vatten. Blöta områden kring vattendrag är viktiga miljöer för växter och djur och fungerar även som spridningskorridorer för många arter.

    – Körskadorna gör att sediment som innehåller kvicksilver transporteras bort. Runt 25 procent av kvicksilvret i svensk insjöfisk har sitt ursprung från markskador i skogsbruket, säger William Lidberg.

    Fler vattendrag på nya kartan

    Vid avverkningsplanering kommer den nya kartan att göra det lättare att ta hänsyn till de känsliga skogsvattnen som behöver skyddas, menar han.

    – I de befintliga kartorna saknas 80 procent av skogens alla vattendrag om vi jämför med kartan jag utvecklat.

    Kartan kan användas för att planera dynamiska skyddszoner kring tidigare okända vattendrag och gör det möjligt att planera för att undvika körskador och därmed minska skogsbrukets negativa påverkan på vattenkvaliteten.

     Karta A: Den bästa karta som finns tillgänglig i dag, fastighetskartan, visar bara 19 procent av Sveriges vattendrag. Karta B: Den nationella höjdmodellen är tillräckligt högupplöst. Karta C: Den blå linjen visar ett vattendrag som modellerats från höjdmodellen.
    Karta A: Den bästa karta som finns tillgänglig i dag, fastighetskartan, visar bara 19 procent av Sveriges vattendrag. Karta B: Den nationella höjdmodellen är tillräckligt högupplöst. Karta C: Den blå linjen visar ett vattendrag som modellerats från höjdmodellen. FOTO: William Lidberg

    Datorprogrammet som modellerat kartorna är självlärande vilket ger en mycket hög träffsäkerhet. Sannolikheten att kartan stämmer är 84 procent.

    – Intresset är stort från skogsbranschen, alla vill börja använda kartorna så fort det bara går, säger William Lidberg.

     Geoekologen William Lidberg på SLU i Umeå har i en avhandling skapat en ny typ av kartmaterial som innehåller detaljerad information om skogens vatten.
    Geoekologen William Lidberg på SLU i Umeå har i en avhandling skapat en ny typ av kartmaterial som innehåller detaljerad information om skogens vatten. FOTO: Privat

    Samkör mängder av information

    • William Lidbergs doktorsavhandling heter ”Digital Wet Areas Mapping” och lades fram vid SLU i Umeå. I sitt avhandlingsarbete har han utvecklat metoder för att kartlägga små vattendrag och fuktiga marker.

    • Genom att använda Lantmäteriets exakta lasermätning i rutor om 2 x 2 meter över Sverige har det ytliga grundvattnet spårats för att avgöra var i landskapet marken är blöt och var de minsta vattendragen uppstår.

    • Skogsstyrelsen har sedan tidigare en markfuktighetskarta över hela Sverige, men den tar inte hänsyn till skillnader i klimat, jordarter, djup till berggrunden, topografi eller dylikt. Det innebär att den befintliga kartan bedömer exempelvis Skåne och Norrbotten på samma sätt.

    • Det nya i William Lidbergs karta är att 20 olika markfuktighetskartor kombinerats med 30 års klimatdata från SMHI, alla Sveriges jordartskartor och jorddjupsmodeller från SGU samt en rad topografiska variabler. Det gör att kartan specialanpassas och blir bättre på att fånga in både storskaliga variationer i klimat (fjällkedjan är exempelvis blötare än östkusten) och småskaliga variationer som avstånd till grundvatten och närliggande ytvatten.

    • Vidare används 20 000 provytor från riksskogstaxeringen i kombination med artificiell intelligens (maskininlärning) för att träna datorn att känna igen var i Sverige den blöta och fuktiga marken finns. För varje år som riksskogstaxeringen samlar in fältdata blir kartan bättre, och nya jordartskartor och framtida höjdmodeller från Lantmäteriet kommer också att kunna läggas till.

    • Nyligen fick William Lidberg 500 000 kronor från Skogsstyrelsen för att ta fram en karta över halva Sverige – i avhandlingen ingick bara 70 km2. Målet är att den större kartan ska vara klar senast till jul.

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen