Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 9 juni 2018

    Aspens klimatanpassning snabbare än väntat

    Svenska forskare ligger bakom en ny upptäckt: Aspen har anpassat sig överraskande snabbt till nya klimat. Det behövdes bara små förändringar i ett litet område i arvsmassan för att skapa anpassningen.

     Träd och andra växter med lång livslängd har förmågan att växla mellan perioder av tillväxt och vila. I nordiskt klimat är detta är en strategi för att överleva den kalla vintern.
    Träd och andra växter med lång livslängd har förmågan att växla mellan perioder av tillväxt och vila. I nordiskt klimat är detta är en strategi för att överleva den kalla vintern. FOTO: YVAN FRACHEBOUD

    Forskning kring hur träd historiskt sett har anpassat sig till nya klimat har stor betydelse för vår förståelse av hur träd och andra växter kan tänkas anpassa sig till framtida klimatförändringar. Träd och andra växter med lång livslängd har förmågan att växla mellan perioder av tillväxt och vila. I nordiskt klimat är detta är en strategi för att överleva den kalla vintern, då träden annars riskerar att både frysa och torka ihjäl.

    Under aspens vandring norrut efter den senaste istiden tycks den ha haft förmågan att snabbt kunna anpassa sig till det klimat och den dagslängdsrytm som råder på en viss breddgrad. Det gäller bland annat hur den har kunnat anpassa tidpunkten för lövfällning och ”invintring”, det vill säga den process då träden börjar inse att vintern närmar sig och förbereda sig på det.

    Olika ”kritisk dagslängd”

    Det är sedan länge känt att träd på nordliga breddgrader använder sig av dagslängden för att ”känna av” när hösten nalkas, och träd från olika delar av landet har olika så kallad ”kritisk dagslängd”, som reglerar när de slutar växa för säsongen.

    Trädens kritiska dagslängd är genetiskt nedärvd och tidigare studier har identifierat ett antal av de gener som är inblandade i regleringen av den egenskapen. Vad som hittills har varit mindre känt är exakt vilka gener som är viktiga i naturliga populationer, det vill säga populationer som inte är planterade, och hur dessa träd har anpassat sig till den lokala säsongsvariationen i dagslängd.

    Små förändringar i ett litet område

    Nu har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och forskare från Umeå och Uppsala universitet upptäckt att det bara behövdes små förändringar i ett litet område i arvsmassan hos aspen, och inte flera samverkande gener, för att snabbt kunna anpassa tidpunkten för lövfällning och invintring till den dagslängdsrytm som råder på en viss breddgrad.

    Det är ett överraskande resultat, skriver forskarna i ett pressmeddelande. Resultaten visar att en enskild gen förklarar en stor del av de skillnader som finns mellan olika populationer när det gäller förmågan att känna av dagslängdsvariation.

    Uppkom nyligen

    Analyserna visar att denna anpassning antagligen har uppkommit relativt nyligen, troligen i samband med att Sverige och resten av Skandinavien återkoloniserades efter den senaste istiden.

    Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Genome Biology.

    LÄS OCKSÅ: Aspen kartläggs gen för genLÄS OCKSÅ: Aspens kvalitet överraskar

    Relaterade artiklar

    Till toppen