Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 13 april

    Ny ersättning kan ge skogsägare bättre betalt

    Statens nya metod att beräkna ersättning till skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog kan på lång sikt ge skogsägaren mer betalt.

     Statens nya metod att beräkna ersättning till skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog kan ge skogsägaren mer betalt.
    Statens nya metod att beräkna ersättning till skogsägare som inte får avverka i fjällnära skog kan ge skogsägaren mer betalt.

    En grupp på 15 skogsägare som inte fått tillstånd att slutavverka fjällnära skog har stämt staten för att få ersättning. Målet har dragit ut på tiden och ser nu ut att avgöras av mark- och miljödomstolen först efter sommaren.

    Kammarkollegiet, som företräder staten, har gått ut hårt och anser i första hand att skogsägarna inte ska få någon ersättning alls. Detta eftersom de fjällnära skogarna inte slutavverkats tidigare utan bara plockhuggits. Det blir ingen skada för skogsägaren eftersom markanvändningen inte ändras. Och visst virkesuttag går att göra utan tillstånd.

    Tar fram ny beräkningsmetod

    Men om domstolen kommer fram till att skogsägaren ska ha ersättning, så har Kammarkollegiet tagit fram en ny metod för hur ersättningen ska beräknas.

    Den bygger på den skada som skogsägaren lider under de fem år som ett avverkningstillstånd skulle gälla. Skogsägaren ska få ersättning för avkastningsvärdet eller nuvärdet på skogen under fem år, med avdrag för det virke skogsägaren kan ta ut genom att till exempel gallra.

    – Man gör det lätt för sig om man säger att vi motsätter oss att man har rätt till ersättning. En stor del av svaromålen staten har gett in gäller de facto hur ersättningen ska beräknas, säger Henrik Malmberg på Kammarkollegiet, till ATL.

    För en berörd fastighet i Änokdeltat skulle skogsägaren med det här sättet att räkna få 20 000 kronor i ersättning för att han inte får slutavverka 43 hektar fjällnära skog, enligt en värdering från NAI Svefa.

    Ersättningen är väsentligt lägre än de 87 500 kronor han skulle ha fått enligt den ersättningsmetod som Skogsstyrelsen annars tillämpar. Den metoden bygger på hur mycket fastigheten minskar i värde när skogsbruk inte längre får bedrivas, plus ett påslag på 25 procent.

    ”Blir ett formellt skydd”

    Men om markägaren är tålmodig och ihärdig kan ersättningen med Kammarkollegiets nya metod bli högre än den gängse. Om skogsägaren lämnar in en ny avverkningsanmälan vart femte år och en får ny omgång ersättning vart femte år, så visar ATL:s beräkningar att den totala ersättningen är större efter 21 år.

    – Det är ingen bra situation att man ska söka ny ersättning vart femte år utan att det blir ett formellt skydd, säger Henrik Malmberg.

    Samtidigt som rättprocessen pågår i mark- och miljödomstolen håller Skogsstyrelsen på att utreda vilken ersättning markägare vid nekat tillstånd till avverkning i fjällnära skogar ska få.

    – Förhoppningen är att styrelsen kan fatta ett beslut om hur ersättningen ska hanteras senare i vår, säger Marie Larsson-Stern, ordförande i Skogsstyrelsens styrelse, till ATL.

    Avverkning i fjällnära skogar

    I området närmast fjällen får du inte avverka utan tillstånd av Skogsstyrelsen. Tillstånd behövs vid föryngringsavverkning, vid så kallad fjällskogsblädning och vid avverkning för annat ändamål än virkesproduktion. Du behöver inte tillstånd för röjning och gallring som främjar skogens utveckling.

    Totalt finns det 1 197 miljoner hektar fjällnära produktiv skogsmark i Sverige. Av den är 52 procent formellt eller frivilligt skyddad.

    Förra året ansökte 232 markägare om tillstånd att föryngringsavverka 3 194 hektar fjällnära skog.

    Källa: Skogsstyrelsen.

    LÄS OCKSÅ: Snörik vinter orsaker problem för skogsbrukareLÄS OCKSÅ: Mer död ved kvar efter avverkningLÄS OCKSÅ: Får rätt om avverkning efter rapport om ugglor

    Till toppen