Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 6 december 2019

    ”Många skiften är bara 10 meter breda”

    Stumsnäs, Rättvik

    Synen på omarrondering av ägosplittrad mark har blivit mera positiv i Dalarna. Nu inleds arbetet med att skifta mark på 2 000 hektar i Stumsnäs i Rättviks kommun.

    FOTO: Mostphotos

    En tredjedel av den produktiva skogsmarken i Dalarna är ägosplittrad. Skogsägarna i länet var inte förtjusta i 1800-talets storskifte och har därför behållit sina små skogsskiften.

    Därefter har man fortsatt att dela dem mellan barnen, vilket ökat ägosplittringen.

    – Många skiften är 10 meter breda och flera kilometer långa, berättar Anita Lundmark, koordinator på länsstyrelsen i Dalarna.

     Många små skiften på kartan. Vissa så små att de knappt syns och det är svårt att bruka skogen på ett bra sätt.
    Många små skiften på kartan. Vissa så små att de knappt syns och det är svårt att bruka skogen på ett bra sätt. FOTO: Mari Nälsén

    Omarrondering

    Omarrondering innebär att marken på en fastighet samlas i större områden som hänger samman, i stället för i många små skiften. All mark värderas och nya gränser dras upp för att ge en sammanhållen och lätthanterlig struktur.

    Skillnaden i värde mellan det nya markinnehavet och det gamla regleras med pengar.

    Markägare kan också välja att helt avstå sin mark, att minska sitt markinnehav eller att öka sitt markinnehav, beroende på vad man har för mål med sin fastighet.

    Källa: Lantmäteriet

    Problemen till trots har det varit svårt att få till omarrondering i Dalarna fastän försök gjorts.

    – Det har gått väldigt trögt, berättar Therese Holmquist, projektledare på länsstyrelsen.

    Men sedan ett nytt arbetssätt togs i bruk i början av 2018 har det börjat hända saker. Det bygger på frivillighet och delaktighet hos berörda skogsägare.

    – När vi får indikationer från ett område på att det finns intresse för omarrondering, hör vi av oss och frågar om vi får komma och prata om vad markägarna vill med sin mark, berättar Anita Lundmark.

     Martin Persson, Therese Holmqvist och Anita Lundmark på länsstyrelsen i Dalarna.
    Martin Persson, Therese Holmqvist och Anita Lundmark på länsstyrelsen i Dalarna. FOTO: Mari Nälsén

    Tre byar går vidare

    Ett par förutsättningslösa möten genomförs innan skogsägarna får avgöra om de vill inleda ett förarbete inför omarrondering. Hittills har tre byar valt att gå vidare med ett sådant, medan två har avstått.

    Förarbetet bekostas av länsstyrelsen och sker i samarbete med berörda skogsägare, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och den aktuella kommunen. Det pågår i ett och ett halvt till två år och under tiden inventeras området.

    – Det är ett bra tillfälle att samla kunskap och information om området, säger Anita Lundmark.

    Under förarbetet kan mark­ägarna framföra önskemål om var och hur de vill samla sina skiften och om de vill ha möjlighet att köpa till eller sälja av mark.

    Ansökte i våras

    De byar som har valt att gå vidare med ett förarbete är Stumsnäs och Gulleråsen, båda i Rättviks kommun, och Romarheden/Hole i Malung-Sälens kommun.

    – Stumsnäs lämnade in sin ansökan våren 2019 och Guller­åsen kommer att göra det nu i december. I Romarheden/Hole är man bara i början av förarbetet och där har markägarna ännu inte bestämt sig. Om de vill lämna ansökan blir det först i slutet av 2020, berättar Martin Persson, nyanställd projektledare.

    När ansökan lämnats prövar Lantmäteriet om det finns båtnad, det vill säga om omarronderingen lönar sig. Det görs även en opinionsprövning där motståndet bland berörda markägare mäts.

    När Lantmäteriets prövningar är klara och inga hinder föreligger, fattas beslut om att genomföra en omarrondering. Beslutet kan överklagas under fyra veckors tid därefter.

    – Den 19 november blev ansökan godkänd för Stumsnäs. Det var ingen som överklagade beslutet och det har aldrig tidigare hänt, berättar Therese Holmquist.

    Nöjda med arbetssättet

    Lantmäteriet uppskattar att det tar fyra år att genomföra förrättningen.

    – De behöver tre barmarks­säsonger på sig att genomföra fältarbeten, berättar Anita Lundmark.

    Hon och hennes kolleger på länsstyrelsen känner sig nöjda med det nya arbetssättet som visat sig fungera bra.

    – Det har kommit indikationer på att flera byar är intresserade av att vi kommer dit och pratar om omarrondering. Bland annat från en grannby till Stumsnäs, vilket är extra roligt eftersom det var där vi började, säger Therese Holmquist.

    Skifte tar flera år

    1. Markägare visar intresse, till exempel genom att kontakta länsstyrelsens projektledare.

    2. Länsstyrelsen genomför förutsättningslösa möten i den aktuella byn. Detta tar normalt sett två till fem månader.

    3. Markägare beslutar om de vill påbörja ett förarbete eller inte.

    4. Förarbetet pågår under 14–20 månader. Inventering av kulturmiljöer, höga naturvärden och sociala värden genomförs. Beskrivning av samägor, allmänningar med mera tas fram. Finns det behov av nya vägar? Ett tiotal markägarmöten genomförs också, liksom enskilda önske­målsdagar för de mark­ägare som vill.

    5. Berörda markägare beslutar om att lämna in ansökan om omarrondering eller att avstå.

    6. Lantmäteriet prövar båtnad och opinion. Om villkoren är uppfyllda fattas beslut om omarrondering, överklagan ska ske inom fyra veckor från beslutet.

    7. När beslutet vunnit laga kraft startar förrättningen och pågår omkring fyra år.

    8. Utvärdering av processen görs inom sex månader efter avslutad förrättning.

    9. Markägarnas nöjdhet utvärderas ungefär fem år senare.

    Källa: Länsstyrelsen i Dalarna

    Relaterade artiklar

    Till toppen