Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 24 augusti 2017

    Nedåtgående spiral för tallen

    I län med låg andel tallskog är viltskadorna som störst. Samtidigt är återbeskogningen med tall som lägst i dessa län, vilket ger en nedåtgående spiral för tallen.

     I Örebro klarar sig tallarna bäst från viltskador, i Halland sämst. I Norrbotten återbeskogas högst andel av den magra marken med tall, i Skåne är andelen lägst.
    I Örebro klarar sig tallarna bäst från viltskador, i Halland sämst. I Norrbotten återbeskogas högst andel av den magra marken med tall, i Skåne är andelen lägst. FOTO: Birgitta Sennerdal

    Andelen tallstammar med färska viltskador varierar från 6 procent i Örebro län till 19 procent i Halland, enligt Skogsstyrelsen senaste älgbetesinventering, Äbin.

    För flera län syns en förbättring senaste året. Framför allt gäller det Blekinge där 28 procent av tallarna hade färska skador vid förra inventeringen. Men trots en minskning med 10 procentenheter är det fortfarande färska skador på 18 procent av tallarna, näst mest i landet. Förbättringar syns också för Kronoberg och Västernorrland, men även där ligger andelen skadade stammar fortfarande runt 10 procent.

    Mål att sju av tio stammar är oskadade

    I Skogsstyrelsens viltskadepolicy, som nu är ute på remiss, är målbilden maximalt 2-5 procent färska skador under ett år. Det krävs för att nå skogsbrukets mål på att sju av tio stammar ska vara oskadade när de nått över fem meters höjd.

    I flera län ökar också skadorna. Det gäller till exempel Uppsala, men framför allt Halland som hade 11 procent färska skador i föregående inventering, och nu alltså 19 procent.

    Andelen färska betesskador följer grovt andelen tallskog i länet, fast omvänt – en låg andel tall ger hög andel skador och vice versa.

    Betesskador värst i Blekinge och Halland

    Blekinge och Halland, som ligger i topp vad gäller färska viltskador, har bland de lägsta andelarna tallskog av den produktiva skogsmarken. Gävleborg, Västerbotten och Dalarna har hög andel tallskog och där ligger skadorna på 7-8 procent. Ett undantag är Norrbotten som med 59 procent tallskog är Sveriges talltätaste län. Ändå hade Norrbotten i den senaste inventeringen 11 procent skador.

    Det finns också ett samband mellan andelen tallskog i länet och hur stor andel som återbeskogas med tall. I Norrbotten återbeskogas 91 procent av den magra marken med tall och i Dalarna är motsvarande siffra 87 procent. I Skåne, Blekinge och Halland är andelen tallskog på den produktiva skogsmarken 9-16 procent, lägst i landet. Och mindre kommer den att bli framöver eftersom bara 3-9 procent av den magra marken återbeskogas med tall.

    Avlägset mål

    Enligt remissversionen av Skogsstyrelsen viltskadepolicy ska 100 procent av tallmarkerna återbeskogas med tall.

    Sammantaget innebär utvecklingen en nedåtgående spiral för tallen. I områden med lite tall är skadetrycket som högst, samtidigt som återplanteringen av tall är som lägst. Och även om nuläget är långt i från riktvärdet för färska skador så är målet ännu mer avlägset vad gäller återbeskogning med tall på tallmark.

    LÄS MER: Fortsatt stora betesskador i NorrlandLÄS OCKSÅ: Ljusning för tall i SvealandLÄS OCKSÅ: 2017 blir ett rekordårLÄS OCKSÅ: Fler veterinärer får en erinran

    Relaterade artiklar

    Till toppen