Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 9 oktober

    Naturvårdsverket: ”Ersättningsmark är en bra affär”

    Ersättningsmark vid skydd av skog är en bra affär, tycker Naturvårdsverket. Skogsbolagen, som fick 50 procent mer mark i utbyte för skog som skulle ha varit svår att bruka på grund av certifieringen, är också nöjda.

    2010 flyttades 100 000 hektar produktiv skogsmark från Sveaskog till ett eget bolag, ESAB, för att användas i byten med bolag och kyrkan vid bildandet av nya reservat. 2017 gjordes de sista bytena, och Naturvårdsverket är odelat positiva i sin utvärdering av projektet: Bytena gav stora tidsvinster, det var mycket billigare och dessutom är skogsägarna nöjda.

     – Att det räckte till mindre än planerat beror på kvaliteten på den mark Sveaskog valde ut till paketet, säger Claes Svedlindh.
    – Att det räckte till mindre än planerat beror på kvaliteten på den mark Sveaskog valde ut till paketet, säger Claes Svedlindh.

    Från förslag om utbytesmark till slutförande tog det tio år. Enligt er själva skulle det tagit åtta år att skydda samma areal med ordinarie process. Det låter inte som någon större tidsvinst?

    Regeringen tog beslut 2010, sen tog det några år att identifiera och värdera lämpliga markområden och så försenades arbetet av stormarna Hilde och Ivar. Huvuddelen av bytena gjordes under 2013-2014, det gick fort i början och tog sedan tid att komma i mål med de allra sista områdena, säger Claes Svedlindh, chef på Naturvårdsverkets Naturavdelning.

    Ni uppger också att bytena var 5 miljarder kronor billigare än ordinarie process med ekonomisk ersättning för reservaten. Har ni räknat in intäktsminskningen för Sveaskog och virkesbortfallet för industrin i kostnaderna?

    – Ur vårt perspektiv är ersättningsmark ett mycket kostnadseffektivt sätt för att skydda skog och nå arealmålen. SLU har för övrigt fått i uppdrag att göra en djupare utvärdering av paketet, framför allt ekonomiskt.

    Bra växelkurs

    För 100 000 hektar produktiv skogsmark fick staten 64 500 hektar skyddad skog. Det innebär att bolagen och kyrkan fick drygt 1,5 hektar för varje hektar de bytte in. Det låter som bra växelkurs för dem?

    Att det räckte till mindre än planerat beror på kvaliteten på den mark Sveaskog valde ut till paketet. En hel del var lågproduktiv med myrmark och mycket impediment. Det var mycket diskussioner om det i början, säger Claes Svedlindh.

    Höll mycket av den mark bolagen bytte in nyckelbiotopskvalitet?

    – Ja, det skulle jag säga, nyckelbiotopskvalitet eller mark med naturvärden i samma omfattning som när vi annars bildar naturreservat.

    Så de inbytta skogarna hade ändå inte kunnat avverkas på grund av certifieringen?

    Flera bolag hade väldigt stor andel skog med höga naturvärden. Det gäller ju även mindre skogsägare. Det är också därför vi har haft extrapengar för nyckelbiotopsrika brukningsenheter under 2018, och de pengarna har gått åt.

    Mest skydd i norr

    85 procent av de reservat som ni bytt till er ligger norr om Dalälven, och där finns redan det mesta av den skyddade arealen i Sverige. Men enligt rödlistan finns majoriteten av de hotade arterna i södra Sverige. Är det då effektivt att skydda ännu mer skog i norr?

    I norr finns stora sammanhängande arealer med kontinuitetsskogar som aldrig brukats och därför har inte satsningen på dessa områden varit fel. Ägarstrukturen gör det svårare att genomföra ett bytesmarkspaket i södra Sverige, även om det förstås skulle vara önskvärt. Man kan inte heller bara räkna antalet arter på rödlistan och det är inte säkert att alla arter där skyddas bäst i reservat, de kan till exempel vara kopplade till någon typ av brukande. Men det här med skillnaden inom landet är något vi måste ta hänsyn till generellt när vi tittar framåt, och det blir också en effekt av den nya reviderade strategin för skydd av skog.

    Finns det några planer på nya paket för inbyte av skog?

    – Nej, inga konkreta planer vad jag vet. Allianspartierna hade förslag om det inför valet, så frågan kommer säkert att diskuteras mer de närmaste åren.

     10 år efter förslaget från skogsbolagen och kyrkan har 100 000 hektar av Sveaskogs mark bytts mot 65 000 hektar reservat, varav 85 procent norr om Dalälven. "Ett tidseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt sätt att skydda skog", anser Claes Svedlindh.
    10 år efter förslaget från skogsbolagen och kyrkan har 100 000 hektar av Sveaskogs mark bytts mot 65 000 hektar reservat, varav 85 procent norr om Dalälven. "Ett tidseffektivt och ekonomiskt fördelaktigt sätt att skydda skog", anser Claes Svedlindh.

    Ersättningsmark genom ESAB

    2007 skickar skogsbolagen och kyrkan en begäran till regeringen om ersättningsmark vid avsättning av naturreservat. Tidigare har stora skogsägare inte kunnat få ersättningsmark.

    2010 Riksdagen tar 100 000 hektar produktiv skog av Sveaskogs mark (motsvarande 3 procent av innehavet) och lägger i ett eget bolag, ESAB, för att använda vid inbyten av 80 000 hektar produktiv skog på bolagsmark som ska bli naturreservat.

    2017 Den sista ersättningsmarken används för att byta in mark.

    Ersättningsmarken gav 456 nya naturreservat och skydd för 64 500 hektar produktiv skogsmark, varav cirka 85 procent norr om Dalälven.

    Den inbytta marken värderas till cirka 3,7 miljarder kronor, det vill säga motsvarande 56 866 kronor per hektar. Enligt LRF Konsult Skogsbarometer 2017 var hektarpriset på skog i Mellersta Sverige cirka 60 000 hektar. I Norra Sverige var det 26 315 kronor per hektar.

    Bergvik bytte mest

    Bergvik bytte in 24 829 hektar till ett värde av 1 604 miljoner kronor

    SCA, 18 851 hektar, 1 017 miljoner kronor

    Holmen, 10 843 hektar, 641 miljoner kronor

    Allmänningeskogar, sex stycken i Norrbotten, 4 936 hektar, 91 miljoner kronor

    Kyrkan, åtta olika stift, 2 604 hektar, 260 miljoner kronor

    Till toppen