Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 23 april 2018

    Sveaskog räknar med lönsam hållbarhet

    Sveaskog tar ett nytt grepp för att synliggöra skogens dolda värden. Genom en ny beräkningsmodell vill bolaget skaffa verktyg som hjälper till att bruka skogen på ett hållbart sätt.

    Den nya beräkningsmodellen kallas flerdimensionell hållbarhetsredovisning och är framtagen av den välkände miljöekonomen Pavan Sukhdev. Han har lett ett FN-arbete med inriktning på gröna räkenskaper och har också utvecklat systemet The Economics for Ecosystems and Biodiversity, TEEB, som ger ekosystemtjänster och biologisk mångfald ekonomiska värden.

    – Sveaskog kom i kontakt med Pavan Sukhdev för ett par år sedan. Vi har valt att analysera vår verksamhet enligt den här beräkningsmodellen som han tagit fram för att skaffa oss ett verktyg för vårt eget hållbarthetsarbete. Det här är en modell som används internationellt av flera stora företag, säger Lena Sammeli, hållbarhetschef vid Sveaskog till ATL.

     Genom att synliggöra skogliga värden som tidigare varit svåra att mäta, vill Sveaskog utveckla sitt arbete med att bedriva ett hållbart skogsbruk. (Bilden är tagen i ett tidigare sammanhang.)
    Genom att synliggöra skogliga värden som tidigare varit svåra att mäta, vill Sveaskog utveckla sitt arbete med att bedriva ett hållbart skogsbruk. (Bilden är tagen i ett tidigare sammanhang.) FOTO: Ulla-Carin Ekblom/Sveaskog

    Vill utveckla hållbarhetsarbete

    Initiativet till det nya sättet att analysera bolagets värde är Sveaskogs eget.

    – Vi gör det här för att vi har en ambition att ta ett steg framåt. Vi vill vara ledande på hållbart företagande i vår bransch och vi tror att det här sättet att försöka mäta Sveaskogs fulla värde kommer att hjälpa oss att utveckla vår hållbarhetsstrategi. Vi kommer också att använda den här modellen som ett kommunikationsverktyg för att berätta om vår verksamhet, säger Lena Sammeli.

    Hon menar att beräkningsmodellen kan hjälpa till att visa att Sveaskog är en hållbar och trovärdig aktör.

    – Vi märker att hållbarhetsarbete efterfrågas allt mer bland våra kunder. Nu kan vi visa att vi lyfter fram de här värdena för att göra dem mer synliga och kommunicerbara. Det är där vi ser att affärsnyttan finns.

    Beräkningsmodellen är viktig för bolagets utveckling.

    – Den här analysen är till för att belysa mervärden för samhället som tidigare varit osynliga men som är av stor betydelse i vårt hållbarhetsarbete då vi fångar upp negativ och positiv påverkan i bolaget och verksamheten. Vi ser ett tveklöst värde för våra kunder att vi kan redovisa vår påverkan på ett genomgripande sätt och därigenom stärker det affärerna och lönsamheten, förklarar hon.

     Diagrammet visar Sveaskogs värde i miljarder kronor. Enligt den nya beräkningsmodellen har naturkapitalet som skogen representerar ett stort ekonomiskt värde.
    Diagrammet visar Sveaskogs värde i miljarder kronor. Enligt den nya beräkningsmodellen har naturkapitalet som skogen representerar ett stort ekonomiskt värde.

    Modellen synliggör Sveaskogs verksamhet i de fyra kategorierna finansiellt kapital, socialt kapital, humankapital och naturkapital. Det finansiella kapitalet omfattar det traditionella rörelsekapitalet, men även sådant som bolagets skatter, avskrivningar, räntor och förädlingsvärde. Det sociala kapitalet beskriver exempelvis rekreation, bärplockning, jakt, fiske eller vägnät som Sveaskogs marker bidrar med, medan humankapitalet omfattar Sveaskogs medarbetare och deras kompetensutveckling och friskvård. Naturkapitalet innefattar bland annat hur bolagets skog och brukande påverkar vattnets kretslopp och avrinning liksom trädens förmåga att binda koldioxid.

    – En bekräftelse under arbetet med modellen har varit att värdet av den växande skogens koldioxidinbindning är väldigt högt. Det visar också att vårt sätt att sköta skog genom avverkning och återplantering innebär något positivt eftersom tillväxten främst sker i yngre och medelålders skog. Det har också varit spännande att se skogens vattenreglerande effekt kan åsättas ett så stort ekonomiskt värde, säger Lena Sammeli.

     Lena Sammeli, hållbarhetschef vid Sveaskog.
    Lena Sammeli, hållbarhetschef vid Sveaskog. FOTO: Emil Nordin/Sveaskog

    Tror på ökad lönsamhet

    Hon betonar att den här analysen bara är den första, det kommer att vara nödvändigt att utvärdera och upprepa beräkningarna.

    – Vi ska gå igenom vilka delar vi behöver fokusera mer på och var det behövs kompletteringar, det gäller inte minst hur vi ska få bättre mått på utvecklingen av den biologiska mångfalden, men vi tror att den här modellen både hjälper oss att öka lönsamheten i företaget och förstärka naturvärdena i våra skogar. Jag hoppas också att fler företag tar steget och tittar på det här så vi kan lära av varandra, säger Lena Sammeli.

    LÄS MER: Full huggning ger klirr i statens kassaLÄS MER: Stadsnära skog för 30 miljonerLÄS MER: Sunpine bygger ny fabrik

    Relaterade artiklar

    Till toppen