Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 18 januari

    Miljonsatsning på bättre skogsbruksplaner

    Skogsägarnas Forskningsfond satsar en knapp miljon på att utveckla skogsbruksplanerna med hjälp av befintlig digital data.

     ”Vi vill dra nytta av all data som kommer från olika källor och göra den användbar för skogsägarna”, säger Paul Christensson.
    ”Vi vill dra nytta av all data som kommer från olika källor och göra den användbar för skogsägarna”, säger Paul Christensson. FOTO: Johanna Norin

    – En bra skogsbruksplan är skogsägarens viktigaste verktyg för att sköta sin skog.

    Det säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna. Och nu är tanken att planerna ska bli både bättre och lättare att hålla uppdaterade. Med en satsning på en knapp miljon kronor från Skogsägarnas Forskningsfond, som disponeras av LRF Skogsägarna, ska Skogforsk under knappt två år se över möjligheten att utveckla planerna.

    Finns mycket data

    Forskningsprojektet leds av Erik Willén:

    – Planerna har ju inte utvecklats mycket sen 1980-talet, och det är en ganska stelbent hantering. Det görs uppdateringar eller framräkningar vart tionde år och i bästa fall har vissa delar digitaliserats. Men genom att använda redan befintlig digital data skulle planerna kunna bli både bättre och hållas kontinuerligt uppdaterade, säger han.

     ”Planerna har ju inte utvecklats mycket sen 1980-talet, och det är en ganska stelbent hantering”, säger Erik Willén.
    ”Planerna har ju inte utvecklats mycket sen 1980-talet, och det är en ganska stelbent hantering”, säger Erik Willén. FOTO: Skogforsk

    I dag finns mycket data från fjärranalys som laserskanningen och från skördarna.

    – Vi vill utveckla metoder att använda skördardata för att ajourhålla planerna, till exempel genom att registrera lämnad hänsyn. Dessutom kan skördardata från avverkande bestånd användas för att göra framräkningar av intilliggande bestånd.

    Skördardata kan även användas för att göra beräkningarna mer exakta i det program, Heureka, som används för att göra framräkningar av skogens utveckling.

    Användarvänligt

    Exakt hur det färdiga resultatet blir är svårt att säga, säger Paul Christensson, men helt klart är att digitaliserade skogsbruksplaner är här för att stanna.

    – Vi behöver göra all data som redan finns användbar för skogsägarna. Sen handlar det också mycket om att göra det användarvänligt. Eftersom jag också har jordbruk kan jag jämföra med utvecklingen där. För några år sen fick man nästan vara glad om man fick ut något ur systemen som används för precisionsjordbruk, men utvecklingen har gått mycket snabbt och nu är de väldigt lätta att använda.

    – På sikt tror jag vi får se en utveckling där skogsbruksplanen är en bas som skogsägaren kan bygga ut med olika moduler eller abonnera på tilläggstjänster till. Det kan exempelvis vara beräkningsprogram som kan visa scenarios för utvecklingen på beståndsnivå vid val av olika trädslag och skötselmodeller eller automatiska uppdateringar från laserskanningen, avslutar han.

     Genom att dra nytta av data som redan produceras med fjärranalys eller i skördarna kan skogsbruksplanerna bli både bättre och lättare att ajourhålla.
    Genom att dra nytta av data som redan produceras med fjärranalys eller i skördarna kan skogsbruksplanerna bli både bättre och lättare att ajourhålla. FOTO: ROLF SEGERSTEDT

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen