Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 22 december 2016

    Mer bioenergi från skog med rätt metod

    Traditionen i Sverige med att låta granris ligga kvar efter avverkning på hygge över sommaren innan det forslas bort, kan vara ett sämre val ur energi- och miljösynpunkt än att ta det till vara direkt, visar ny avhandling.

    FOTO: Daniel Nilsson, Linnéuniversitetet

    Bengt Nilsson, doktorand vid Linnéuniversitetet inom skogsindustriella produktionssystem, har jämfört den traditionella hanteringsmetoden, brunrisskotning, där granris ligger kvar efter avverkning, med den nyare metoden grönrisskotning.

    I avhandlingen ”Uttag av skogsbränsle – hanteringens och lagringens inverkan på grotens bränslekvalitet, samt biomassaförluster i skogen”, har han kommit fram till att det finns en skillnad i bränslekvalitet mellan de båda metoderna. Men skillnaderna är så små att andra faktorer påverkar bränslekvaliteten mer.

    Så här ser svensk skogsbränslehantering generellt ut i korta drag;

    Över sommaren torkar det avverkade granriset när det ligger kvar i skogen och ju torrare biobränslematerial, desto bättre betalar värmeverken. Samtidigt vill värmeverken slippa barren i förbränningsanläggningarna. För skogen är dessutom de näringsrika barren bra om de får ligga kvar efter avverkning.

    Men i dag tänjer det svenska skogsbruket på detta. Det kan vara att det är en liten avverkning som blir mindre lönsam att hämta senare, det kan också vara faktorer som att marken kan frysa och att man därför väljer att ta ut riset med en gång.

    Andra faktorer viktigare

    – Det finns en skillnad mellan brunrisskotning och grönrisskotning, men den är liten. Andra faktorer än hanteringen påverkar mer. Det har visat sig att brunrisskotning från ett hygge kan vara väldigt lik grönrisskotning från ett annat, när vi jämför bränslekvalitet.

    Skillnaden i bränslekvalitet kan alltså vara större mellan olika hyggen än om groten skotats färsk eller efter att den har torkat. Brunrisskotning lämnar heller inte kvar så mycket av de näringsrika barren som man tidigare trott.

    – Det här påverkar utvecklingen av ny teknik. Den teknik vi har idag bygger på de avverkningsmetoder som används. Men om bränsleskörden integreras med avverkningen så skulle samma maskiner kunna användas och andra maskiner rationaliseras bort.

    Minskade kostnader

    – Det skulle ge minskade kostnader och eventuellt ökat grotuttag från enskilda hyggen, eftersom man skulle kunna göra uttaget när det passar bäst ur logistisk, ekonomisk och skogligt perspektiv, tillägger Bengt Nilsson.

    Eftersom den svenska skogen står för en stor del av vår energitillförsel och minskar utsläppen av koldioxid, kan det av miljösynpunkt vara bättre att göra grotuttaget tidigt.

    – Att ersätta fossila bränslen med skogsbränslen ersätter inte bara utsläppen av fossil koldioxid. Det kan samtidigt förhindra koldioxidutsläpp orsakat av att grenar och toppar annars skulle ligga kvar och förmultna.

    Relaterade artiklar

    Till toppen