Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 28 juni

    ”En inventering kan aldrig bli rättssäker”

    Avsättning frivilligt eller mot ersättning, annars registreras inte nyckelbiotopen. Det föreslår LRF Skogsägarna.

     – Vad är behovet av kartläggning om en tredjedel av marken redan är tagen ur bruk och man vet att effekten blir att ännu mer mark tas ur bruk, undrar Sven Erik Hammar.
    – Vad är behovet av kartläggning om en tredjedel av marken redan är tagen ur bruk och man vet att effekten blir att ännu mer mark tas ur bruk, undrar Sven Erik Hammar. FOTO: Ann Lindén

    Sven Erik Hammar, ordförande för LRF Skogsägarna, ser två stora brister i Skogsstyrelsens nya metod för inventering av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige.

    – Främst att det inte är rättssäkert, men också att de inte höjt nivån för vad som ska klassas som nyckelbiotop.

    – De har gjort ändringar som höjer objektiviteten, men det är inte där rättssäkerheten sitter. Den sitter i hur enskilda drabbas, och det måste åtgärdas.

    Skog blir värdelös

    Enligt LRF Skogsägarna kan Skogsstyrelsens nya metodik innebära att skogsmark för 30 miljarder kronor blir värdelös genom att virket inte går att sälja till certifierade köpare.

    – Skogsstyrelsen kan inte bara ducka bakom att nyckelbiotoper inte innebär ett avverkningsförbud. Myndigheten har också ett ansvar när de ser vilka effekter det får, säger han och fortsätter:

    – Det behövs reformer även inom certifieringen. Men de har haft långa diskussioner utan att komma fram till något, det måste myndigheten se och ta hänsyn till.

    Vilken inventeringsmetod föreslår ni i stället?

    – Det går aldrig att göra en inventering rättssäker, det ingår alltid bedömningar och man sätter tröskelvärden, säger Sven Erik Hammar.

    Frivilligt

    LRF Skogsägarna föreslår i stället att nyckelbiotoper antingen avsätts frivilligt eller ges formellt skydd mot ersättning. Om skogsägaren inte är intresserad av något av alternativen ska området inte heller registreras som en nyckelbiotop.

    Hur går det då med Skogsstyrelsens insamling av kunskapsunderlag?

    – Sen begreppet nyckelbiotop skapades på 1990-talet har mycket ändrats. I dag är 30 procent av skogsmarken redan tagen ur produktion på olika sätt. Vad är behovet av kartläggning om en tredjedel av marken redan är tagen ur bruk och man vet att effekten blir att ännu mer mark tas ur bruk?

    Enligt Sven Erik Hammar behöver två övergripande frågor tas in i nyckelbiotopsdebatten: Hur rättssäkerheten garanteras för den enskilde och hur mycket skog som ska tas ur bruk.

    – När vi ska ställa om till bioekonomi behövs mer produktion, då måste vi vara rädda om den areal vi har, avslutar han.

    Relaterade artiklar

    Till toppen