Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 4 september

    Löneavtal: Pappers kräver löneökningar på 4 procent

    LO-förbundet Pappers bedömer att det finns ett stort utrymme för löneökningar och kräver därför lönelyft på 4 procent i kommande avtalsrörelse 2020.

    Det skriver Pappers i ett pressmeddelande på onsdagen.

     Pappers ordförande Pontus Georgsson.
    Pappers ordförande Pontus Georgsson. FOTO: Pappers

    ”Vi vill sända en signal till vår motpart. Det finns ett stort utrymme”, sade Pappers ordförande Pontus Georgsson vid en pressträff på onsdagen.

    Han sade att företagen i pappers- och massaindustrin gör stora investeringar i Sverige och har en god bedömning om den egna lönsamheten. Det finns också ett stort tryck från medlemmarna om att löneökningarna måste bli högre.

    Stefan Lundkvist, Pappers avdelningsordförande vid SCA i Munksund, fyllde i:

    ”Att pengarna finns i bolagen är helt klart. Vi är tvungna att ha en högre nivå för att säkra kompetensen. Vi har problem att både anställa och behålla personal, på grund av lönenivån. För våra medlemmar är det rimliga krav och helt i linje med vad vi också fick lokalt 2019”, sade han.

    Pontus Georgsson sade att det skett en snabb ökning av produktionen per arbetare i pappers- och massaindustrin samtidigt som lönerna för pappersarbetarna har släpat efter.

    ”Vi vill få gapet att stängas. Nu startar vi resan mot att stänga gapet. 4 procent är en rimlig löneökning för våra medlemmar. Det finns ett stort utrymme. Våra medlemmar kommer inte att nöja sig med att vi ligger i linje med vad vi gjorde 2017”, sade han.

    Inför föregående avtalsrörelse 2017 krävde LO löneökningar på 2,8 procent och avtalen gav sedan knappa 2,2 procent per år i ett treårigt avtal.

    Ska prata med LO

    Pontus Georgsson påpekade att det löneutrymme de ser på 4 procent gäller den egna branschen. Han sade att Pappers inte tagit upp sina krav med övriga LO-förbund, men att de kommer att ta med sig sina yrkanden till LO.

    ”Alla våra medlemmar jobbar i den konkurrensutsatta exportindustrin. Därför är det naturligt att vi har ett rejält inflytande i den process som leder fram till vad vi i LO kommer att kräva”, sade han.

    På frågan om varför Pappers väljer att gå ut med egna krav i inför kommande avtalsrörelse svarade Pontus Georgsson att de vill vara tydliga med att vad de vill och företräda sina medlemmar.

    ”Vi vill tidigt vara tydliga med vad vi anser att vårt utrymme är”, sade han.

    Han sade också att Pappers ställer upp på ordningen med industriavtalet, där den internationellt konkurrensutsatta industrins träffar avtal som sedan blir normerande för resten av arbetsmarknaden. Pappers är dock inte med i Facken inom industrin, som förhandlar fram de normerande avtalen, och de har heller ingen önskan att vara med.

    Pappers har runt 13 700 medlemmar verksamma i pappers- och massaindustrin.

    Industriarbetsgivarna: ”Saknar verklighetsförankring”

    Pappers krav på 4 procents löneökningar i kommande avtalsrörelse ”saknar fullständigt verklighetsförankring”.

    Det säger Per Hidesten, VD för Pappers motpart Industriarbetsgivarna, till Nyhetsbyrån Direkt.

    ”Detta utspel saknar fullständigt verklighetsförankring. Svensk massa- och pappersindustri verkar på en global marknad, där i princip all produktion exporteras. Den globala konjunkturen är helt avgörande för vår industri och nu ser vi att den viker. Vi har en väldigt tydlig avmattning och det finns de som menar att den går över till en lågkonjunktur. Vi har dessutom en väldigt svag produktivitetstrend”, säger han.

    Pappers ser ett utrymme för löneökningar i pappers- och massabranschen på 4 procent i kommande avtalsrörelse, en tydlig uppväxling från nuvarande avtal som ger knappa 2,2 procent per år. Per Hidesten talar i stället om en nedväxling.

    ”Vi har en väldigt oroande utveckling globalt, vilket kommer att vara grunden för förhandlingarna. Dessutom har vi många risker, som geopolitiska risker och brexit, och utöver det en svag produktivitetstrend. Detta gör att det kommer att krävs en nedväxling av löneökningstakten, för att kunna utveckla industrin och behålla jobben”, säger han.

    Relaterade artiklar

    Till toppen