Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 21 april

    Missnöjd trots klartecken för avverkning

    Nu har lavskrikorna försvunnit och Anders Göransson får avverka sin skog. Men han är inte nöjd med domen i Mark- och miljööverdomstolen för det.

     Lavskrikan har sedan 2015 klassats som livskraftig. Två år innan Anders Göransson anmälde att han ville avverka ett skifte på 10 hektar i ett område där det gjorts observationer av den tidigare rödlistade kråkfågeln.
    Lavskrikan har sedan 2015 klassats som livskraftig. Två år innan Anders Göransson anmälde att han ville avverka ett skifte på 10 hektar i ett område där det gjorts observationer av den tidigare rödlistade kråkfågeln. FOTO: Peter Nilsson/Mostphotos

    Efter flera års kamp har skogsägaren Anders Göransson i Vallsta fått klartecken att avverka. Tidigare observationer av lavskrikor i området har länge stoppat hans planer.

    Efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen är det enligt Skogsstyrelsen nu fritt fram att hugga de 10 hektar det handlar om eftersom det inte längre anses finnas några fåglar av arten i området. Men Anders Göransson är inte helt nöjd. Lavskrikan är inte längre rödlistad i Sverige och heller inte internationellt fridlyst, utan domen hänvisar till en paragraf i Artskyddsförordningen (se faktaruta) som säger att det förbjudet att skada eller förstöra fortplantningsområden och viloplatser för vilda fåglar:

    – Ska man gå efter domen går det inte att göra några åtgärder som skogsägare. Vilken skogsfågel har inte en viloplats eller fortplantningsområde i skogen? Hur ska man bedriva skogsbruk då? Svensk fågeltaxering ger en helt annan bild av hur det går för lavskrikan i den svenska skogen, säger han.

     Anders Göransson i Vallsta får nu efter många års kamp avverka sin skog. Några observationer av lavskrikor har inte gjorts där på länge, därför är det inget skyddsärende längre, menar Skogsstyrelsen.
    Anders Göransson i Vallsta får nu efter många års kamp avverka sin skog. Några observationer av lavskrikor har inte gjorts där på länge, därför är det inget skyddsärende längre, menar Skogsstyrelsen. FOTO: Privat

    Det var 2017 allt började. Anders Göransson ville då avverka 10 hektar av sin skog. Skogsstyrelsen sa nej med hänvisning till att det fanns lavskrikerevir i området och att dessa fåglar skulle skyddas. Myndigheten stödde sig bland annat på observationer från den lokala fågelklubben, som hävdar att det råder en tydlig och oroande utveckling för lavskrikan i området.

    Efter ett antal turer nådde målet Mark- och miljööverdomstolen. I december i fjol kom avgörandet. Rätten konstaterade att det inte står klart om lavskrikans fortplantnings- eller viloplatser hotas om Anders Göransson tar ned skogen, att det inte finns tillräckligt stöd för att förbjuda avverkningen samt att Skogsstyrelsen måste titta över frågan igen.

    Nu har Skogsstyrelsen kommit fram till att lavskrikorna lämnat skiftet där Anders Göransson vill avverka och att det därför inte finns någon anledning att stoppa någon avverkning. Enligt hans mening har det heller aldrig funnits något sådant skäl – det både finns och har funnits förhållandevis gott om lavskrikor i området, menar han.

    – Skulle jag säga till andra skogsägare att jag sett en lavskrika skulle de nog tro att jag blivit tokig. Det är inget ovanligt, det är som om en stockholmare skulle komma hem och berätta att han eller hon sett en duva, säger Anders Göransson och fortsätter:

    – Jag bad älgjägarna titta efter lavskrikor under en vecka i hösten 2016. Då gjorde de betydligt fler observationer och på fler ställen än vad fågelklubben rapporterat in till Artportalen och till Skogsstyrelsen.

    Men just där han önskat avverka sin skog finns det inga lavskrikor längre. Därför är det inte heller ett skyddsärende enligt Charlotta Ryd, Skogsstyrelsens distriktschef:

    – När vi fick tillbaka ärendet och gjorde en förnyad utredning visade det sig att det inte gjorts några observationer där under en längre tid, säger hon.

    Anders Göransson är inte den enda skogsägare som fått sin avverkning stoppad av lavskrikor. Ytterligare två väntar på besked från Skogsstyrelsen.

    – I de fallen har det gjorts observationer av lavskrikor, säger Charlotta Ryd.

    Betyder det att de inte får avverka?

    – Det ska vi titta på. Är det bara någon enstaka observation av en fågel, eller flera observationer av ett antal, är en sådan fråga. Vilken skog det handlar om är en annan.

    Skogen Anders Göransson kämpat så länge för att få avverka kommer hur som helst att få stå kvar en tid till.

    – Det är tjällossning nu, så det dröjer innan det går att göra något. Men jag ska prata med Billerud Korsnäs som jag brukar leverera till om när det passar in i deras planer, säger han.

    Lavskrika

    • Latinskt namn: Perisoreus infaustus. Norrbottens landskapsfågel.

    • Uppskattat antal i Sverige: 50 000 till 200 000 par. Rödlistad vid mätningarna 2005 och 2010 men sedan 2015 klassas arten som ”livskraftig”.

    • Utbredningsområde från norra Värmland och nordvästra Gästrikland och norrut. Lever i barr- och lövträdsmiljöer. Finns främst i skogar som till exempel inte slutavverkats, gödslats eller dikats.

    Källa: Artfakta

    Detta har hänt:

    2015: Några skogsägare i Hälsingland anmäler att de vill avverka till Skogsstyrelsen. Totalt rör det sig om 30 hektar på olika fastigheter nära Bollnäs.

    Juni 2016: Avverkningarna stoppas av Skogsstyrelsen efter yttrande från länsstyrelsen. Avverkningarna förbjuds eftersom de skulle störa fyra olika lavskrikerevir. Markägarna överklagar besluten tillsammans med Mellanskog och LRF.

    Juni 2017: Skogsstyrelsen ändrar sig och tillåter två av fem skogsägare att avverka.

    Oktober 2017: På hösten prövas de förbjudna avverkningarna i domstol. Mark- och miljödomstolen ger markägarna rätt. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket överklagar domen.

    April 2018: Mark- och miljööverdomstolen avgör frågan om det är länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen som ska besluta om att stoppa avverkningarna. De kommer fram till att Skogsstyrelsen har rätt att ta beslutet. Men det innebär att ärendet återvisas till Mark- och miljödomstolen för att pröva själva sakfrågan – hur Artskyddsförordningen ska tolkas i de här fallen.

    Augusti 2019: Mark- och miljödomstolen ger markägarna rätt. Varken Skogsstyrelsen eller Naturvårdsverket överklagar.

    November 2019: Birdlife Sverige ges rätt att överklaga domen – vilket de gör.

    December 2020: Mark- och miljööverdomstolen upphäver fyra stoppade avverkningar i lavskrikerevir. Skogsstyrelsen ska utreda ärendena igen.

    Källa: ATL

    Artskyddsförordningen

    I Artskyddsförordningen regleras både internationella överenskommelser och svenska fridlysningsregler. De internationellt fridlysta arterna finns i Artskyddsförordningens bilaga 1 och de svenska fridlysta arterna i bilaga 2.

    Alla vilda fåglar är berörda av de internationella reglerna, men för att underlätta det praktiska skogsbruket har vissa fågelarter pekats ut som prioriterade. Dessa återfinns i Skogsvårdslagens bilaga 4.

    Enligt 4 § första stycket 4 Artskyddsförordningen (2007:845) är det förbjudet att skada eller förstöra fortplantningsområden och viloplatser för vilda fåglar och vissa vilt levande djurarter.

    Förbudet i 4 § första stycket 4 Artskyddsförordningen avser, enligt Mark- och miljööverdomstolen, endast artens fort- plantningsområden och viloplatser, inte artens livsmiljö i dess helhet eller miljöer som är lämpliga biotoper för arten.

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Till toppen