Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 8 december 2016

    Lång väg från innovation till produkt

    Tänk dig att sälja ett nytt material som du inte riktigt vet egenskaperna på till användningsområden du inte riktigt känner till. Det är Åsa Eks uppdrag.

    Att forska fram och introducera nya material är inget för den otålige.

    – Nej, så är det. Men i Sverige finns ett stort förtroende för skogen och en framtidstro på fortsatta investeringar. Om vi ska få fram nya produkter måste vi börja nu, vi kan inte börja om tio år.

     – Om tio år har vi dotterbolag eller licensintäkter från olika aktörer inom vitt spridda sektorer. Det finns en fabrik för tillverkning av cellulosaskum och -sfärer i Sverige, hoppas Åsa Ek, vd på Cellutech.
    – Om tio år har vi dotterbolag eller licensintäkter från olika aktörer inom vitt spridda sektorer. Det finns en fabrik för tillverkning av cellulosaskum och -sfärer i Sverige, hoppas Åsa Ek, vd på Cellutech. FOTO: Ulf Aronsson

    Det säger Åsa Ek, vd på Cellutech som jobbar med att kommersialisera nya material från trä. Materialen har utvecklats av forskare vid kompetenscentrat Wallenberg Wood Science Center. I portföljen finns än så länge 14 olika patentfamiljer, varav fem hittills har börjat marknadsföras: Skummaterial och sfärer av cellulosa, magnetisk cellulosa, superhydrofoba (vattenavstötande) ytor och modifierad xyloglucan, en hemicellulosa som naturligt binder till cellulosafibrer.

    På en vanlig vattenavstötande yta rinner vattnet av. Banan i filmen har en superhydrofob yta som gör att dropparna behåller sin runda form och rullar ned som kulor.

    För en lekman kan det vara svårt att omedelbart se var de nya materialen kan användas.

    – Vi måste hitta applikationer där de gör något, eller löser ett problem, som de befintliga materialen inte gör, säger Åsa Ek. Vi siktar inte in oss på de största bulkprodukterna eftersom tillverkningskapaciteten ännu är låg och priset därmed högt.

    Det innebär att det kommer ta tid innan de nya produkterna ger avtryck i form av en högre efterfrågan på virke. Och allra först måste de hitta sin plats på marknaden. En demonstrationsprodukt som fick mycket uppmärksamhet var en cykelhjälm med ytterskal av fanér och med Cellutechs cellulosaskum som invändig dämpning.

     Som dämpmaterial i cykelhjälmar har cellulosaskummet svårt att konkurrera med billiga, fossilbaserade alternativ. Men hjälmen gav mycket uppmärksamhet för det nya materialet.
    Som dämpmaterial i cykelhjälmar har cellulosaskummet svårt att konkurrera med billiga, fossilbaserade alternativ. Men hjälmen gav mycket uppmärksamhet för det nya materialet. FOTO: Lennart Durehed

    Men att konkurrera med billiga skummaterial som frigolit kan väl knappast vara en framkomlig väg?

    – Vi hade egentligen aldrig tänkt oss att göra en hjälm, men den gav otroligt mycket respons och kontakter. Det finns många problem som företagen kanske inte skyltar med men gärna vill hitta lösningar på.

    – Andra skumplaster börjar mjukna redan vid 100 grader. Cellulosa smälter inte, men börjar missfärgas vid 170 grader. Cellulosa drar åt sig vatten men löses inte upp i vatten, till skillnad från en del andra material.

    Det är exempel på några unika egenskaper hos de nya materialen. Men det finns fler.

    – Många material håller för länge. I kosmetika, tandkräm och andra produkter används ofta mikrosfärer av plast som fyllnadsmaterial. Men mikrosfärerna hamnar till slut i vatten och hav där de inte bryts ned. USA har redan förbjudit mikrosfärer av plast och EU planerar ett förbud, och kanske kan de ersättas med nedbrytbara sfärer av cellulosa.

     Cellulosasfärerna är lätta och tunna som små såpbubblor, men kan samtidigt göras så starka och elastiska att det är svåra att krossa.
    Cellulosasfärerna är lätta och tunna som små såpbubblor, men kan samtidigt göras så starka och elastiska att det är svåra att krossa. FOTO: Ulf Aronsson

    Likadant är det med Cellutechs övriga produkter, det finns tänkbara användningsområden, men det gäller att Cellutech hittar de områdena, att kunderna hittar Cellutech och att de tillsammans kommer fram till hur de nya materialen kan anpassas och användas.

    – Mikrosfärerna i cellulosa kan göras med olika egenskaper vad gäller till exempel storlek, tjocklek, styrka, elasticitet och fuktupptagning. Vi måste komma fram till vad som passar var, ha processtyrning för de egenskaperna och kunna skala upp tillverkningen.

    Än så länge har Cellutech inga intäkter, men enligt Åsa Ek pågår diskussioner med ”flera tiotal” företag och hon ser förstås inget hellre än att något av samarbetena går i lås.

    – Forskning tar tid, kommersialisering tar tid. Skog är intressant som råvara för att bygga nya material, men det går inte att motivera användningen bara för att råvaran är grön. Vi vill hitta kunder som köper våra material för att de är unika, inte på grund av några politiska beslut.

    Fakta: Cellutech

    Start: 2013

    Antal anställda: 10

    Ägare: 24 forskare på WWSC, FAM (som ägs av Wallenbergsstiftelserna), Stora Enso, SweTree Technologies, Bergvik Skog, KTH Holding och Chalmers Ventures.

    Uppdrag: Kommersialisera nya material från trä som utvecklas vid WWSC.

    Produkter hittills: Cellufoam, cellulosasfärer, magnetisk cellulosa, superhydrofoba ytor samt xyloglucan.

    Relaterade artiklar

    Till toppen