Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 3 april 2017

    Kritik mot svenska skogsplanteringar i Lettland

    Svenska skogsägare får miljoner i stöd för att plantera skog på jordbruksmark i Lettland – men bondeorganisationerna rasar.

    Svenska skogsägare plockade på två år ut 10,8 miljoner kronor i EU-bidrag för att plantera skog på jordbruksmark i Lettland. Efter kritik från bondeorganisationer har stöden sänks, men skogsbolagen lobbar för att reglerna ska ändras tillbaka.

     Snabbväxande björk i raka rader. Under förra stödperioden gav EU bidrag till planteringen av Lettlands åkermark med stora belopp. Svenska skogsägare har fått miljoner, men nu vill böndernas organisationer bevara jordbruksmarken.
    Snabbväxande björk i raka rader. Under förra stödperioden gav EU bidrag till planteringen av Lettlands åkermark med stora belopp. Svenska skogsägare har fått miljoner, men nu vill böndernas organisationer bevara jordbruksmarken. FOTO: Börge Nilsson

    EU betalade ut 296,5 miljoner kronor för att plantera skog på åkermark och röja växande skog i Lettland under förra stödperioden 2007-2013. Mycket av pengarna gick till svenska skogsinvesterare, som nästan alltid får med jordbruksmark när de köper in mindre skogsfastigheter i Lettland.

    Dagstidningen Latvijas Avize listade i oktober 2016 de 50 största utländska ägarna av jordbruksmark i Lettland. Nästan vart tredje var ett skogsinriktat bolag ägt eller förvaltat av svenskar.

    Där fanns kooperativa Södra skogsägarna, Skogssällskapet, svenska godsägare, privatpersoner och stora och små aktiebolag.

    I en statlig databas som publiceras på nätet kan man från 2013 se vem som fått EU-bidrag utbetalade i Lettland och hur mycket.

    ATL har tagit fram hur mycket varje svensk ägare på topplistan fått för de sista två åren av den förra bidragsperioden (se längst ner i artikeln)

     En rosenbuske minner om att här legat ett övergivet torp. Nu har åker och hagar planterats igen.
    En rosenbuske minner om att här legat ett övergivet torp. Nu har åker och hagar planterats igen. FOTO: Börge Nilsson

    Plantera igen Lettland

    På två år blev det 10,8 miljoner kronor för skogsskötsel, som plantering och röjning. När även rent jordbruksstöd räknas in lyfte de 13 ägarna 15,7 miljoner kronor.

    Bidraget för hela stödperioden är förstås mycket större. Om lika många bolag sökt lika mycket stöd under sex år som de gjorde för de två år som ATL haft tillgång till, så har de svenska ägarna i grafiken härintill fått 32,4 miljoner för att röja och plantera igen Lettland.

     Maira Dzelzkaleja-Burmistre på bondeorganisationen Zemnieku Saeima tycker det är fel att plantera skog på jordbruksmark.
    Maira Dzelzkaleja-Burmistre på bondeorganisationen Zemnieku Saeima tycker det är fel att plantera skog på jordbruksmark. FOTO: Zemnieku Saeima

    ”Förlorat massor av jordbruksmark”

    Maira Dzelzkaleja-Burmistre, vice ordförande i bondeorganisationen Zemnieku Saeima, tycker politiken är felaktig.

    – De senaste tjugo åren har Lettland förlorat massor av jordbruksmark. Vi hade mer än 2,4 miljoner hektar. Nu har vi mindre än två miljoner. Vi vill tillbaka till två miljoner hektar och stöder inte längre skogsplantering.

    Förhandlat fram begränsningar

    Inför den nya stödperioden 2014-2020 har bondeorganisationerna förhandlat fram begränsningar.

    Den viktigaste är att ingen kan få planteringsbidrag för mer än tio hektar totalt under hela perioden.

    – Förr tog de stora bolagen, ofta med utländska ägare, nästan alla pengar. Nu kan de inte längre göra det, säger Maira Dzelzkaleja-Burmistre.

    Vill ha öppna landskap

    Precis som i Sverige vill lantbrukarna ha öppna landskap. De oroar sig också för landets självförsörjning vid en kris.

    – Vi tror att vi kommer att behöva vår jordbruksmark i framtiden.

    På privatskogsägarnas lobbyorganisation MIB försöker Arnis Muiznieks tvärtom förbättra villkoren för plantering.

    – Vi hoppas få bidrag för 20 hektar per bolag och vi vill höja gränsen för hur bördig marken kan vara. Idag kan man som mest plantera tall. Vi vill ha marker som passar för gran och björk, säger han.

    LÄS MER: Svenske skogsägaren Ramel: ”Vi bidrar till utvecklingen i landet”

    Har bara sökt röjningsbidrag

    Många av hans medlemmar är svenskar. Men alla skogsinvesterare bryr sig inte om att söka planteringsbidraget. Olle Sundin på Livlands Skog AB har bara sökt röjningsbidrag.

    – Vi planterar ändå, säger Olle Sundin som hellre skulle se förenklingar i landets skogslagstiftning.

    Planteringsbidraget är villkorat med detaljerade regler om hur arbetet ska utföras.

    – Då tycker vi det är bättre att få sköta det som vi vill.

    ”Onödigt stort”

    Dessutom anser Olle Sundin att bidraget är onödigt för stora svenska investerare.

    – En mindre lettisk markägare har mycket större behov av de här bidragen. Vi har andra ekonomiska möjligheter att se långsiktigt på vårt innehav, så för mig är det en gåta varför stora professionella markägare ska ha det här.

    De svenska skogsägare som fått mest EU-bidrag i Lettland

    Så valdes bolagen i undersökningen ut:

    När bolag på listan hade fler dotterbolag räknades även de bolagen in. Kända svenska bolag som inte fanns med på Top 50-listan lades till.

    l Greengold European Capital SA i Luxemburg, ägt av universitetet Harvard, räknades som svenskt eftersom både inköp och förvaltning sköts av Green­golds lettländs­ka bolag som ingår i den svenska Greengoldkoncernen.

    l SIA Foran Real Estate räknades som norskt trots att 29,4 procent av aktierna tillhör svenska SPP Pension & Försäkring AB. Norska Storebrand är huvud­ägare både till Foran och SPP.

    l Ikea äger också många skogsfastigheter i Lettland men fanns inte i Lettland när de bidrag som visas i tabellen söktes.

    Det här ger EU-bidrag:

    l Bidrag ges för gallring som höjer skogens ekonomiska värde, plantering av jordbruksmark, restaurering efter bränder och naturkatastrofer, när gråal byts mot gran eller björk, skogsbruk inom eller strax utanför Natura 2000-områden samt för vissa investeringar. Ett poängsystem ger pluspoäng vid bedömningen.

    Källor:

    Topplistan ”De 50 största utländs­ka ägarna av jordbruksmark i Lettland” publicerad i Latvijas Avize. Kontroll med ägarna eller deras företrädare eller Bolagsverket i Sverige.

    Nya regler sämre för stora bolag

    Under stödperionden 2007-2013 fick markägare i Lettland nästan 300 miljoner kronor i EU-bidrag för röjning och skogsplantering.

    152,5 miljoner kronor gick till plantering av jordbruksmark (70 % i stöd) och 144 miljoner till röjning och annan värdeförbättring (50 % i stöd).

    Under perioden 2014-2020 förbjuder nya regler plantering på dränerad jordbruksmark. Gränsen för hur god mark som får planteras har sänkts. Samma ägare får bara bidrag för 10 hektar under hela stödperioden. Dessutom har ett poängsystem införts där sökande får högre poäng om de är små och om projekten är småskaliga.

    Sammantaget missgynnar det stora bolag med utländska ägare. Intresset för att söka bidragen har minskat och diskussioner pågår om att liberalisera reglerna. Stora belopp är avsatta. För beskogning av jordbruksmark finns 95 miljoner kronor och för röjning och andra värdehöjande skogsåtgärder 203 miljoner.

    Källa: Jordbruksministeriet, Lettland

    LÄS MER: Gustaf Ramel svarar på lettiska kritiken

    Hör mer om kritiken i ATL TV!

    Relaterade artiklar

    Läs mer om

    Till toppen