Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 13 april

    Han lockar kråkorna i pass

    Hudiksvall.

    Kråkjakten är svår, kråkfåglar har skarp blick och är oerhört känsliga om omgivningen avviker från det normala vilket ställer höga krav på jägaren. Följ med på vårvinterjakt längs norrlandskusten med jägaren Charlie Sandin som vigt sitt liv åt lockjakt.

    I södra Sverige är sommaren på ingång medan det i Hudiksvall fortfarande ligger drivor av snö kvar. Dessutom har vädret under natten slagit om och fört med sig fler minusgrader, frisk vind och små piskande snöflingor som yr trots att vi befinner oss i en vårmånad.

    – Vi får se vad kråkorna tycker om det här, funderar Charlie Sandin.

    – Det brukar vara bättre om det är lite mer vårlikt ute.

     En skatas ångesskrik, en kajas läte eller en kråkas kraxande. Det finns en lockpipa för alla läten och de bidrar med alla med någonting.
    En skatas ångesskrik, en kajas läte eller en kråkas kraxande. Det finns en lockpipa för alla läten och de bidrar med alla med någonting. FOTO: Mari Nälsén
     Till en början var Flat coated retrievern Lizzie arbetslös men ju längre morgonen gick desto fler kråkor blev det att apportera.
    Till en början var Flat coated retrievern Lizzie arbetslös men ju längre morgonen gick desto fler kråkor blev det att apportera. FOTO: Mari Nälsén

    Han och jaktkamraten Askur Einarsson hissar upp en berguv i plast på en stör och fäster den i ett träd. I dess klor hänger en kråka. Det är något som får kråkfåglar att bli alldeles tokiga av ilska.

    – Rovfåglar är kråkornas värsta fiende och att se den sitta i topp med en slagen kråka i klorna gör att de anfaller, förklarar Charlie Sandin när han kryper in i gömslet som byggdes för flera dagar sen.

    Natten går över i gryning och i första ljuset börjar Charlie Sandin locka med en av lockpiporna han har i snören kring halsen.

     Lockjakten lockar Charlie Sandin.
    Lockjakten lockar Charlie Sandin. FOTO: Mari Nälsén
     Misstänksamma - korparna kretsar kring även i det tidiga morgonljuset.
    Misstänksamma - korparna kretsar kring även i det tidiga morgonljuset. FOTO: Mari Nälsén

    Charlie Sandin är lockjägare, han fastnade för det när han deltog på sin första gåsjakt och efter det fanns ingen annan jakt.

    – Jag jagar bara vilt som man kan locka i pass såsom kråka, gås och räv. Jag har helt slutat med det andra.

    Hans lockande har effekt på ett gäng korpar som seglar in och tar sig en titt på uven för att sedan göra utfall mot den. De beter sig exakt så som jägarna önskar, det är bara det att det är ett fredat vilt som inte ska skjutas.

    Förstod inte amerikanska

    Charlie Sandin köpte sin första lockpipa för 15 år sedan men var aldrig riktigt nöjd med ljudet.

    – Det var en amerikansk pipa och fåglarna har precis som vi olika språk så de svenska fåglarna förstod inte riktigt vad pipan sa, säger han och förklarar han att fåglars läten precis som människans har olika språk och dialekter.

    Han plockade isär pipan för att se hur den var uppbyggd. Det ena ledde till det andra och i dag är Charlie Sandin känd som en av Sveriges lockexperter och han tillverkar också lockpipor för gås, kråka, räv och bock och säljer även utanför Sverige.

    – Men det är fortfarande bara en hobby som jag har vid sidan om mitt ordinarie arbete.

     Uven i plast och klädd i fjäder har en kråka i klorna. Rovfåglar som gett sig på en av deras egna får kråkorna att se rött.
    Uven i plast och klädd i fjäder har en kråka i klorna. Rovfåglar som gett sig på en av deras egna får kråkorna att se rött. FOTO: Mari Nälsén
     Inte lätt att hitta en lucka att skjuta i. Ibland lyckas man, ibland inte.
    Inte lätt att hitta en lucka att skjuta i. Ibland lyckas man, ibland inte. FOTO: Mari Nälsén

    Att lära sig locka är svårt och kräver tid och engagemang. Charlie Sandin har lagt ned många och långa timmar på att först utveckla piporna och sedan lära sig locka. Han beskriver det som att lära sig spela ett instrument – eller att sjunga.

    Det går trögt, tio korpar seglar över uven men vi varken ser eller hör en enda kråka trots att Charlie Sandins lockpipa ljuder med jämna mellanrum. Han varierar mellan kråkskrän, en skatas ångesskrik och kajors tjattrande. Inte undra på att det hänger en massa pipor runt hans hals.

    Kanske beror det på väderomslaget att kråkorna inte dyker upp.

    – I fredags när vi byggde gömslet var det massor med kråkor, berättar Askur Einarsson.

    Han hinner knappt säga det förrän den första kråkan dyker upp vid uven, den tar ett varv över den utom skotthåll men sjunker sedan och kommer inom håll precis över gömslet. Askur Einarsson får den på första skottet.

    Hunden Lizzie skickas på apport. Hon har suttit stilla och tyst väntat på sin tur och springer snabbt ut och hämtar kråkan som stolt lämnas till husses hand.

     Kamouflage. Det är inte bara lockandet som ska vara rätt. Ingenting får synas från ovan när fåglarna flyger in. 
    Kamouflage. Det är inte bara lockandet som ska vara rätt. Ingenting får synas från ovan när fåglarna flyger in.  FOTO: Mari Nälsén
     Till en början var Flat coated retrievern Lizzie arbetslös men ju längre morgonen gick desto fler kråkor blev det att apportera.
    Till en början var Flat coated retrievern Lizzie arbetslös men ju längre morgonen gick desto fler kråkor blev det att apportera. FOTO: Mari Nälsén

    Så klarnar det plötsligt upp, vinden mojnar och solen tittar fram. Då vaknar plötsligt skogen och snart hörs både koltrast och andra fåglar kvittra och skräna. Flera kråkor hörs och när Charlie Sandin lockar kommer de flygande. Lizzie får hämta fågel efter fågel och ser mycket nöjd ut.

    När morgonen övergår i förmiddag och solen värmer skönt ligger sju fåglar på paraden. En kråkmorgon bland många är till ända – och ska följas av fler.

     Askur Einarsson stod för morgonens första kråka. ”De var sena i dag”, säger han.
    Askur Einarsson stod för morgonens första kråka. ”De var sena i dag”, säger han. FOTO: Mari Nälsén

    Charlie Sandin

    Ålder: 34.

    Bor: Delsbo.

    Yrke: Rörmontör samt driver företaget CMS Lockpipor.

    Intressen: Lockjakt.

     Viltvård. Kråkjakten bidrar till att minska predationen av småviltets ungar och ägg.
    Viltvård. Kråkjakten bidrar till att minska predationen av småviltets ungar och ägg. FOTO: Mari Nälsén

    Lockjakt

    Lockjakt kan jämställas med att tala de vilda djurens språk och på så vis få dem att komma i pass. Man kan locka många olika djurarter såsom älg, björn, skogsfågel, vildsvin, kråkfågel och gäss. Dock får inte lockjakt ske med artificiellt ljud såsom inspelat ljud utan enbart med pipor och dosor som drivs med kroppskraft och ställer krav på jägarens skicklighet att framställa ljuden.

    Källa: Charlie Sandin och Svensk jakt

     Askur Einarsson och lockexperten Charlie Sandin hade en fin kråkmorgon som startade med snö och avslutades med sol.
    Askur Einarsson och lockexperten Charlie Sandin hade en fin kråkmorgon som startade med snö och avslutades med sol. FOTO: Mari Nälsén

    Kråkjakt

    Jakt och fångst av kråkfåglar är en viktig del av viltvården. Kråkfåglar är allätare men under häckningssäsongen ändrar de sin livsföring och livnär sig i stor utsträckning på andras ägg och ungar vilket kan gå hårt åt småviltet.

    I södra Sverige får kråka jagas mellan den 1 juli till 15 april medan det i norra Sverige är tillåtet mellan den 15 juli till den 30 april.

    Skyddsjakt på kråka får dock ske året om om kråkorna orsakar olägenhet på något sätt.

    Källa: Svensk jakt

    Relaterade artiklar

    Till toppen