Gå till innehåll
  • svg_comments atlicons_arrow svg_facebook svg_linkedin svg_mail atlicons_menu svg_playsvg_search atlicons svg_twitter atlicons_facebook_f atlicons_login dlp-lrftag
    Skog 24 februari

    De tvingar älgen att äta tall

    Skogens konung har länge pekats ut som boven bakom betesskador på tall, men föredrar egentligen bärris.

    – Mindre djur kan tvinga älgen att äta mer tall, säger forskaren Sabine Pfeffer vid SLU i Umeå till ATL.

     Helst äter älgen bärris, men när konkurrensen om riset blir för stor faller valet på tall.
    Helst äter älgen bärris, men när konkurrensen om riset blir för stor faller valet på tall. FOTO: Kristoffer Sahlén/Naturfotograferna/TT

    I sin färska doktorsavhandling har hon undersökt områden i Götaland, där det finns en hög täthet av mindre hjortarter som rådjur, kronvilt och dovvilt.

    – Det jag kunde visa var ett sammanhang mellan betesskador på tall och de mindre hjortarterna, säger Sabine Pfeffer, som är verksam vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö.

    Via tidigare forskning från SLU, som ATL berättat om, visste hon redan vad älgen helst vill ha.

    – De föredrar bärris. Det har högre foderkvalitet.

     Älgskadad tall.
    Älgskadad tall. FOTO: Trons/TT

    Konkurrens om föda

    Det är alltså konkurrensen om födan närmast marken som får älgen att i stället välja tall. Något som kan få välkända följder för både ungskog och markägare.

    – Ett resultat av min forskning är att man bör titta på populationen av alla hjortdjur, inte bara älg, om man vill begränsa betesskadorna på tall, säger Sabine Pfeffer.

    I en av studierna som ligger till grund för avhandlingen, och som ATL skrev om i oktober, har Sabine Pfeffer undersökt variationen i betesskador som inventeras inom ramen för Skogsstyrelsens årliga älgbetesinventering. Resultaten visar att variationen i mängden betesskador sannolikt orsakas av variationer i landskapet, som tillgång på föda, snarare än växlingar i miljövariabler som snömängd eller temperatur, skriver SLU.

    – Mängden tillgänglig föda spelar alltså en avgörande roll. Den är viktigare eller lika viktig som den totala tätheten av hjortdjur för mängden betesskador i ungskog, säger Sabine Pfeffer.

     Älgskadad tall.
    Älgskadad tall. FOTO: Trons/TT

    Fortfarande huvudmisstänkt

    Älg anses enligt SLU fortfarande orsaka merparten av skadorna på tall i ungskogar. Effekten av älg på skador var enligt Sabine Pfeffer tydligast i älgförvaltningsområden i norra Sverige, där älg fortfarande är den dominerande hjortarten. Men i älgförvaltningsområden i söder, där det finns ett stort antal mindre hjortarter, tyder alltså resultaten på att det är nödvändigt att ta hänsyn till alla hjortarter för att begränsa betesskador på tall.

    Men även om mindre djur nu pekas ut som medskyldiga, är det fortfarande älgen som misstänks förstöra själva tallarna.

    – Jag vet inte exakt hur mycket tall de andra betar. Men älgen sticker ut jämfört med de andra hjortdjuren när det kommer till hur mycket tall de äter, säger Sabine Pfeffer.

     Sabine Pfeffer.
    Sabine Pfeffer. FOTO: Susanna Bergström/SLU

    SE OCKSÅ: Viltbehandlar tall för att undvika älgskador:

    Betesskador

    I områden där landskap brukas intensivt gynnas ofta hjortdjur då åkrar, betesmarker och ungskogar ger en ökad mängd föda under hela året. Samtidigt orsakar växande hjortpopulationer nya utmaningar för jord- och skogsbruket, eftersom betesskador kan orsaka ekonomiska förluster.

    Genom att beta på träd minskar hjortdjur både trädens tillväxt och timrets kvalitet. Vanliga typer av betesskador som försämrar kvaliteten på timmer är toppskottsbete, barkgnag, fejningsskador på huvudstammen och stambrott.

    Källa: SLU

    Relaterade artiklar

    Kommentarer

    Genom att kommentera på Atl så godkänner du våra regler.

    Läs mer om

    Till toppen